;
En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör. Foto: Michael Moe
Close
En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör.
Close
Drönarpilot

Michael inspekterar på höga höjder

Ny teknik. Drönare blir allt vanligare och kommer i framtiden att kunna användas mer och mer för olika typer av transporter. Vilka är möjligheterna, och vilka hinder finns det på vägen? Kommer vi kanske snart att kunna åka drönartaxi om persontransporter blir verklighet?

Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe
Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe

Arbetsmiljö och ekonomi är viktiga faktorer för en ökad användning av drönare. Miljöaspekten är förstås också en stor drivkraft, och inom flera områden kan drönare göra jobbet bättre än befintliga alternativ.

Drönare utnyttjas i dag inom många transportrelaterade områden. De kan till exempel användas för transport av livsmedel och medicinska produkter, som läkemedel, hjärtstartare, blodpåsar, och för transporter i samband med näthandel.

Med drönares hjälp kan man snabbt skicka ut medicinsk utrustning och nå fram till patienter innan personal finns på plats.

– Under pandemin transporterades till exempel stora volymer av tester och vaccin med drönare, säger Michael Moe som är drönarpilot och arbetar med att inspektera kraftledningar i Norge.

Transportera prover

Ett annat medicinskt användningsområde är att transportera prover mellan olika sjukhus. Om ett sjukhus i dag inte har möjlighet att analysera ett specifikt prov kan man behöva skicka patienten någon annanstans, kanske till ett sjukhus som ligger långt bort. Så i stället för att patienterna ska behöva resa långt kan proverna skickas med drönare.

Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe
Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe

Drönare kan ersätta lastbilar och transportera små, lätta saker. Ett scenario kan vara att en person till exempel vill ha ett mobilskal en fredag kväll och är villig att betala lite mer för att få en snabb leverans. Då kan en drönare tillgodose det behovet.

Drönare kan också erbjuda bättre framkomlighet än fordon som färdas på marken, till exempel i stora städer med mycket trafik.

Victoria Barrsäter. Foto: Transportföretagen

– Allt oftare anges arbetsmiljö som ett viktigt skäl för att använda drönare, säger Victoria Barrsäter, branschansvarig för Svenska drönarnätverket. Det är helt enkelt säkrare för den anställda att stå på marken än att utföra arbetet på andra sätt. Och i många fall är det både billigare, mindre tidskrävande och har mindre påverkan på klimat och miljö när man utför arbeten med drönare.

– Drönare är snabbare än bilar och billigare än helikoptrar, säger Michael Moe. Att använda helikoptrar vid inspektioner av till exempel kraftledningar kräver mycket fossila bränslen. I stället kan drönare flyga längs ledningarna och stanna till vid stolparna för att ta bilder. Robotar och drönare kan också skickas in på farliga och oåtkomliga platser.

Trafikövervakning

Drönare används även för trafikövervakning och för att lokalisera olycksplatser. De kan snabbt vara på plats vid trafikolyckor och skicka bilder för bedömning av sådant som antalet inblandade fordon, köbildning och olyckans exakta position. På så sätt kan personalen få en lägesbild av situationen innan de själva är på plats.

Drönare kan även användas vid drunkningar, bränder och andra händelser.

– Elektriska drönare har kortare flygtid jämfört med fossildrivna helikoptrar och flygplan, säger Michael Moe. Detta leder till att andra lösningar än drönare passar bättre för uppgifter där lång flygsträcka eller lång flygtid är önskvärd. Det finns visserligen drönare som använder fossila bränslen genom en förbränningsmotor ombord, men vad är då poängen med att använda drönare?

Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. (Här ska inspekteras!) Foto: Michael Moe
Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. Här ska inspekteras! Foto: Michael Moe

– I Sverige ligger vi tyvärr lite efter andra europeiska länder och Europa ligger efter Kina och USA, säger Victoria Barrsäter. Många kommuner och regioner vill kunna förbereda sig för att undvika ”sparkcykelfenomenet” där tekniken helt plötsligt fanns överallt på ett oorganiserat sätt som skapade bekymmer för människor.

– Drönarna blir större, lyfter mer och flyger längre. Min spaning, som grundas på en undersökning bland medlemmarna i Svenska drönarnätverket, är att godsleveranser med drönare kommer att vara det som ökar mest fram till 2030. Efter det kommer persontransporter. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Victoria Barrsäter.

Drönartaxi

Enligt nyhetskanalen france24.com fanns det inför OS i Paris sommaren 2024 planer på att transportera människor med så kallad drönartaxi. Planerna kunde dock inte förverkligas på grund av certifieringar som inte blev godkända.

Den tyska tillverkaren Volocopter hade genomfört testflygningar i och i närheten av Paris i flera år och lobbat hårt för ett godkännande från europeiska myndigheter.

Företaget hade samarbetat med Aéroports de Paris, buss- och tunnelbaneoperatören RATP samt Paris stadsfullmäktige.

Display drönarkontroll
På handkontrollen visas en livestream från drönaren så att drönarpiloten kan övervaka att allt går rätt till. Foto: Michael Moe

Säkerhetsfråga

Aéroports de Paris vice vd Edward Arkwright kommenterade de uteblivna drönartransporterna med att de var besvikna men att de inte ville kompromissa med säkerheten.

– Drönare hotar inte transportbranschen utan fyller behov inom områden där drönaren gör ett bättre jobb, säger Michael Moe. Men tills vi får batterier som är lättare och kan hålla mer ström i samma volym som litiumbatterier har elektriska drönare begränsade användningsområden jämfört med fossildrivna fordon.

– Att flyga har länge varit en dröm för många människor och det finns redan prototypdrönare som är byggda för persontransporter. Det kinesiska företaget Ehang är en av flera tillverkare som har utvecklat passagerardrönare. Löser vi energiproblemen, är drömmen om vingar inte så långt bort som man kan tro.

Medicinska produkter levereras med fallskärm

En Zipline-drönare släpper ned ett medicinpaket. Pressbild
En Zipline-drönare levererar medicinska förnödenheter. Pressbild

Zipline är ett amerikanskt företag som designar och tillverkar leveransdrönare och driver distributionscenter i USA och i flera länder i Afrika. Företagets drönare levererar sådant som blodprodukter, vaccin, dropp och andra medicinska artiklar.

Företagets verksamhet gör att sjukhus och kliniker inte behöver ha egna lager utan i stället kan beställa medicinska produkter som snabbt levereras till platsen.

– Företaget använder en typ av flygplansdrönare, förklarar Michael Moe.

Drönaren lyfter och landar med samma principer som ett stridsflygplan ombord på ett hangarfartyg. Efter att distributionscentret fått en beställning kan drönaren vara i luften på cirka en minut. Med hjälp av elastiska rep skjuts drönaren upp i luften och startar sitt uppdrag med att leverera varorna.

Efter avklarat uppdrag återvänder drönaren till distributionscentret. Det är ett billigt och effektivt system. Men det är enklare att börja från scratch med en sådan lösning än att införa den på platser där man redan har en uppbyggd infrastruktur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ståle Moe:
    10 april, 2025

    Mycket bra artikel!

Lästips:

Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Alexandras krönika. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Rebecca Kandell är noga med kör- och vilotiderna, för många trafikanter är en utmaning även i Norge. Foto: Peter Olofsson

Här trivs Rebecca bakom ratten

Arbetsliv. Tryggare rastplatser, bättre lön och högre pension. För Rebecca Kandell är det toppen att köra tankbil i Norge. – Men främsta skälet är ändå att det är roligare här med bergen, serpentinvägarna och den magiskt vackra naturen, säger hon.

Sven Sawatzki, ombudsman Transport avdelning 17. Foto: Privat

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

Kultur
Ångfartyget Fram, fullastad med timmer i Gävle hamn tidigt 1900-tal. (Fartyget sänktes under andra världskriget, torpederat av en tysk U-båt 1940, varvid åtta människor omkom.) Foto: Länsmuseet Gävleborg

Hamnen i fokus på historiedagar i Gävle

Historia. Porten till Norrland. Det var temat när historieintresserade från hela landet samlades i Gävle. Här lyftes bland annat skogsindustrin och betydelsen av stadens hamn.

Snabbkoll
Snabbkoll om kollektivavtal. Illustration: Mattias Käll

Så avgörs din lön 2027

Lön & avtal. Under hösten börjar arbetet med de nya lönerna för 2027. Då ska yrkesaktiva medlemmar få chansen att påverka vilka krav på löner och villkor som de fackliga förhandlarna ska ta till arbetsgivarna.

Kultur
Karl-Erik och Rune Stellan är två av stuveriarbetarna i Michael Stenberg och Christoffer von Platens dokumentär från 1990. Filmen finns att se på SVT plays Öppet arkiv. Foto: SVT

Lammkotletten, Porr-Birger och Tjuven i Bagdad

Göteborgs hamn. Skyffelmördarn, Rock-Olga, Porr-Birger och Tjuven i Bagdad. Bara några av smeknamnen, eller öknamnen, som arbetarna i Göteborgs hamn gett till varandra. En gång var de säkra på att ”Lammkotletten” hade dött.

Tankbil i Norge
Rebecca Kandell är noga med kör- och vilotiderna, för många trafikanter är en utmaning även i Norge. Foto: Peter Olofsson

Här trivs Rebecca bakom ratten

Arbetsliv. Tryggare rastplatser, bättre lön och högre pension. För Rebecca Kandell är det toppen att köra tankbil i Norge. – Men främsta skälet är ändå att det är roligare här med bergen, serpentinvägarna och den magiskt vackra naturen, säger hon.

Fråga facket
Oron för delade pass växer hos chaufförer som kör servicetrafik – blir det nödvändigt att acceptera flera ”håltimmar” mitt på dagen när arbetsgivaren bara fått skolskjuts tilldelad? Illustration: Martin Heap

Måste arbetspassen bli uppdelade?

Transport. Delade pass, slarviga kollegor som skräpar ner i hytten och rätten att jobba deltid fram till pensionen är ämnen som Transports experter får frågor om denna gång.

Trakasserier
Oönskad närhet. Trakasseribarometern 2026 definierar tio grova, oönskade beteenden som sexuella trakasserier. Dit hör allt från ovälkommen beröring av sexuell karaktär till att försöka tilltvinga sig sex av någon som är berusad eller drogpåverkad. (Genrebild.)

Sexuella trakasserier minskar inte – unga kvinnor mest utsatta

Arbetsmiljö. Var fjärde kvinna i åldern 18–29 har utsatts för sexuella trakasserier på jobbet det senaste året. Och kvinnor på mansdominerade arbetsplatser är fortsatt mest utsatta. Det visar den aktuella Trakasseribarometern.

Snabbkoll
Snabbkoll: Motioner

Så skriver du bästa motionen

Inför kongressen. Påverka Transport genom att skriva motioner (förslag) till förbundets kongress 2027. Det här är en uppdaterad version av vår guide inför förra kongressen.

Fråga facket
Budbilschauffören Johannes undrar om flera behörigheter och utökat ansvar ger mer i lön enligt avtal. Illustration: Martin Heap

Kan jag kräva högre lön för ADR-behörighet?

Transport. ADR-behörighet, semester på vintern och beordrat arbete på röda dagar – vad säger kollektivavtalet om det? Och var är facket? Transports experter svarar.

Vägsträckan
Från spets till spets. Sveriges högsta fyr (41,6 meter) Långe Jan står längst ned på Ölands södra udde … … och på öns stora grund och norra udde står 32 meter höga Långe Erik (byggd av kalksten) och spejar ut över havet.

Öland från fyr till fyr

Länsväg 136. Över karg alvarmark, genom heta semesterorten, bakom husvagnskaravaner, förbi slott och stugor – vi tog Ölands huvudväg i juli.

Timmerbil sedd genom backspegel

Nya kunskaper om farliga vibrationer i förarhytten

Arbetsmiljö. Forskaren Jens Wahlström har kartlagt timmerbilsförares utsatthet för vibrationer och långvarigt stillasittande arbete. En ny modell ska minska riskerna för ohälsa.

Fråga facket
Kan man hyra semesterboende genom Transport? Illustration: Martin Heap

Kan man hyra stuga genom facket?

Transport. Finns det chans att hyra semesterboende genom Transport till ett bra pris? Och har den som blivit uppsagd från ett åkeri på grund av arbetsbrist rätt att hoppa in och köra för ett annat åkeri under den betalda uppsägningstiden? Här ger Transports experter svar.

;