Därför sjunker oljepriset
På bara något år har priset på råolja mer än halverats. Varför? – Det finns en överproduktion i världen. Tidigare har Opec justerat sin kvot för att hålla priset uppe. Men 2014 frångick man den linjen, säger Sofie Quant på den svenska branschorganisationen SPBI.
Svenska petroleuminstitutet (SPI) har länge följt utvecklingen på bensin-, diesel- och oljemarknaden. För några år sedan lade organisationen till ett B i namnet – B som i biodrivmedel.
Sofie Quant är kommunikationschef på SPBI och höjde som många andra på ögonbrynen när priset på råolja störtdök hösten 2014. Från ett snittpris på 111 dollar per fat till som lägst 42–43 dollar.
På de svenska bensinmackarna gör energiskatten att olje-rean inte får samma genomslag. I pumpen blir notan ungefär 15 procent lägre än för fyra, fem år sedan.
Förklaringen till prisfallet är alltså att det produceras för mycket råolja globalt sett. I mellanöstern har länderna en egen kartell, Opec, som tidigare skruvat åt kranarna om priset seglat ner mot 80 dollar.
Opec pumpar upp 30 miljoner fat olja per dag. Ryssland utvinner tio miljoner fat och USA har med sin satsning på oljeskiffer blivit en producent i nivå med Ryssland.
Sofie Quant säger:
– Opecs omsvängning kom nog oväntat för de flesta. Marknaden har inte kunnat möta den ökade produktionen.
För konsumenterna är det förstås positivt med lägre priser. Hur är det för länder och oljebolag som tidigare tjänat bra på det höga priset?
– Där är det mer bekymmersamt. Viss utvinning är känsligare än annan. 40 dollar har man angett som en lägsta gräns när det inte längre än lönsamt med vissa metoder.
Kan det lägre dieselpriset avläsas i åkeribranschen? Är det mer gods som flyttas över från järnväg till lastbil nu?
– Det kan jag inte svara på. Efterfrågan på diesel och bensin är ungefär som tidigare.
Har utvecklingen av biodrivmedel bromsats när oljan blivit billigare?
– Nej, det tror jag inte. Där handlar det mer om politiska styrmedel och tillgång på råvara. I Sverige är andelen förnyelsebara drivmedel uppe i tolv procent, det är positivt.
När bör vi räkna med en prisuppgång på oljebaserade bränslen igen?
– Vi ser inga sådana tecken i dag och det lär knappast ske den närmaste tiden. Fast vi tror att priset kommer att röra sig upp eller ner mer än tidigare.
Hur går snacket i petroleumbranschen just nu?
– Det senaste är att oljelandet Mexiko kan tänka sig att göra upp med Opec om minskade produktionskvoter. Ryssland sägs avvisa den tanken. Snart ska Iran in på marknaden igen. Allt det här kan påverka prisbilden.
Frågan har ställts många gånger tidigare: Hur länge räcker världens oljereserver?
Sofie Quant hänvisar till prognoser som säger att år 2040 kommer jordens befolkning att förbruka omkring 104 miljoner fat olja per dag. Det är en ökning med tio procent jämfört med nu. Samtidigt räknade bedömare för ett par år sedan med ett det fanns 238 miljarder ton kända oljereserver.
Om förbrukning stannar på omkring 100 miljoner fat per dag skulle oljan i så fall räcka i omkring 40 år till.
I Sverige har regeringen redan aviserat skattehöjningar på fossila bränslen. Skatten på bensin höjs med totalt 58 öre från årsskiftet och dieseln med 51 öre.
Har kritiken mot skattehöjningen mildrats av att marknadspriset rasat?
– Det är inget vi studerar, utan en fråga för väljare och politiker.
Fotnot: Skattehöjningen på bensin och diesel har angetts till 48 öre respektive 53 öre från årsskiftet. Plus moms. Men eftersom oljebolagen blandar i etanol och andra biobränslen, som inte belastas av samma skattehöjningar, så blir det faktiska genomslaget vid pumpen 58 öre för bensin och 51 öre för diesel. Då är såväl energiskatt som moms inräknat.
