Chaufförer bryter mot kör- och vilotider och kör för fort

Många åkerichaufförer bryter mot EU:s regler för kör- och vilotider och kör för fort. Det visar den första delrapporten av regeringens utredning om hur reglerna följs inom åkerinäringen och hur regelverket och tillsynen kan förbättras.

Undersökningen påbörjades i våras, efter påtryckningar från branschen och ett enigt trafikutskott i Riksdagen. Hela utredningen ska slutredovisas den 1 mars 2013. De första granskningarna omfattar gods- och bussbranschen och nu står den, av Transport, hårt kritiserade taxinäringen på tur.

Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen håller gemensamt i undersökningen som visar att både åkeriförare och busschaufförer sköter sig beträffande regler för körkort, yrkeskompetensbevis, YKB, och nykterhet vid ratten.

När det gäller kör- och vilotider, liksom att följa hastighetsbestämmelser är situationen betydligt sämre. Poliskommissarie Anders Arvidsson på Rikspolisstyrelsen kommenterar:

– Även om vi ser förbättringar denna gång, jämfört med den mätning som gjordes 2007/2008, ser vi en hög andel överträdelser mot främst reglerna för kör- och vilotider. Men fordonen har också kört för fort.

Kontrollerna gjordes i Dalarna, Norrbotten, Skåne, Västra Götaland och Stockholm och visar att nästan hälften av förarna sammantaget bröt mot kör- och vilotidsreglerna på något sätt.

Lastbilschaufförerna är sämst på att hålla hastighetsbestämmelserna, enligt granskningen. Omkring 40 procent av lastbilarna som kontrollerades körde för fort medan 25 procent av bussarna rattades i för hög fart.

Till det kommer en hög andel tekniska brister på fordonen och många överträdelser beträffande lastsäkringen.

Sammanlagt undersöktes 341 lastbilar och 309 bussar. Bland lastbilarna var 254 svenskregisterade (74 procent) och 87 (26 procent) registrerade utomlands. Bland bussarna var 219 registrerade i vårt land (59 procent) och 90 (41 procent) utlandsregistrerade.

Undersökningen hittar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svensk- och utlandsregisterade lastbilar, utom en: de utländska fordonen får betydligt färre anmärkningar för sin tekniska beskaffenhet än de svenska. En brasklapp mot detta är dock att fordonskontrollen gör det möjligt att tillämpa strängare regler mot svenska än utlandsregistrerade bilar.

Trots en del nedslående resultat konstaterar myndigheterna att det ändå skett vissa förbättringar mellan 2007/2008 och 2012 när det gäller att följa kör- och vilotidsbestämmelserna. Lastbilarna på de undersökta europavägarna, riksvägarna och primära länsvägarna har också blivit tekniskt bättre. Bussförarna har även ryckt upp sig och följer hastighetsreglerna i större utsträckning.

Chaufförerna sköter sig väl beträffande förarkort och ADR-intyg för farlig last. Samma sak gäller, enligt kontrollerna, för färdskrivarutrustningen. Där märks ingen skillnad mellan svenska chaufförer och förare från utlandet.

Granskningen av företagen visade att ungefär 10 procent gjorde sig skyldiga till fel kring färdskrivarna.

– Syftet med mätningarna är att skaffa oss en bild av hur vi kan arbeta vidare. Genom undersökningarna får vi ett hum om vilka överträdelser som är vanligast. Det är dem vi behöver titta extra noga på, förklarar projektledaren Mats Willén på Transportstyrelsen.

Transports utredare Magnus Falk är inte imponerad över första delrapporten, som han kallar ”god dag, yxskaft”.

– Det är en myt att utländska åkerier bara kör med gamla ”häckar”, det finns minst lika många svenska företag som har gamla rishögar i trafik. Ska lastbilarna ta sig hit ända från Polen, Bulgarien och Rumänien så är det klart att åkerierna håller dem i skick.

Med ”god dag, yxskaft” menar Falk att resultaten är ganska ointressanta, eftersom Transport- och Rikspolisstyrelsen undersökt fel saker. Därmed vill han inte ”klanka ner” på myndigheterna, som följer det uppdrag de fått från regeringen.

– Det borde ha ingått ordentliga företagskontroller i direktivet, i stället för att man tittat på om åkerierna har trafiktillstånd. Det är inget problem i dag, både svenska och utländska åkerier har tillstånd.

Enligt Magnus Falk skulle myndigheterna behöva granska hur företagen sköter utbetalningen av löner och antal anställda. Han påpekar att Transport också begärde en ordentlig genomlysning av cabotagetrafiken, den tillfälliga inrikestrafiken i Sverige av utländska åkerier.

– Delrapporten är en stor besvikelse. Vi hade hoppats på en mycket bättre beskrivning av hur åkeribranschen faktiskt ser ut. Utredningen har ju pågått i över ett halvår nu, menar Magnus Falk.