Buden kämpar vidare mot rigida semesterregler

De anställda på Tidningsbärarna fortsätter slåss för flexiblare villkor när semestrarna läggs ut. Nyligen fick företaget en protestlista med 400 namnunderskrifter. – Vi har tagit intryck av reaktionerna. Vi kan inte ändra systemet i sommar, men i höst kommer vi att utvärdera det, säger Tidningsbärarnas vd Lars Dahlin.

I februari träffade Transportarbetaren en grupp tidningsbud i Växjö. De var besvikna och upprörda över att arbetsgivaren, Tidningsbärarna, stramat åt semestervillkoren.

Budskapet som gått ut till de anställda var att årets ledighet i princip ska tas ut som en sammanhängande ledighet, fyra veckor, under två alternativa perioder. Antingen direkt efter midsommar eller veckorna som följer därpå. Företaget ville ha in ansökningarna redan den 15 januari. Det finns viss möjlighet att ta ut semester andra delar av året. Men då är det fortfarande fyra sammanhängande veckor som gäller.

För vanliga löntagare kan det säkert framstå som attraktivt att få lång sommarledighet i juli eller augusti.

Men tidningsbud är en speciell yrkesgrupp. Enligt kollektivavtalet jobbar de sex nätter i veckan. Det är nästan alltid deltid och månadslönen blir därefter. Många har traditionellt tagit ut semestern i mindre portioner eller under den mörka årstiden, när utbärningen är allra tyngst.

I Växjö sammanfattade buden de nya kraven med orden:

– Nattarbete är väldigt slitsamt. Vi behöver kunna ta ut semester flexibelt för att orka. Vi känner oss helt överkörda av Tidningsbärarna.

Vid det fackliga mötet skrev buden ett uttalande, riktat till arbetsgivaren. Innebörden var att företaget i och för sig inte brutit mot lagar eller avtal, men personalen krävde ändå större flexibilitet och mer inflytande när semestrarna läggs ut.

Initiativet har fått följdverkningar. Under de senaste veckorna har protestlistor gått runt ute i Tidningsbärarnas olika regioner. Omkring 400 bud har skrivit på, berättar en av initiativtagarna, som säger:

– Tidningsbud är normalt en tystlåten grupp, men jag har träffat ganska många som uttryckt missnöje med företagets agerande. Vi skickade namnlistorna förra veckan. Det resulterade i ett svar från den verkställande direktören, Lars Dahlin. Information gick ut med buntarna. Dahlin ska ha ”credit” för att han ändå lyssnar.

Initiativtagarna är mindre imponerade av personalchefen, som i Tidningsbärarnas personaltidning gått ut med att lång sammanhängande sommarledighet är bra för människor.

– Det finns faktiskt ingen forskning som stödjer det, säger tidningsbudet som också menar att det finns en utbredd skepsis bland regioncheferna över den nya centralstyrda semesterplaneringen.

Varför har Tidningsbärarna stramat åt reglerna?

Vd Lars Dahlin säger:

– Vi hade tidigare lösningar som innebar att utbärningen under ganska långa perioder täcktes med hjälp av vikarier. Det gjorde att vi tappade i kvalitet. Ägarna reagerade och därför prövar vi i stället ett system med fasta semesterperioder.

– Jag har personligen bara pratat med tre, fyra missnöjda tidningsbud. Men vi tar intryck av namnlistorna. Vi kan inte ändra något nu, det skulle bli kaos. Men i höst får vi resonera om hur det ska se ut i framtiden.

Det ursprungliga uttalandet från Växjö löd:

”Vi är inte nöjda med Tidningsbärarnas fyrkantiga utlägg av huvudsemestern. Vi kräver att det enskilda tidningsbudet får ett större inflytande över semesterns förläggning.

Tidningsutdelning är ett deltidsarbete och för många ett extrajobb. Därför måste företaget ta större hänsyn, så att man kan arbeta kvar. Buden måste kunna samordna sin ledighet med andra jobb, med barnens skollov och den semester som ”respektive” har och så vidare.”

Protestlistorna som de 400 buden undertecknat har följande budskap:

”Vi anställda är mycket missnöjda med hur Tidningsbärarna har valt att förlägga och administrera våra semestrar. Det är viktigt för oss med friare möjligheter att ta ut vår semester, eftersom vi har väldigt olika behov.

Tidningsjobbet är ett deltidsjobb och därför behöver vi kunna samordna våra ledigheter med andra jobb, för att få de viloperioder vi behöver. Det är också viktigt att semestern kan samordnas med t ex barnens skollov och våra respektive. Vi vill också kunna dela upp semestern i olika perioder under året för att orka med, särskilt under den mörka årstiden, när vi knappt ser dagsljuset. Våra möjligheter till fritidsaktiviteter som till exempel jakt, resor, konserter, fritidshus med mera har nu förstörts.

Vi är många som mår dåligt av de nya semesterreglerna och vi vill se en förändring med hänsyn till våra behov!”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vägen till certifierad transportutbildning

Utbildning. Lastbilar i kortege, tal, bakelser och bubbel – på onsdagen firades att transportutbildningen vid Brogymnasiet i Kristinehamn fått kvalitetsstämpeln CGT-certifiering.

”Bira mot borgare” vill väcka liv i arbetarnas frågor

Politik. Arbetarnas frågor har i stort sett försvunnit från den politiska dagordningen. Det anser en trio som vill blåsa nytt liv i debatten. Bira mot borgare är ett nyskapat rött forum som bjuder in till samtal och diskussioner, digitalt och på plats, runt om i landet.

Matbuden pratar gärna med fackrepresentanterna Marco Ghezzani och Filippo Bellandi, men få av dem kommer troligen att organisera sig.

Italienska fack vill organisera matbud

Internationellt. De flesta italienska matbuden arbetar utan några som helst skyddsnät och enligt åklagare tvingas de leva på svältlön. Därför är nu företagen Deliveroo och Glovo under domstolskontroll. Lördag den 14 mars var det fackliga initiativ över hela Italien för att protestera och försöka organisera buden.

Transport i domstol för Teslavarsel

Arbetsrätt. I december 2023 varslade Transport om sympatiåtgärd i Teslakonflikten: blockad av all avfallshantering vid elva bilverkstäder. Biltrafikens Arbetsgivareförbund stämde ett halvår senare fackförbundet för brott mot varselplikten enligt mbl. I mars hölls rättegång i Arbetsdomstolen.

Patrik Persson håller demokratiskola för miljöarb etarna avdelning 12, Malmö. Valet 2026

”Vi har kämpat oss till vår rösträtt”

Val 2026. Det mörknar i vår omvärld. Vi fick inte vår allmänna rösträtt i Sverige till skänks, den erövrades genom kamp. Det betonar Transports Malmöavdelning 12 som i början av valåret bjudit in sina förtroendevalda medlemmar till flera demokratiskolor.

Man i hängmatta – semester

Efter förhandlingar: Två veckors extra ledighet

Fackligt arbete. Chaufförer vid åkeriet upptäckte att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet. Transports ombudsman från Stockholmsavdelningen har nu förhandlat fram två veckors betald ”semester” för 31 anställda.

Konkurs för Mjölbyåkeri – femtiotal anställda berörs

Åkeri. Fågelsta Transport försattes förra veckan i konkurs på egen begäran. Konkursförvaltaren har tills vidare tagit över driften men risken är stor att åkeriet helt avvecklas – all trafik är i dagsläget ställd.

Säkraste vägen till jobb

Utbildning. Inget gymnasieprogram ger så god chans till jobb efter examen som transport. Simon Van de Moosdijk är en av dem som redan hade fast jobb när han tog studenten 2025.

Eric Donell, förbundsordförande i Riksförbundet Attention. Foto: Susanne Kronholm

”Personer med funktionsnedsättning straffas”

Politik. Den 1 oktober 2025 skärpte regeringen reglerna för aktivitetsstöd till personer som går arbetsmarknadsutbildningar, praktiserar eller arbetstränar för att komma i jobb. "Personer med funktionsnedsättningar straffas för att samhället inte förmår ge rätt stöd."

SAS beviljar miljonlån till flygbolaget Braathens

Flyg. Turerna har varit många kring flygbolaget Braathens (BRA). Nu träder SAS in och beviljar ett lån på 50 miljoner kronor för att det svenska regionala flygbolaget Braathens regional airways ska kunna fortsätta sin verksamhet.

Tre p-vakter på uppdrag i centrala Stockholm.

Avarn krävs på 3,5 miljoner efter misstänkt fusk

Bevakning. Säkerhetsbolaget Avarn misstänks ha lurat Stockholms stad på totalt 2,7 miljoner kronor. Bolaget har debiterat staden för parkeringsövervakning som aldrig utförts och trafikkontoret har polisanmält Avarn för misstänkt bedrägeri.