Buden får hjälp att organisera sig
Europa. Cykelbud och andra plattforms-arbetare i olika länder ska coachas av Europafacket. – De behöver vårt stöd för att kräva bättre villkor, säger fackets Ignacio Doreste.
Europafacket (EFS) ska nu hjälpa cykelbud, och andra som jobbar för plattformar, att organisera sig bättre. Målet är att buden ska kunna ställa krav på uppdragsgivarna.
– För oss är det viktigt att alla, även de som inte är anställda, har sociala rättigheter, säger Ignacio Doreste, rådgivare hos EFS, som ibland förkortas Etuc.
Under den senaste tiden har bud som levererar mat för olika sajter demonstrerat i flera länder. I Norge har de som kör för Foodora strejkat och krävt bättre arbetsförhållanden. I Frankrike protesterar de som jobbar för Deliveroo, de säger att de får allt sämre betalt.
Europafacket håller på att skapa ett Observatorium med en webbsajt, som ska följa allt som händer på området. Det kan vara en konflikt som är på gång i ett land, och ett nytt kollektivavtal som har träffats i ett annat.
Dessutom ska EFS ställa upp med coacher åt dem som försöker organisera sig.
Ignacio Doreste är medveten om att en del personer som jobbar för plattformarna är misstänksamma mot de traditionella facken.
Förra året bildade mindre ”alternativa” fack i tolv EU-länder samarbetsorganisationen FTC.
– Vi vill inte konkurrera med den organisationen. Men FTC har fortfarande inte lyckats träffa ett enda kollektivavtal. Hos de traditionella facken finns det mer erfarenheter och kunskaper för att stötta plattforms-arbetarna, säger Ignacio Doreste.
Facken i olika EU-länder är inte alltid överens om hur problemen ska attackeras. I en del länder vill inte facken engagera sig i plattforms-arbetarna eftersom de inte är anställda utan fria yrkesutövare. I andra strider facken för att alla ska få fasta jobb.
– Europafacket driver inte den frågan. Vi anser att det är bättre för alla om även de som inte är löntagare kan omfattas av kollektivavtal, säger Ignacio Doreste.
Han hoppas också att företagen bakom plattformarna inser att även de kan tjäna på att arbetarna är organiserade.
– På sikt tjänar ingen på att villkoren är dåliga. Det leder ju till illojal konkurrens, säger han.
