Brister i utbildningen ökar riskerna vid truckkörning

Brister i utbildning och kunskaper i lastning och lossning kan vara en av orsakerna till att truckar är inblandade i så många arbetsplatsolyckor. Det visar en färsk enkätundersökning som besvarats av cirka 900 truck- och lastbilsförare.

Varje år rapporteras 800-900 truckolyckor in till Arbetsmiljöverket.

– Nivån är besvärande hög och så har det sett ut under lång tid, säger Maria Vigren på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).

Ändå är truckarbetet hårt reglerat med krav på utbildning och kunskaper hos förarna liksom skriftliga körtillstånd.

För att försöka få reda på orsakerna och förbättra säkerheten för truckförare och personer som arbetar i deras närhet genomförde Tya under våren 2015 en stor undersökning, på uppdrag av fack och arbetsgivarorganisationer.

3 000 truckförare och lastbilschaufförer, som kör truck som en del i arbetet, ombads att fylla i en enkät med frågor om hur de upplever arbetsmiljön. 30 procent eller cirka 900 av de tillfrågade svarade, vilket gav undersökaren SCB och Tya möjlighet att dra en del statistiskt säkerställda slutsatser.

Hela 80 procent av dem som svarar anser att den utbildning de fått av Tyas truckinstruktörer har gett dem tillräckliga kunskaper för att jobba med truck.

– Glädjande, anmärker Maria Vigren som leder projektet.

Men det finns ett aber. När det gäller lastning och lossning av exempelvis fordon och containrar uppger 25 procent av de tillfrågade att truckutbildningen inte alls gav de kunskaper som behövs för att arbeta säkert.

– Resultatet ger en viktig fingervisning om att vi behöver anpassa utbildningen och att truckförarna kanske behöver mer handledning och övning ute på arbetsplatserna, säger Maria Vigren.

På golvet brukar terminalarbetare ibland anklaga lastbilschaufförer för att uppträda vårdslöst och springa i vägen för maskinerna och vise versa. Maria Vigren vill inte ställa grupperna mot varandra, men noterar att det är stora skillnader mellan hur truckförare och lastbilschaufförer, som använder truck vid lastning och lossning, svarar.

16 procent av dem som enbart kör truck uppger att de saknar de skriftliga körtillstånd för truck som de ska ha från sina arbetsgivare. Bland lastbilschaufförer stiger siffran till 34 procent.

Bristen på skriftliga körtillstånd (som inte ska förväxlas med truckutbildning och truckkort) ligger också bakom en hög andel av de sanktionsavgifter som Arbetsmiljöverket utfärdat efter regeländringen 1 juli 2014.

Då ändrades arbetsmiljölagen på så sätt att avgifter nu ersatt de tidigare straffen för brott mot arbetsmiljölagen.

En enda förare som inte har fullständigt tillstånd att framföra trucken kan stå arbetsgivaren dyrt. Ett exempel är Pågen i Malmö, som enligt tidningen Mål och medel fått krav på 150 000 kronor i sanktionsavgift.

Tyas granskning pekar på fler brister. 17 procent av truckförarna svarar att arbetsgivaren inte har några skriftliga trucksäkerhetsregler. Bland lastbilschaufförerna uppger 28 procent att de saknas i skrift.

Maria Vigren lyfter fram arbetsledningens viktiga roll för att skapa goda rutiner och en arbetskultur där säkerheten ”sitter i väggarna”, även vid stress.

– Vi är glada att de som besvarat enkäten i hög grad anser att ledningen inte accepterar risktagande i arbetet även om tidsschemat är pressat, säger hon.

Faktum kvarstår ändå att många skadar sig vid truckolyckor och blir sjukskrivna kortare eller längre tid. Om förarna själva eller personer som rör sig kring truckarna är hårdats drabbade framgår inte av Arbetsmiljöverkets statistik. Den uppgiften vill Tya gärna ha fram för att företagen ska ha bättre möjligheter att förhindra påkörningar och klämolyckor, liksom att gods välter och faller. I värsta fall över människor.

En mindre granskning som Tya gjort tyder på att många av de skadade inte är truckförare. Olyckstatistiken rymmer också lastbilschaufförer, kolleggor på terminalen med flera.

– Det krävs ett stort engagemang från arbetsledningen för att utveckla en god säkerhetskultur. Ett sätt är att ge positiv feedback och uppmuntra anställda som arbetar säkert, att och inte bara reagera när något är fel.

Det gäller också att ta reda på varför vi utsätter oss för risker på arbetet, förklarar Maria Vigren

– Vill man förändra organisationen kan man titta på olika nyckelbeteenden som påverkar säkerheten. Ett är att alltid titta bakåt innan man börjar backa, till exempel. Mikrobeteenden, att ta sig den lilla extra tiden, kan ha avgörande betydelse för säkerheten, betonar hon.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vägen till certifierad transportutbildning

Utbildning. Lastbilar i kortege, tal, bakelser och bubbel – på onsdagen firades att transportutbildningen vid Brogymnasiet i Kristinehamn fått kvalitetsstämpeln CGT-certifiering.

”Bira mot borgare” vill väcka liv i arbetarnas frågor

Politik. Arbetarnas frågor har i stort sett försvunnit från den politiska dagordningen. Det anser en trio som vill blåsa nytt liv i debatten. Bira mot borgare är ett nyskapat rött forum som bjuder in till samtal och diskussioner, digitalt och på plats, runt om i landet.

Matbuden pratar gärna med fackrepresentanterna Marco Ghezzani och Filippo Bellandi, men få av dem kommer troligen att organisera sig.

Italienska fack vill organisera matbud

Internationellt. De flesta italienska matbuden arbetar utan några som helst skyddsnät och enligt åklagare tvingas de leva på svältlön. Därför är nu företagen Deliveroo och Glovo under domstolskontroll. Lördag den 14 mars var det fackliga initiativ över hela Italien för att protestera och försöka organisera buden.

Transport i domstol för Teslavarsel

Arbetsrätt. I december 2023 varslade Transport om sympatiåtgärd i Teslakonflikten: blockad av all avfallshantering vid elva bilverkstäder. Biltrafikens Arbetsgivareförbund stämde ett halvår senare fackförbundet för brott mot varselplikten enligt mbl. I mars hölls rättegång i Arbetsdomstolen.

Patrik Persson håller demokratiskola för miljöarb etarna avdelning 12, Malmö. Valet 2026

”Vi har kämpat oss till vår rösträtt”

Val 2026. Det mörknar i vår omvärld. Vi fick inte vår allmänna rösträtt i Sverige till skänks, den erövrades genom kamp. Det betonar Transports Malmöavdelning 12 som i början av valåret bjudit in sina förtroendevalda medlemmar till flera demokratiskolor.

Man i hängmatta – semester

Efter förhandlingar: Två veckors extra ledighet

Fackligt arbete. Chaufförer vid åkeriet upptäckte att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet. Transports ombudsman från Stockholmsavdelningen har nu förhandlat fram två veckors betald ”semester” för 31 anställda.

Konkurs för Mjölbyåkeri – femtiotal anställda berörs

Åkeri. Fågelsta Transport försattes förra veckan i konkurs på egen begäran. Konkursförvaltaren har tills vidare tagit över driften men risken är stor att åkeriet helt avvecklas – all trafik är i dagsläget ställd.

Säkraste vägen till jobb

Utbildning. Inget gymnasieprogram ger så god chans till jobb efter examen som transport. Simon Van de Moosdijk är en av dem som redan hade fast jobb när han tog studenten 2025.

Eric Donell, förbundsordförande i Riksförbundet Attention. Foto: Susanne Kronholm

”Personer med funktionsnedsättning straffas”

Politik. Den 1 oktober 2025 skärpte regeringen reglerna för aktivitetsstöd till personer som går arbetsmarknadsutbildningar, praktiserar eller arbetstränar för att komma i jobb. "Personer med funktionsnedsättningar straffas för att samhället inte förmår ge rätt stöd."

SAS beviljar miljonlån till flygbolaget Braathens

Flyg. Turerna har varit många kring flygbolaget Braathens (BRA). Nu träder SAS in och beviljar ett lån på 50 miljoner kronor för att det svenska regionala flygbolaget Braathens regional airways ska kunna fortsätta sin verksamhet.

Tre p-vakter på uppdrag i centrala Stockholm.

Avarn krävs på 3,5 miljoner efter misstänkt fusk

Bevakning. Säkerhetsbolaget Avarn misstänks ha lurat Stockholms stad på totalt 2,7 miljoner kronor. Bolaget har debiterat staden för parkeringsövervakning som aldrig utförts och trafikkontoret har polisanmält Avarn för misstänkt bedrägeri.