Berättelser från baksätet
Kultur. Vad är det med taxi? Det slutna rummet, tiden i kupén, mötet med en människa som man troligen aldrig ser igen. Tillsammans öppnar detta för förtroenden och berättelser. Vilket i sin tur ger romaner, noveller och filmer.
Visst var det för att försörja sig och sina tre yngsta barn som Göran Lager tog kortet och satte sig bakom taxiratten. Men journalisten och författaren hade också en annan idé med sitt nya, tillfälliga yrke. Han skulle avslöja en rutten bransch med usla arbetsförhållanden.
Så skrev han en helt annan bok. Efter många mörka nätter, tidiga morgnar, långa körningar, möten och människors berättelser blev resultatet: Taxi 1251 – överhörda baksätesberättelser
– Min gamla mentor, han är död nu, sa att 99 procent av alla människor har något intressant att berätta. Och när jag satt där i taxin kände jag att det är fler som ska lyssna på de här människorna, deras livshistorier och erfarenheter.
Ibland kastade Göran Lager ner några anteckningar så fort en passagerare hade klivit ur bilen. Andra berättelser formade sig efteråt vid datorn. Adresser, områden, detaljer ändrades förstås för sekretessens skull.
– De enda som har en möjlighet att känna igen vem en berättelse handlar om – det är just den det handlar om.
Och vem handlar det om? Det kan vara åldringen som fortsätter att köpa kassvis med julmat trots att ”alla andra är döda”. Eller kvinnan på väg att ta sitt liv, men som till slut kliver ur med ett leende. Eller den panka tonårskillen som får åka hem till en full och vresig mamma.
– Det skapas ett slags förtroende, säger Göran Lager. Kupén är en skyddad miljö och resan blir som en ventil för människor som bär på något. Ofta lämnar de bilen med en slutreplik som … ”men vem är väl du som jag har berättar mitt liv för?”
Själv får han sällan veta slutet. Dog tvillingen som blev kvar på specialistkliniken när syskonet hade fått åka hem med pappa? Avslöjade den blivande hustrun mannens snedsprång i Nacka? Var det en pojke eller flicka som nästan hann födas i bilen när chauffören själv höll i profylaxandningen?
– Ibland är stämningen så laddad att det går att skära luften med kniv. Så bryts alltsammans när passageraren har betalat, säger hej då och går.
– Men med en del fortsätter samtalet där det slutade, om de kliver in i bilen en annan gång.
Per Linell är samtalsforskare och professor emeritus i Göteborg. Han har inte studerat just samtal i slutna rum som en taxi, men blir mycket intresserad av ämnet.
– Det är en väldigt speciell situation där passageraren inte kan hoppa ur bilen, utan är utlämnad till en tillfällig och kortvarig kontakt med föraren, resonerar han. I den behöver man inte ta hänsyn till en framtida relation, som när man samtalar med familjen, vänner, arbetskamrater eller andra jobbkontakter.
Professorns snabbanalys är att vissa passagerare tycker att situationen tillåter dem att bara sitta tysta, eller kanske nämna något helt opersonligt om vädret eller trafiken. Medan andra reagerar med att börja prata om det mest privata.
Göran Lagers bok har nyss kommit ut, men han är knappast först med att använda stämningen i en taxibil i sitt skapande.
Skribenten och radiorösten Alexandra Pascalidou valde det motsatta perspektivet i boken Taxi som hunnit bli närmare tio år. Där är temat taxiförarnas livsöden och egna berättelser.
Andra – som regissören Martin Scorsese – använder fordonet som fond för historien de vill berätta.
Minns du den våldsamma kultfilmen Taxidriver från 1976? Där blir den sömnlösa Vietnamveteranen (Robert De Niro) taxichaufför och bestämmer sig för att själv ta itu med våldet, hororna och hemlösheten i New York …
