Krönika.
Duvhöken. Dess lilla huvud med den böjda näbben. Den putsar lite i fjäderdräkten. Söker majestätiskt över landskapet. Den regerar. Ett år kvar till valet. Underliga tvärstopp av privatiseringar, pudlar på rygg, och Per Schlingmann, till nyligen pressekreterare hos Moderaterna, skriver i en krönika (SvD den 23 juli) ”att inte vara solidarisk är ofräscht”.
Krönika.
Under sommaren har jag tillbringat en del tid ute på de Europeiska vägarna. I länder som Tyskland, Danmark, Holland och Frankrike håller vägnätet en mycket hög standard, generellt sett. Man åker fram på nästan ljudlös asfalt och bara njuter av varje minut. Som bekant måste man då och då stanna för att tanka och få något i sig. Jag rastade på några så kallade vägkrogar och blev faktiskt ganska imponerad av kvaliteten på desamma. Maten var god. Toaletterna var rena och hela. Förvisso kostade besöket där fem spänn, men det var det utan tvekan värt.
Ledare.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven vill skrota PPM-systemet, med motiveringen att det blivit en "dyr flopp". Frågan är bara vad han egentligen vill skrota? PPM, alltså premiepensionen, var det stora dragplåstret när det gamla pensionssystemet med ATP skulle "reformeras".
Krönika.
Vardagsmorgon på Eriksdalsbadet i Stockholm. I omklädningsrummet står en grupp medelålders män och pratar träning och affärer. Av samtalen att döma är de chefer med arbetsveckor en bra bit över 40 timmar. Dessutom tränar de mer än tio timmar i veckan. Det är ingen slump. Träning och affärer hör ihop.
Ledare.
Häromdagen satte jag kaffet i halsen, det måste erkännas. Stockholms moderate toppolitiker, finansborgarrådet Sten Nordin, meddelade då att Stockholms stad omedelbart stoppar alla avknoppningar. Alltså alla affärer där kommunen säljer ut medborgarnas gemensamma egendom till hugade spekulanter som förväntas ta över och driva verksamheterna vidare.
Krönika.
Det händer mycket märkligt här i världen. En chaufförskollega berättade att han träffade på en rumänsk chaufför strax efter stängning vid ett lager utanför Stockholm. Det var storhelg och fyra dagar innan lagret öppnade igen. Rumänen var förtvivlad och slog ut med armarna: ”No food, no money, no water!” En chef på företaget som var på väg till sin bil hörde mannens klagan. Han förbarmade sig och lovade honom skjuts till en affär. Där skulle han få allt han behövde för att klara helgen.
Krönika.
Semestern närmar sig med stormsteg och snart står sommaren i all sin prakt. Skolavslutningarna avlöser varandra. Små skolbarn som sjunger ” Den blomstertid nu kommer” i blomsterprydda skolsalar och så avslutningen, med skrålande och uppsluppna ungdomar på lastbilsflak runt om i landet.
Krönika.
Det är i början av förra seklet. Platsen är Ellis Island, den ö i New Yorks hamn från vilken immigranter slussades in i USA. En grupp judiska invandrare väntar på att få komma in i det förlovade landet. En dag dyker det upp en man och genom tolk frågar han om det finns några som är intresserade av arbete.
Ledare.
I Sverige är 445 000 människor arbetslösa. Det motsvarar 8,7 procent av arbetskraften, en ökning med 0,7 procentenheter det senaste året. Nästan en halv miljon män och kvinnor. Det är ofattbart många och för bara några decennier sedan var en sådan arbetslöshetsnivå otänkbar i Sverige.
Krönika.
Den 24 april vid 14-tiden var nog första gången jag blivit lycklig av att ligga bakom ett DHL-släp som vaggade fram på vägen. Då, efter den rekordkorta transportstrejken, var det som om något positivt äntligen hänt i arbetslivet och vi fick tillbaka en bit av Sverige.
Krönika.
När detta skrivs ska den Europeiska Transportarbetarefederationen, ETF, inleda sin kongress. Ett hundratal transportfack samlas i Berlin för att diskutera hur man ska förhålla sig till alla de svårigheter och kriser som Europas arbetare drabbats av under det senaste årtiondet. De återkommande finanskriserna har lett till skyhög arbetslöshet och EU:s åtstramningspolitik verkar mest göra ont värre.
Debatt.
Under våren har en liten men mycket viktig arbetsmarknadskonflikt utspelat sig i Fränsta, i Medelpad. Callcenter-företaget Focus CRS AB vägrade att ge sina anställda kollektivavtal.
Krönika.
Jag kröp eller rättare sagt ålade mig in igenom fönstret. Plötsligt stod jag i köket till vårt sommarhus som inte finns mer. Dofterna var där, av solvarmt trä. Jag började gå inåt. I lillrummet låg min moster och sov. I storrummet var det ingen. Men sedan träffade jag dem. Mina föräldrar, längst in, i det innersta rummet.
Ledare.
En sen kväll satt jag med när en av Transports förhandlingsdelegationer tog sig an det senaste avtalsbudet från medlarna. Förslaget gällde den här gången renhållningsområdet. Sopgubbarna.