;

Kryssa Johan på valsedeln!

Krönika. Socialdemokraterna har nu presenterat valsedeln inför valet till EU-parlamentet den 25 maj nästa år. Transports kandidat Johan Danielsson finns på plats nummer tio på listan. Det innebär att Johan har en god chans att väljas till parlamentsledamot.

En förutsättning är dock att han lyckas samla mer än 40 000 kryss på den socialdemokratiska valsedeln. Det tror jag nog att han mäktar med.
Transport tillsammans med andra LO förbund kommer att hjälpa Johan på traven genom att uppmana våra medlemmar att sätta ett kryss framför hans namn på valsedeln den 25 maj nästa år. Det första steget är dock att förmå våra medlemmar att rösta i valet.

Vid förra valet till Europaparlamentet var det bara cirka 20 procent av Transports medlemmar som utnyttjade sin demokratiska rättighet att rösta. Jag tror inte att det låga intresset för att rösta i Transports medlemskår berodde på bristande intresse eller dåliga kunskaper.

Jag upplevde då att många medlemmar är oerhört engagerade och dessutom direkt och påtagligt berörda av EU:s beslut i sina arbeten. Det låga intresset handlade nog snarare om ett motstånd mot överhögheten inom EU, vilken framkallar en känsla av hopplöshet och uppgivenhet.

Det är inte konstigt att många reagerar på det sättet. Sverige är numera så insyltat i unionen att det inte finns några realistiska möjligheter att bryta sig ut. Samtidigt växer EU-makten stadigt på medlemsnationernas bekostnad.

Omkring 60 procent av alla lagar som tas i vår riksdag är i själva verket bara konsekvensanpassningar till olika typer av EU-beslut. Dessutom domineras EU nu av en politisk höger som prioriterar fri rörlighet framför i stort sett alla sociala och fackliga ambitioner. Det finns alltså anledning att vara vaksam på utvecklingen i unionen.

I det arbetet faller ett mycket stort ansvar på förbundsstyrelsen och på förbundskontoret. Här kan vi utveckla de kontakter som är nödvändiga för att kunna påverka den koloss som EU har utvecklats till. Här har vi också vissa, om än begränsade, resurser att samla information, utreda alternativ och utforma krav/förslag som kan förankras i EU:s beslutsmaskinerier. Det är också ett arbete vi ska prioritera.

Det faktum att de svenska EU-parlamentarikerna tar för lättsinnigt på transportfrågorna bör, exempelvis, leda till att vi ökar våra ansträngningar. Vi måste påverka såväl våra parlamentariker som andra om att det är helt nödvändigt att göra något åt den kaotiska, antisociala och miljöförstörande åkerimarknaden i Europa.

För att vinna framgång i det arbetet är det otroligt viktigt att vi ser till att få en politiker som Johan i EU-parlamentet. Han har redan en hel del erfarenhet från arbetet där, eftersom han jobbade några år som assistent till den tidigare EU-parlamentarikern Jan Andersson.

Johan är också väl insatt i de problem som förbundets medlemmar möter på arbetsmarknaden, såsom social dumping och massiva marknadsstörningen i framför allt i åkerinäringen. Men för att lyckas få honom till parlamentet krävs ytterligare några insatser.

Vi måste förmå så många som möjligt att verkligen gå till vallokalerna den 25 maj nästa år och dessutom kryssa Johan på sossarnas valsedel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jonas Persson. Foto: John Antonsson

Jonas Persson

…du är sammankallande i valberedningen inför nästa års kongress. Vad innebär det?

Johanna Bergsten (S)

Johanna Bergsten (S)

...42 år, jobbar som ombudsman i Timrå. Körde tidningar i 20-årsåldern och gick med i Transport efter en orättvis erfarenhet.

Martin Jansson. Foto: Emil Flisbäck

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;