Emma Brodin föreläser om feminism och var med och startade nätverket Kvinnor i Transport.
Close
Emma Brodin föreläser om feminism och var med och startade nätverket Kvinnor i Transport.
Close
Diskriminering

”Bli med barn är ju en helt naturlig grej”

Facket. När Emma Brodin började köra lastbil och sökte jobb fick hon frågan om hon skulle skaffa barn snart. – Vad har det med min förmåga att köra lastbil att göra? säger Emma som är ordförande för avdelning 9 Örebro – Transports första feministiska avdelning.

– Det är helt sjukt. Att bli med barn är ju en helt naturlig grej. Det som är märkligt är att arbetsgivarna inte hänger med, säger Emma Brodin.

Men, tillägger hon, en förlegad syn på kön och föräldraskap slår även mot männen.

– Det är inte helt ovanligt att män som ska vabba får höra av chefen att ”har inte du en kärring hemma?”. Om vi jobbar för jämställdhet så kommer vi åt det problemet också. För det är klart att män också vill ta hand om sina barn.

Inför kongressen i augusti i år skrev några män på avdelning 9 Örebro en motion om att Transport skulle kalla sig ett feministiskt förbund. Motionen röstades ner.

”Inte jätteförvånad”

– Jag blev inte jätteförvånad. Det är väl lite för tidigt för vår organisation att säga att vi är feminister. Men det är synd, det är ju många andra LO-förbund som har det i sina stadgar att de är ett feministiskt förbund, säger Emma.

Ett av kongressens argument mot motionen är att de först måste bestämma vad det innebär att kalla sig ett feministiskt förbund. Emma tror att ordet feminist har fått en negativ klang.

– Folk tror att en feminist är någon som hatar män, och så är det absolut inte. Feminism handlar om jämställdhet, att alla ska behandlas lika oavsett kön.

När motionen röstades ner valde avdelningen att utnämna sig till Transports första feministiska avdelning. Varför det?

– För att det är viktigt att visa att vi tar ställning för jämställdhet.

Vad innebär det att ni är en feministisk avdelning?

– Att vi tänker på att lyfta och få med kvinnor i den fackliga kampen. Alla ska ha samma möjligheter, könet ska inte ha betydelse.

Machokultur

Vägen hit började för några år sedan när avdelningen reagerade på att det var en hård ton och machokultur på många arbetsplatser, och att de inte hade så många kvinnliga förtroendevalda. Av 65 skyddsombud var det bara 3 som var kvinnor. Hur kom det sig?

– När vi började granska oss själva såg vi att ofta när vi väljer förtroendevalda så är det de som hörs och syns mest som väljs, och oftast är det män. Då måste vi kanske tänka oss för och låta andra ta plats, säger Emma.

De började uppmuntra kvinnor att gå fackliga utbildningar och gav dem de verktyg och det självförtroende som de behövde för att ta olika förtroendeuppdrag.

Fler kvinnliga förtroendevalda

Det ledde till att det blev fler kvinnliga förtroendevalda på arbetsplatserna.

– Vi försöker ha minst två förtroendevalda på varje arbetsplats, så att de alltid har en kompis som kan stötta. Då tycker vi att det är bra om det är en man och en kvinna. Det är extra bra om vi även täcker in olika ålder och etnicitet. Det är inte så att vi alltid måste välja utifrån de premisserna, men det är bra att ha det i åtanke så att alla får chansen, säger Emma och fortsätter:

– Vi har märkt att det fungerar väldigt bra när man tänker jämställt. Arbetslagen är väldigt nöjda också.

Målet är fortfarande att Transport ska bli ett feministiskt förbund, men Emma tror att det kommer att ta tid.

– Vi behöver utbilda och dela erfarenheter. Men jag hoppas att alla inser att det inte är så farligt som det låter. Det betyder ju bara att man är för jämställdhet och det är vi väl allihop?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.