Framtid i klimatkrisens tid
Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.
Varken Transports centrala förhandlare, Per-Olof Norgren, eller flygavdelningens ordförande ser att diskussionen om flygets klimatpåverkan kommer att påverka avtalsrörelsen.
– Däremot kommer det självklart att påverka branschen, det har det redan gjort. Framför allt inrikesflyget, säger Viktor Andersson, vikarierande avdelningsordförande.
Han tycker att debatten ibland är onyanserad. Begreppet flygskam riskerar att lägga sig över alla diskussioner.
– Vi från avdelningen vill nyansera debatten – vi har mycket att säga om de stora möjligheter som finns att minska flygets påverkan på klimatet.
Viktor Andersson nämner lägre landningsavgifter, när biobränsle används, och övergång från diesel till el på arbetsplatserna. Han tycker också att kollektivtrafiken från och till våra flygplatser måste bli bättre.
– Det skulle få fler resenärer, och anställda, att välja kollektivtrafik i stället för egen bil.
Ett annat exempel är att inte låta planens motorer vara i gång annat än vid start och landning, och att markpersonalen i stället kan bogsera planen till och från landningsbanan.
– Det skulle även innebära fler arbetstillfällen för flygavdelningens medlemmar, säger Viktor Andersson.
– Bilindustrin har gjort en tydlig omställning. Nu väntar samma resa för flyget.
Fossilfritt om tio år
Hela den svenska flygbranschen har ställt sig bakom färdplanen för fossilfritt flyg. Målet är att inrikesflyget ska vara helt fossilfritt redan om tio år.
Svenska regionala flygplatser (SRF) driver projektet Grön flygplats för att det ska vara möjligt att tanka fossilfritt flygbränsle och ladda elflygplan när tekniken utvecklats.
Transportföretagens Fredrik Kämpfe, branschchef flyg, ser det som realistiskt:
– Vi når våra fossilfria mål och vi gör det tillsammans, baserat på en transportpolitik och utsläppsnegativ politik med kreativa incitamentslösningar.
I grannlandet Norge är planen att allt inrikesflyg ska vara elektrifierat år 2040.
I Sverige finns inget övergripande elflygsmål än. Men intresset är stort. Nyligen föreslogs att Visby kan bli landets första destination med eldrivna passagerarflygplan i reguljär trafik.
– Elflyg till Gotland och många andra städer ute i regioner kommer att bli av. Vi hoppas det blir runt 2025–2026. Även här måste vi satsa rätt. Ingenjörerna jag pratar med säger att tiden det tar är helt avhängigt resurserna som vi investerar. Åter, det handlar om att stötta oss och ge oss rätt styrmedel och incitament.
Förväntad ökning
Globalt har flygresandet ökat kraftigt, framför allt sedan början av 1990-talet. Den internationella flygorganisationen IATA räknar med att ökningen kommer att fortsätta, från dagens drygt 4 miljarder passagerarresor per år till 7,8 miljarder år 2036.
Fredrik Kämpfe är övertygad om att ökningen kommer att fortsätta.
– Befolkningen ökar och fler får det bättre.
Men inrikesflyget i Sverige följer inte trenden utan backar. Det innebär att arbetstillfällen är hotade, både direkt inom flyget och indirekt framför allt ute i regionerna.
Antalet inrikesresenärer minskade med 5 procent i september i år jämfört med samma månad förra året, visar siffror från Swedavias tio flygplatser.
– Jag skulle gärna se att regeringen ställde sig bakom flyget mer. Både för att försvara tillgängligheten och för att snabba på omställningen som måste ske, säger Fredrik Kämpfe.
– Med Sveriges geografi och avstånd kommer det alltid att finnas ett stort behov av flygförbindelser, även inrikes. Det går inte att trolla bort med politiska argument.
Pålagor slår hårt
Transports förtroendevalda, verksamma på mindre regionala flygplatser, har flera gånger slagit larm om hur ökade pålagor slår hårt mot icke-statliga flygplatser och hela deras omland.
Redan innan flygskatten infördes förra året lovade regeringspartierna och Vänsterpartiet att en särskild pott skulle öronmärkas: en kompensation till flygplatser i Norrland och på Gotland.
– Vi får verkligen hoppas att de betalar tillbaka. Det är jätteviktigt för oss på de regionala flygplatserna. Här finns det oftast inga alternativ till flyget, sa Carl-Bertil Essebro, Transports man på Lycksele flygplats, i somras.
Då blev det klart att Trafikverket ska utreda vilka flygplatser som kan komma ifråga för kompensation. Det krävs dock att flygplatserna kan bevisa att flygskatten har betytt ett ökat driftunderskott. Vilket inte är helt enkelt att separera från förluster av andra orsaker, enligt Transports förtroendeman Björn Grönlund på flygplatsen i Vilhelmina. Liksom Lycksele har den drabbats hårt av den tidigare operatören Nextjets konkurs förra året.
Under hösten gick Björn Grönlund, tillsammans med tre andra fackligt förtroendevalda från Transports flygavdelning, ut och krävde en tydlig och sammanhållen flygstrategi för att hela Sverige ska leva.
