Avtalsrörelsen flyget
Avtalsrörelsen: Flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Det nya lönesystemet är prio ett, vi har jobbat med det i tre år, säger Transports ombudsman Per-Olof Norgren, ansvarig för centrala förhandlingar inom flyget.

Många ser det nuvarande systemet, med tariffer, som föråldrat. Till skillnad från andra grupper inom Transport har de flyganställda med riksavtal löner som avviker i relativt hög grad från tarifflönen. De senaste avtalens löneökningar har också räknats upp utifrån den faktiska lönen, inte tariffen.

Men nu väntar en total omgörning, för att tala klarspråk. Vilket också avtalstexterna ska göra 2020.

– Båda parter vill förändra systemet och vi har kommit långt, säger Per-Olof Norgren.

Mer tid på sig

Under november innebar det bland annat två avtalsgruppsmöten. En fördel i sammanhanget är att flygförhandlarna har mer tid på sig. Riksavtalen, som majoriteten av de flyganställda har, löper ut först i september nästa år. Tanken är att Transports medlemmar ska få en bättre löneutveckling än de senaste åren, framhåller Per-Olof Norgren, men avvaktar också LO-samordningen.

LO-styrelsen la den 4 november fram kraven utifrån vad industrifackens vill ha: 3 procents löneökning och ettåriga avtal. Transports förbundsråd ska inom kort ta ställning till om man ställer sig bakom kravet och fortsätter avtalsrörelsen inom samordningen. Mycket talar för det. Förbundsordförande Tommy Wreeth sa direkt att det är ”en väldigt realistisk nivå som ligger mycket väl i linje med vad Konjunkturinstitutet och Riksbanken har sagt.”

– Tanken är att medlemmarna ska få en bättre löneutveckling. Lönen i dag ligger ju alldeles för lågt i allas ögon, så är det ju. Man får ändå utgå från grundlönen, säger Per-Olof Norgren, Transports centrale flygförhandlare.

Hur mycket den ligger på är omöjligt att säga, enligt honom – det skiljer sig kraftigt mellan olika arbetsplatser och grupper av anställda.

Klart är däremot att arbetsgivarsidan gått ut med att 3 procent är för mycket. ”Alldeles för högt”, enligt Anders Weihe, förhandlingschef för Teknikföretagen, industrifackens motpart.

Förhandlingschefen hos Svenska Flygbranschen, Torbjörn Granevärn, avstår däremot från att kommentera lönekraven i nuläget. Han sitter också med i den grupp som arbetat med ett nytt lönesystem.

Tre prioriterade frågor

Viktor Andersson
Viktor Andersson.

Viktor Andersson vikarierar som ordförande för flygavdelningen. Han tar upp de tre frågor som medlemmarna svarat är viktigast att driva, och som förtroendevalda sammanställt. Det är lön, arbetstidsförkortning och semester.

– När det handlar om lön vill man väl alltid ha mer än vi får, men vi får se var det landar med märket. Nu hoppas vi att vi får till ett nytt lönesystem.

Arbetstidsförkortning är något som Viktor Andersson gärna ser att facket driver:

– Att så många tar upp det är inte så konstigt med tanke på de tider många av oss har, och hur tungt arbetet är. Det handlar om mer tid för återhämtning och fritid.

Han tillägger att det för andra grupper inom flyget, som mekaniker som ofta har fasta arbetstider dagtid, kan vara mer intressant att växla in arbetstidsförkortning i lön.

– Enkätsvaren visar också att många tycker att det är viktigt med mer ledighet, det kan vara längre sommarsemester.

De båda riksavtalen för anställda inom civilflyg respektive fraktflyg ska få ny, modern avtalstext.

Arbetar gemensamt

Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska Flygbranschen arbetar gemensamt med att förenkla och modernisera skrivningarna. Arbetet med att se över texterna pågår för närvarande i en partsgemensam grupp.

I nuvarande avtal, som löper ut den sista september nästa år, hänger äldre reglementen med. Exempelvis om flyttning: ”Här jämte må i förekommande fall resekostnadsersättning utgå för den flyttandes hustru eller sammanboende och barn.”

Avtalen från och med 2020 kommer att få texter som är enklare, lättare att förstå och könsneutrala.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Redan före flygkrisen ville Gate gourmet gå över från Transports till Hotell- och restaurangfackets cateringavtal med sämre villkor för medlemmarna. Tvisten mellan företag och fack började hösten 2020 och slutade med förlikning den 3 september 2021. Enligt uppgörelsen betalar företaget allmänt skadestånd till 62 uppsagda medlemmar. Foto: Justina Öster

Uppsagda: ”Kanske kom företaget för billigt undan”

Cateringarbetare. Pengarna ger plåster på såren. Men det hade varit spännande att se hur det gått om Transport och Gate gourmet mötts i Arbetsdomstolen. Så reagerar några cateringarbetare som sagts upp och får skadestånd i en uppgörelse mellan parterna.

Matvagnar Gate gourmet 2016. Foto: Justina Öster

Flygjätte betalar rekordstort skadestånd till Transport

Flyg. Fem dagar före den väntande processen i Arbetsdomstolen förlikades Transport och Gate gourmet. Uppgörelsen innebär att cateringbolaget betalar 10 miljoner i skadestånd till 62 uppsagda medlemmar. Ett historiskt högt belopp, kommenterar Transportarbetareförbundet.

Medina Bajric. Foto: Justina Öster

Hon sparkades efter 43 år

Flyg. – Jag är inte densamma. Medina Bajric gör en gest mot hjärtat. Såret. En dag kallades hon in till chefen. När porten slog igen bar Medina 43 år med sig hem. I två kassar.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.