5000 personer bidrog i cabotagestudien

Minst 2 000 utländska dragbilar konkurrerar med 8 000 svenska bilar om transporterna i Sverige. Det visar de första resultaten från Cabotagestudien, som presenterades i Almedalen. Resultaten baseras på registreringar från 5 000 personer, som under våren har rapporterat in cabotagetransporter längs vägarna. Uppdaterad version.

Cabotagestudien, som ska ge svar på hur det ser ut med tillfälliga inrikestransporter i Sverige, bygger i en del på inrapporteringar av cabotage via en mobilapplikation. Alla utländska bilar som upptäcktes på de svenska vägarna kunde registreras av frivilliga användare via telefonen.

Utifrån de drygt 160 000 rapporteringarna som kommit in har forskaren Henrik Sternberg, från Lunds tekniska högskola, kunnat kartlägga över 6 600 rörelsemönster. Kartläggningen baserades på positioneringar av nästan 13 000 bilar, som alla taggats minst fyra gånger var, av minst två användare.

– Om vi summerar rörelsemönstren är det omkring 2200 bilar som har rört sig i mönster som tyder på illegal cabotage, eftersom de inte lämnar Sverige och har rapporteras in även under kvällar och helger, förklarar Henrik Sternberg.

Han påpekar att resultatet, att det finns 2200 bilar som kör misstänkt illegal cabotage i Sverige, dessutom är lågt räknat.

– Vi har gjort en konservativ bedömning, utan att titta på mörkertalen och utan att räkna på fusk med skyltar och så vidare, säger Henrik Sternberg.

En slutsats är därför att de olagliga cabotagekörningarna både är omfattande och pågår systematiskt och att det gör det svårt för svenska åkerier att konkurrera med Östeuropeiska åkerier som stationerar lastbilar i Sverige.

Dessutom påverkas miljön negativt eftersom låga transportkostnader leder till fler transporter. I studien får matvarukedjan Coop stå som exempel på detta. Företaget ville få en bild över sitt transportnätverk, för att utifrån det kunna beräkna effekter av att använda svenska, respektive utländska, chaufförer och bilar.

Enligt Henrik Sternbergs uträkningar skulle Coop, med nuvarande transportmönster, kunna sänka sina kostnader med 16,7 procent om de skulle använda cabotagestransporter på de sträckor där det är möjligt. Men samtidigt skulle koldioxidutsläppen öka med 4,6 procent eftersom bilarna oftast är mindre än de långa fordon som får användas på svenska vägar. I praktiken innebär det att två svenska ekipage ersätts med tre utländska, vilket ökar de totala utsläppen.

De vetenskapliga resultaten från studien kommer att presenteras längre fram i en serie vetenskapliga artiklar.

Målet är nu att studien ska gå vidare till nästa steg. Henrik Sternberg hoppas att den ska kunna utvidgas till att gälla i fler europeiska länder.