Vackert på fikarasten. Men halt på vägarna. Bilden tagen från sopbilens hytt, mellan Sten och Virshult, norr om Halmstad.
Close
Vackert på fikarasten. Men halt på vägarna. Bilden tagen från sopbilens hytt, mellan Sten och Virshult, norr om Halmstad.
Close

2024 började med iskyla och snösmocka

Arbetsmiljö. Snö, kyla, halka, blåst – olyckor, inställd trafik, avstängda vägar. I mitten av januari drog årets andra köldvåg in över landet, med en kraftig snösmocka från väst. Åter drabbades yrkestrafiken av stora problem, på flera håll klämd mellan vädrets makter och myndigheters bristande samordning.

Manuel Gomez, ordförande i Halmstadsavdelningen, är tjänstledig på 80 procent från jobbet som renhållningsarbetare hos Halmstads Energi och Miljö (HEM). På måndagar kör han sidlastare.

– Det är halt ute på vägarna. Hos flera hushåll ute på landet har vi inte kunnat tömma på flera veckor. Men vi ligger efter nästan överallt och jobbar hårt för att komma i kapp, säger han.

– Samtidigt går det inte att riskera allt för att komma fram. Inget kärl är värt ett liv!

Manuel Gomez har sett hur attityden ändrats helt under sina år på arbetsplatsen.

Han har jobbat där sedan 2017 och är i dag även skyddsombud.

– Tidigare var det mer att man skulle köra oavsett vägunderlag, och sluta gnälla. Det har skett en helomvändning när det gäller synen på att förebygga arbetsskador.

Facklig närvaro och ny ledning är förklaringar som Manuel Gomez ger till en ny kultur. Där renhållningsarbetarna säger nej till sådant som att dra kärl över oskottade vägar. Och där kunderna får vänta där det inte utan stora risker går att ta sig fram i snöväder, som på smala och backiga vägar på landet.

– Från kundernas sida finns det numera en förståelse. De har vant sig, säger Manuel Gomez.

Det är inte bara snö och halka som orsakat förseningar med sophämtningen i vinter utan även problem med lastbilar som blivit stående, på grund av problem med hydrauliken.

– Vi har inte fått så mycket snö som på andra håll, men att den ligger kvar så pass länge är ovanligt. Andra år har det varit mer slask i januari, säger han.

Nermin Pudic, fast i Fjugesta. Foto: Nermin Pudic
Nermin Pudic, fast i Fjugesta. Foto: Nermin Pudic

”Jättedåligt plogat”

Nermin Pudic kör servicetrafik för Connect Bus i Örebro. Det innebär körningar i hela länet. Vissa dagar i kraftigt snöfall och temperaturer ner mot 25 minus under januari. Men till skillnad från kollektiv­trafiken i regionen har inga turer ställts in.

Färdtjänstförarna ska kunna köra sina kunder. Och trots allt har det gått bra för Connects förare så vitt Nermin Pudic känner till:

– Men jag körde fast med en kund i bussen. Som tur var hände det i närheten av hennes hem, så det gick att använda rullstol och rulla hem henne, säger han.

Nermin lyckades komma loss med bussen själv men det tog två timmar. Men att vänta på bärgare i Fjugesta, Lekebergs kommun, där han kört fast skulle tagit ännu längre tid.

– Det var jättedåligt plogat. Man märker när man kör hur olika det är i olika kommuner.

Bärgarna hinner inte prata

– Bärgarna har fullt upp att göra och vill inte bli störda. De har nog med att hålla rätt på trafiken och jobbet.

Det blir tji när Transportarbetaren ringer upp Assistancekåren i Kristianstad för att få prata med en bärgningsarbetare om hur det är och har varit att jobba i iskyla, snöoväder och hårda vindar.

Peter Sezkir jobbar som lastare på företaget Aviator vid Landvetters flygplats i Göteborg. Foto: Privat
Peter Sezkir på Landvetter. Foto: Privat

Halkan är värst

Peter Sezkir jobbar som lastare på företaget Aviator vid Landvetters flygplats i Göteborg.

– Det har varit extremt kallt sena kvällar och tidiga morgnar, ner till minus 18 grader och jobbet har också gått lite trögt när det snöat. Jag har kollegor som har halkat och fått ont i rygg, axlar och armar, säger han.

Som huvudskyddsombud för Peter Sezkir årliga diskussioner om halkbekämpningen med det statliga bolaget Swedavia, som äger och driver flygplatsen.

– Halkan är det stora problemet och bekämpningen borde skötas bättre! Det är blåsigt och blött i Göteborg och när det fryser blir det väldigt halt om man inte saltar eller sandar. Men vissa dagar prioriterar Swedavia landningsbanan framför rampen, där vi jobbar.

Bandlastare och annan utrustning går trögare i extremkylan. Banden blir hala att kliva på och maskinerna behöver bogseras in i värmegarage för att tina mellan varven, enligt Peter.

”Minus 30 rimlig gräns”

Olov Wiklund är ombudsman på Transportarbetareförbundets avdelning 26 Norrbotten och konstaterar att det ”bara” är minus 18 grader i Luleå när Transportarbetaren ringer. Det blev lite rabalder bland miljöarbetarna på Luleå Miljöresurs, Lumire, i början av året. När sopbilarna inte klarade kylan och fick ställas gick ryktet, och lokaltidningen skrev, att renhållarna skulle tvingas ta ut semesterdagar för att de skickades hem.

– Det blev en höna av en fjäder, men var ett litet missförstånd. Inga löner hade betalats ut än och arbetarna fick betalt för tid då de inte kunde jobba, säger han.

Någon fastslagen köldgräns för när färdtjänst-, sjukrese- och skolbussförarna får ställa sina bilar finns inte. Men Olov Wiklund tycker att minus 30 grader är en rimlig gräns. Vid lägre temperatur borde de ha rätt att inte ge sig ut på vägarna.

– Av säkerhetsskäl, både för chaufförerna och resenärerna. För miljöarbetarna fungerar inte hydrauliken, sopbilarna går sönder när det är under minus 30 grader, säger han.

Men bland allmänheten brister säkerhetstänket. Tongångarna är mer att om jag inte kommer ut med min privata bil eller kan ta mig i väg och köpa mat så ringer jag taxi och Foodora. De förarna ska ut i alla väder, resonerar han.

Han tipsar om att vintertid alltid ha med sig en uppsättning extra varma kläder i bilen, skor och spade. Plus tändstickor och värmeljus, som kan sprida värme ett tag.

Kaoset och de strandsatta bilarna och lastbilarna på riksväg E22 skakar han på huvudet åt.

– De har lite sämre fordonskombinationer i södra Sverige. Vi har färre tvåaxlade trailers här, mer fyraxlade fordon och boggiebilar och vi är bättre på att ha vinterdäcken på.

Olov Wiklund tycker att Sverige borde ta efter Norge med krav på medhavda snökedjor i tunga fordon vintertid.

– I Sverige behövs de väldigt sällan men det är ändå bra att ha med sig ifall att, säger han.

Jonas Seger kör färdtjänst, sjukresor och skolbuss i Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog och Överkalix. Foto: Privat
Jonas Seger kör färdtjänst, sjukresor och skolbuss i Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog och Överkalix. Foto: Privat

”Köldgräns behövs”

Jonas Seger kör färdtjänst, sjukresor och skolbuss i Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog och Överkalix. Ett brett område med långa körsträckor. Han är Transportombud och berättar om extremkyla på minus 37 och ner till 44 grader i början av 2024. På dieselfordon har motorerna gett upp och bilarna stannat.

– Det har varit ganska brutalt. Bensinbilarna har gått och vi har många elbilar, Tesla. Och hör och häpna, de har rullat, fast extremt mycket kortare sträckor före ny laddning. Det är lite chockerande faktiskt, säger Jonas Seger.

När termometern åter kröp mot minus 37 grader ställde chefen i hans taxibolag in skolkörningarna i mitten av januari. Men det mottogs inte väl av uppdragsgivaren, kommunen.

– Samhället och allmänheten förväntar sig att vi ska rulla i alla väder, men vi kör i ett stort område med mycket ödemark. Frågan är vem som ska undsätta oss och passagerarna om vi blir stående? Jag önskar vi fick en köldgräns, minus 30 grader är rimligt. Då alla körningar ställs utom de mest akuta. Sjukresor är en sak, så länge ambulanserna rullar ska vi köra. Men det kan inte vara livsnödvändigt med färdtjänst för att köpa en liter mjölk!

Till skillnad från många andra serviceförare har Jonas Seger ock kollegorna i alla fall sluppit kämpa mot snö. Samtidigt som han berättar det har E4:an, söder om Skellefteå och norr om Bureå, stängts av helt efter seriekrock med flera inblandade fordon, rapporterar polisen.

Vad pysslar Trafikverket med?”

Lastbilsföraren och bärgaren Mattias Welle från Örkelljunga i Skåne kör både last- och bärgningsbil och var en hårsmån från att fastna i den strandade fordonskaravanen på E22 mellan Hörby och Kristianstad.

– Jag klarade mig precis men såg lastbilar och personbilar stå överallt.

I rollen som bärgare hjälpte Mattias Welle en kollega från Assistancekåren i Sjöbo att dra upp en trailer. Bärgaren hade då jobbat i nästan ett och ett halvt dygn i sträck.

Vad är det värsta du varit med om hittills i vinter?

– Jag var nära att gå av vägen tre gånger på samma resa och såg både lastbilar och personbilar köra av. De som snöröjer har ställt upp och ska ha en eloge men jag undrar vad Trafikverket, som ansvarar, pysslar med? Jag har aldrig sett så dålig väghållning som på vägen mellan Sjöbo och Simrishamn!

Vissa dagar kanske fordon kunde köra i kolonn, som i Norge, efter plogbilen, föreslår Mattias Welle. Han efterlyser också lagkrav på snökedjor i lastbilarna.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Omöjliga körtider pressar förare

Servicetrafik. Det är fortsatt stora problem med det nya bokningssystem som införts i Östergötland. Värst är de orealistiska körtiderna. Färdtjänstförare upplever att stressen hotar att knäcka dem – och offra säkerheten.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Sommar, semester och sommarjobbare

Ledare. Semestern tackar jag särskilt för. Tack alla ni som förra århundradet kämpade för semester, kortad arbetstid och föräldraledighet. Utan ert engagemang och er kamp hade vi inte haft de semestervillkor vi har i dag.

Lastbil på vinterväg, Umeå. Foto: Scandphoto/Shutterstock

Plan för bättre vägunderhåll efter vinterns snökaos

Åkeri. Efter trafikkaoset på bland annat E22 i Skåne i vintras riktade landets yrkeschaufförer och åkerier hård kritik mot bristen på plogning och vägunderhåll. Nu ger regeringen Trafikverket i uppdrag att lägga fram en handlingsplan för bättre väghållning.

Omöjliga körtider pressar förare

Servicetrafik. Det är fortsatt stora problem med det nya bokningssystem som införts i Östergötland. Värst är de orealistiska körtiderna. Färdtjänstförare upplever att stressen hotar att knäcka dem – och offra säkerheten.

Kabinpersonalens klubbar
Lou Fermisson, ordförande på Transportklubben vid AAP, Danijel Kovacic, ordförande för Norwegians Transportklubb och Ekaterina Parenkova som håller i klubban på Eurowings kraftsamlar för att förbättra arbetsvillkoren för kabinpersonalen.

”Vi vill att företagen ska lyssna på oss”

Flyg. Höjd lön efter sänkningen under pandemin. Att företaget lyssnar på oss och behandlar oss rättvist. Bättre scheman och mindre helgjobb. Rätt till ob-­ersättning. Det är några av frågorna som de fackligt engagerade vid Transports nya kabinklubbar vill driva.

Flygplan som lyfter

Tidsfrist för organisering av kabinpersonal

Flyg. Än är det inte klart om det blir Transport, Unionen eller bägge facken som ska organisera och teckna kollektivavtal för flygets kabinpersonal – flygvärdinnor och flygvärdar. Men nu har förbunden i alla fall enats om att träffas för konkreta överläggningar i frågan.

Det påverkar facklig anslutning

Facket. Av arbetarna i Sverige är i dag 58 procent med i ett fackförbund, bland tjänstemän 73 procent. Historiskt har klyftan aldrig varit så stor. Det slås fast i en rapport om orsaker till utvecklingen med sjunkande antal medlemmar i LO-förbunden och den svenska modellen sedd ur ett nordiskt perspektiv.

Så hålls nationaldagsfirandet lugnt

Bevakning/Nöje. Artister, aktiviteter, tivoli, restauranger – firandet den 6 juni på Golfängarna i Sundbyberg har kommit att bli ett av landets största nationaldagsfiranden.

Ansökan om ny utbildning för flygtekniker på Arlanda

Flyg. Flygbranschen har larmat om att fler flygtekniker, flygmekaniker och plåtslagare behöver utbildas för att flygplan och helikoptrar ska kunna lyfta framöver. Nu ansöker Sigtuna kommun om att få starta en yrkeshögskole-utbildning i flygteknik på Arlanda flygplats.

Ny rättegång om kokainsmuggling via hamn

Rättegång. Hamnarbetaren som dömts för inblandning i kokainhärvan i Helsingborg hoppas frias helt i hovrätten. I mitten av juni inleds förhandlingarna i den högre domstolen.

Lastbil på vinterväg, Umeå. Foto: Scandphoto/Shutterstock

Plan för bättre vägunderhåll efter vinterns snökaos

Åkeri. Efter trafikkaoset på bland annat E22 i Skåne i vintras riktade landets yrkeschaufförer och åkerier hård kritik mot bristen på plogning och vägunderhåll. Nu ger regeringen Trafikverket i uppdrag att lägga fram en handlingsplan för bättre väghållning.

Miljözonen körs vidare in i Stockholm

Trafikpolitik. Från och med nyårsafton i år är det stopp för bensin- och dieselbilar i stora delar av Stockholm city. Då införs miljözon klass 3 i en del av centrala Stockholm. Förvaltningsrätten har avslagit Moderaternas begäran om att pausa beslutet.

Tyskarna ville byta till sig amerikanska och brittiska lastbilar som kunde klara vintrarna vid fronten i Ryssland. Foto: Sgt Bill Augustine / U. S. Army

Nazisterna ville byta judar mot lastbilar

Årsdagar. Nu är det 80 år sen en av de mest underliga händelserna under andra världskriget. Nazisterna förde hemliga förhandlingar om att sälja en miljon judar till de allierade västländerna. Priset? 10 000 lastbilar.

Tät Stockholmstrafik, tunga fordon och privatbilister.

”Sänkta dieselpriser hindrar övergång till biodrivmedel”

Klimat. HVO100 är ett förnybart alternativ till diesel och spelar en viktig roll när det gäller att öka användningen av förnybara drivmedel, minska utsläppen och nå upp till Sveriges klimatmål. Men regeringens sänkning av priserna på diesel och bensin hindrar övergången till gröna drivmedel.

En gul Svevia-lastbil.

Riksrevisionen: Missade mål i bildandet av Svevia

Anläggning. Svevia och Infranord bildades för att öka konkurrensen och sänka priserna i anläggningsbranschen. Det lyckades inte helt, enligt en ny granskning från Riksrevisionen.

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

Transport: Bra att rusta – men inte tillräckligt

Infrastruktur. Transport välkomnar Trafikverkets fokus på att långsiktigt effektivisera och modernisera eftersatt vägunderhåll. Men i sitt remissvar lyfter förbundet också att de planerade satsningarna som föreslås inte är tillräckliga.