Fackligt arbete i öst: Litauen

Yvonne Andreasson förnekar allt ansvar

Andreassons. Vilken roll hade eller har Yvonne Andreasson i Lundåkra Frakt och Ajeden? – Jag är inte inblandad, säger hon.

Yvonne Andreasson.
Yvonne Andreasson. Foto: Tommy Harnesk

När tidningen förklarar att vi träffat Raimondas Balčiūnas i Litauen och tagit del av mejl, avtal och inspelade telefonsamtal tillägger hon:

– I Andreassons åkeri satt jag som ansvarig. I de andra bolagen har jag bara varit anställd.

Hur kommer det sig att andra tycks uppfatta dig som huvudman även i åkeriet Ajeden, i efterföljaren Lundåkra frakt och även i ett polskt bolag?

– Det vet jag inte. Dra inte in mig, jag har inget ansvar.

När Raisitra beordras att skicka hem förarna är det du som ger beskedet, med tillägget att du inte har pengar att betala med. Varför uttrycker man sig så, som vanlig anställd i ett företag?

– Det är ordklyverier. Pengarna var inte mina och jag kan ju inte betala när jag inte har några.

Varför gick Lundåkra frakt omkull?

– Dieselbolagen gav inte mer kredit.

2016–2017 fick Raisitra strax över 24 000 kronor, brutto, per månad för varje förare.

Hur såg er kalkyl ut, som beställare? Hur skulle det kunna räcka till lön, traktamente, sociala avgifter och skatter för chaufförer som faktiskt jobbade månadsvis i Sverige?

– De jobbade här i fem, sex veckor och åkte sedan hem på ledighet. De hade inga bostäder i Sverige, inga hyror eller andra kostnader som skulle betalas. Det var aldrig avtalat att förarna skulle ha svenska löner.

Raisitras förare var stationerade i Sverige och i EU finns regler för löner med mera för utstationerad arbetskraft. Hur ser du på att de villkoren knappast kan ha följts?

– Det är inte min sak. Jag vet inte vad företag har för kostnader i Litauen. Hur mycket de betalar i skatter och avgifter. Det var Raisitras sak.

Vad tänker du om chaufförerna som känner sig lurade på lönen?

– Så är det i alla konkurser. Det är en risk man tar i företag. Lundåkra frakt har också kunder som inte kommer att få betalt.

– Dessutom orsakade Raisitras förare en del av åkeriets problem. Flera hade alkoholproblem och det stals en hel del diesel. Det hände att Raimondas Balčiūnas lovade oss åtta chaufförer, sedan kom det bara fem.

Vem var huvudman i Lundåkra frakt och nu i Ajeden?

– Ansvaret ligger hos den som ägde bolaget?

Och vem var det?

– Det står i papperna.

Var det Anders Örman?

– Ja.

Transportarbetaren har upprepade gånger sökt Anders Örman. Både på telefon och på hemadressen i Veddige. Utan framgång.

Efter att Lundåkra frakt gått omkull utsågs advokat Krister Jonasson till konkursförvaltare. Hans preliminära bedömning är att det inte finns några pengar till löner för Raisitras förare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mats Björkeby:
    3 december, 2019

    Att det är bedrövligt att svenska åkerier anlitar utländska förare. Leder nästan alltid till problem, inte minst för de som köper transporttjänsterna. Vi kräver av de transportföretag vi anlitar ska ha svenska förare som vi också kan kommunicera med när det behövs. Så jag har mycket svårt att tycka synd om de transportföretag som anlitar utländska förare och sedan går i konkurs - hoppas bara de inte uppstår igen !
    Att sedan resultatet av dumpade priser leder till bedrövliga levnadsvillkor för chaufförerna när de är i Sverige (det är det vi kan se), stöld av diesel mm är ytterligare skäl att använda svenska åkerier med svenska chaufförer.

  2. Dick Mattsson:
    2 december, 2019

    Väl skrivet som vanligt Jan

Lästips:

Utstationeringsavtalet tecknades den 6 december och gäller från och med årsskiftet. Foto: Samskip

Facket tecknar avtal med lettiska Samskip

Åkeri. Transport har tecknat ett så kallat utstationeringsavtal med lettiska Samskip. Avtalet kommer efter år av förhandlingar

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Fler åker dit för lång vila i hytt

Åkeri. Sedan i våras kan polisen klampa lastbilar för att ta förskott på sanktionsavgift av utländska företag för att föraren tagit den långa veckovilan i hytten. Mellan den 24 maj och den 26 november har 53 sanktionsavgifter delats ut. Den högsta på 80 000 kronor.

Lastbilar på rastplats. Foto: Justina Öster

Fler yrkesförare kan återfå tung behörighet

Åkeri. Transportstyrelsen ändrar kraven för körkort och diabetes. Behandlad sjukdom behöver inte längre stoppa körkort för lastbil eller taxilegg. Samtidigt pågår en utredning som kan öppna för fler undantag när det gäller synfältsbortfall. Men för dem som medicinerar mot epilepsi har ännu ingen öppning aviserats.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.