;
Debatt / Slutreplik

Vidrigt att skylla på pandemin

Debatt / Slutreplik. Performiq, ni vägrar att ta konsekvenser av era handlingar, vilket jag kan förstå. Ett erkännande av sanningen skulle se riktigt illa ut för er. Med största sannolikhet skulle fler än jag ifrågasätta om ni ska få fortsätta bedriva er verksamhet.

Jag var placerad på ett kundföretag som hade behov av personal både innan, under och efter att jag tog upp att jag utsattes för sexuella trakasserier – på lång sikt skulle även fler arbetstillfällen komma att bli ett faktum – vilket ni på Performiq var väl medvetna om. Jag ställer mig då väldigt frågande till att jag blir avslutad när behovet av mer personal finns.

Performiq, ni uttalar er som en partiledare i valtider, så ospecifikt som det är möjligt. Ni påstår att en internutredning har genomförts, att rutiner finns och att ni inte har gjort något fel. Absolut, hur ska ni kunna göra fel när ni inte är kompetenta nog att göra något över huvud taget? Ska vi vara helt ärliga så har jag under min tid hos företaget, konstigt nog, aldrig ens träffat konsultchefen på Performiq, jag vet inte ens hur hon ser ut.

Det är extremt vidrigt att Performiq så lättvindigt och väldigt lägligt – för företaget – skyller sitt systematiska utnyttjande av människor på en pandemi. En pandemi som så många människor fallit offer för. Faktum är, som jag ovan har nämnt, att kundföretaget skulle expandera sin verksamhet, vilket Performiq var väl informerade om.

Det är skrämmande att er konsultchef får hänvisa till sina egna anteckningar och till samtalshistorik, där inget annat än tid och datum syns, och påstå att ni har stöttat mig genom det ”svåra” jag gick igenom.

När jag återigen lyssnar på de inspelade samtalen, så hör man klart och tydligt att kvinnan som ringde och avslutade min anställning, när jag ifrågasatte beslutet som kom väldigt lägligt vid sexuella trakasserier, inte var informerad om vad som hänt, utan endast ville framföra att jag var avslutad.

Jag undrar vem personen som ska ha stöttat mig är, för den människan har jag aldrig träffat eller pratat med. Men kanske har ni förväxlat mig med någon annan anställd?

Ni verkar ju ärligt talat inte ha koll på varken kunder, anställda, regler, lagar, bemötande, uppföljning, företagshälsovård, rutiner, dokumentation eller hur man driver en verksamhet överlag.

Jag skäms över ert bemötande, och jag tänkte skriva att jag skäms över hur ni har hanterat situationen, men blir svårt för ni har inte hanterat den över huvud taget. Jag hoppas de som är och de som i framtiden kommer att bli anställda hos er, inte blir så illa behandlade att även de blir sjukskrivna, men i ärlighetens namn, det ser inte ljust ut.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Sven Sawatzki, ombudsman Transport avdelning 17. Foto: Privat

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

Taxistolpe

Den oseriösa taxibranschen drabbar inte bara turister

Debatt. Nu närmar sig tiden då det uppmärksammas hur turister blir lurade då de åker taxi. Men det är inte hela bilden.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;