Dödsolycka i Oxelösunds hamn, grafik
Dödsolycka i hamnen

Vem bär ansvar för 21-årige Nimas död?

Arbetsmiljö. I mars 2018 omkom den 21-årige stuveriarbetaren Nima i Oxelösunds hamn. Han hade klättrat ner i ett utrymme i fartyget där kol-lasten ätit upp syret. I dagarna avslutas maratonrättegången mot hamnbolaget och två ansvariga chefer.

– Jag kan inte släppa det som hänt. Nima var mitt enda barn, säger pappan som dag efter dag sitter på åhörarbänken längst bak i rättssalen.

Pausen är slut. En högtalarröst i Nyköpings tingsrätt meddelar att förhandlingarna i sal 5 återupptas.

Det är den 13:e rättegångsdagen. I nästan två månader ska domstolen lyssna till omkring 40 vittnen och misstänka som utfrågas om det som hände sent på kvällen den 16 mars 2018.

Många av åklagarens frågor handlar om arbetsmiljöarbetet. Om säkerheten. Om vem som egentligen bär ansvaret för att en ung kille aldrig kom hem från jobbet.

I vittnesmålen och polisens förundersökning beskrivs Nima som nyfiken och entusiastisk. Ivrig att lära.

Efter skolan gjorde han praktik på SSAB, den stora stålindustrin i Oxelösund. Nu hade han fått jobb som inhoppare i hamnen. En hamn som till stor del lever på råvaror och gods som ska till eller från stålverket.

Nima blir anställd som extring i oktober 2017, knappt fem månader innan olyckan. Han placeras i verkstaden och påbörjar en internutbildning där.

I Oxelösunds hamn är det vanligt att personalen lånas ut till andra sysslor. Exempelvis från stålhamnen vid SSAB, till kajen för bulkvaror som kol, malm och flis.

Plockas ut

I mitten av mars 2018 har Nima börjat jobba i stuveriet. Han plockas ut för arbete på Declan Duff, en stor Panama-flaggad båt som kommit med 78 000 ton kol från Kanada.

Nima har redan avverkat två nattpass på båten. Han har varit ombord och petat ner kol som fastnar längs lastrummens branta väggar. Han har också fått köra lastmaskin nere i båten ett kortare tag. Kolet ska knuffas fram så att kranföraren kommer åt med skopan.

Av vittnesmålen framgår att Nima varken har utbildning för just kolbåt eller för att köra lastmaskin nere i lastrum. Han hade visserligen börjat träna för att köra maskin på kajen, men inte ombord.

Nu är det fredag kväll, strax efter klockan 22.

Ett extrainsatt nattskift ska precis börja lossa kolet i lastrum nummer sju, längst akterut på Declan Duff. Skiftlaget som ledningen satt ihop är som helhet inte rutinerat. Bara tre av de nio personerna är fast anställda. Resten extringar.

De tre fasta, plus en av extringarna, behövs för att bemanna kranen och de tekniska bandstationer som tar emot kolet på kajen. Övriga timanställda – fem personer – får sköta ombordjobben.

Det ansvarsfulla uppdraget som signalman/luckbas går till Jerker. Det är han som ska vägleda kranföraren och se till personalen i lastrummet inte kommer i vägen för skopan. Jerker blir också ”uppdragsledare”, enligt det system med självstyrande grupper som tillämpats i Oxelösunds hamn.

Mycket kvar att lära

Jerker har jobbat knappt tio månader som extring i hamnen och är utbildad till luckbas. Han gör sitt tredje pass som uppdragsledare.

Känner han sig trygg i den rollen?

– Inte helt, säger han i polisens vittnesförhör, det är mycket nytt kvar att lära sig.

De andra tre ombordjobbarna på nattskiftet är inlånade från stålhamnen. De är nu på väg mot Declan Duff i kvällsmörkret.

Manluckan där Nima klättrade ner, ovetande om att luften var livsfarlig att andas in.
Manluckan där Nima klättrade ner, ovetande om att luften var livsfarlig att andas in. Foto: Privat

Nima och luckbasen Jerker går i förväg mot båten. Vid ett telefonsamtal från mamma någon kväll tidigare har Nima svarat:

– Mamma, jag kan inte prata nu, jag ska ner.

– Ner vart?

– I en svart håla, måste du lägga dig i!?

Nima ska köra lastmaskin från start, trots att han saknar behörighet. De två går ombord, pratar igenom arbetet och skiljs sedan åt. Nima för att klättra ner i lastrummet.

Jerker ställer sig vid den öppna lastluckan för att se när Nima dyker upp vid lastmaskinen.

Fast Nima dröjer. Sekunderna går. Jerker blir fundersam och försöker anropa Nima på radion. Inget svar. Han ber kranföraren stanna kranen, som bullrar, och skriker efter Nima rakt ner i lastrummet. Inte heller nu kommer något svar.

Ligger orörlig

Oron växer. Jerker går fram till den öppna manluckan där lejdaren finns. Till den nedgång han tror att Nima tagit.

Jerker ropar över radion att han går ner i båten. Han börjar klättra och ser Nima ligga orörlig vid en avsats, precis där den raka lejdaren övergår i en spiraltrappa några meter under däck. Jerker hör konstiga snarkande ljud från Nima. Han plockar upp radion igen och ropar: ”Hjälp, hjälp! Nima andas inte, han får ingen luft!”

Jerker fortsätter ner till Nima som ligger i trappan med kroppen nedåt och hakan mot bröstet. Han klatschar Nima på kinden, men det blir ingen reaktion. Samtidigt känner Jerker hur hans egen andning är påverkad. Han är yr, benen börjar ge vika och det svartnar för ögonen.

Jerker minns att han faller baklänges. Han är nära att svimma, men tar sig ändå halvvägs upp för stegen. De andra arbetskamraterna har hört larmet och springer mot båten. Adam är först framme vid luckan och får tag i Jerkers hand.

Jerker dras upp i friska luften. Han lägger sig på däck och kämpar med andningen. Samtidigt klättar Adam ner i manluckan, mot Nima.

I samma veva har en ytterligare en kollega, Erik, kommit. Han har med sig en ”flyktmask”. En enklare andningsmask med syrgas som ska räcka för att en stuveriarbetare ska kunna klättra upp ur ett lastrum om det exempelvis börjar brinna. Den är inte anpassad för räddningsinsatser.

Erik och Jerker har aldrig provat eller fått instruktioner för flyktmasken. De försöker tillsammans förstå hur den fungerar och lyckas till slut. Erik trär på sig masken och klättrar ner i manluckan. Där nere ligger Adam till synes livlös en bit från Nima. Adams tunga hänger ut och han är ”lealös i kroppen”.

Akut andnöd

Erik slår Adam i ansiktet, ropar hans namn och sätter flyktmasken för hans mun. Erik får upp Adam på fötter, och Adam lyckas klättra upp. Erik är kvar på avsatsen och känner att syret i masken håller på att ta slut. Även han är på väg att bli medvetslös och måste klättra upp.

I det här läget är det fyra hamnarbetare som fått akut andnöd nere i luckan, men bara en – Nima – ligger kvar. Larmet har gått även till besättningen som kommer med en syrgasmask med större tuber. Plus rep.

Hela skiftlaget finns på plats runt manluckan. Den andre av kranförarna får på sig masken och tar sig ner till Nima. Kranföraren lyckas binda repet runt Nimas ena fot och Nima kan halas upp genom luckan.

Uppe på däck börjar arbetskamraterna med hjärt-/lungräddning. De får i gång pulsen och efter en stund kommer ambulans och räddningstjänst. Nima lyfts i land på bår, med hjälp av en stegbil.

Han förs till sjukhus. Men syrebristen har resulterat i omfattande hjärnskador. På lördagskvällen stängs respiratorn av. Nima, knappt 21 år gammal, dödförklaras på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

I vittnesförhören några månader efter olyckan säger en av de inblandade:

– Det kunde lika gärna ha varit fem som försvann i stället för en. Det är det läskigaste. Att det kunde blivit en väldigt stor olycka.

 

Kolbåt Oxelösunds hamn 1999
Foto: Jan Lindkvist

Lejdare

För att ta sig ner i lastrummen på så kallade bulkfartyg används lejdare. Normalt finns både raka lodräta stegar och spiraltrappor. På de flesta bulkbåtarna är spiraltrappan öppen, som på bilden. Men på olycksfartyget, Declan Duff var spirallejdaren inkapslad och därför mycket svårare att ventilera.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen.

”Innan jag började här hade ingen talat om facket”

Hamn. Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen. Och är vice ordförande i en av landets största Transportklubbar.

Inget smittskydd i taxibilarna längre

Insändare. Jag hoppas att alla är väl medvetna om att de flesta taxibolagen, åtminstone i Stockholm, nu har plockat bort barriärskyddet och skippat alla andra skyddsåtgärder. Nu är det ”business as usual”.

Jimmy Åsberg är ordförande för Transports avdelning 1 Hamn Norrland/Mellansverige. Foto: Lilly Hallberg

”Att vi lägger ett sådant varsel är stort”

7 frågor. Hamnarbetarna har hamnat i fokus när det gäller aktioner till stöd för Ukraina i det ryska anfallskriget. Hamnavdelning 1:s ordförande Jimmy Åsberg svarar på frågor om blockaden.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.