Declan Duff i Oxelösund. Bilden är tagen av en sjöfartsintresserad privatperson, dagen efter dödsolyckan.
Close
Declan Duff i Oxelösund. Bilden är tagen av en sjöfartsintresserad privatperson, dagen efter dödsolyckan.
Close
Dödsolycka i hamnen

”Det får inte hända igen”

Arbetsmiljö. Hur kunde olyckan hända? Varför valde åklagaren att väcka åtal när många andra dödsolyckor i arbetslivet inte leder till att någon ställs till svars?

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har stämt arbetsgivaren, Oxelösunds hamn, på fem miljoner i företagsbot. Två chefer som fått arbetsmiljöansvaret delegerat till sig ska personligen stå till svars för att ha vållat Nimas död.

Åklagare Lars Olof Andersson hävdar att bolaget och cheferna brutit mot arbetsmiljölagen. De har inte sett till att säkerheten var tillräcklig. Brister fanns när det gäller riskbedömningar, utbildning, utrustning, instruktioner och uppföljning, anser åklagaren.

I hamnbranschen världen över är det väl känt att laster av organiskt material som flis, pellets, trä, kol och även fisk kan förbruka syre som finns i lastrummet. Lasten kan samtidigt utveckla farliga gaser, som kolmonoxid eller koldioxid.

De senaste två decennierna har 88 personer dött vid 55 olika kvävningsolyckor ombord på bulkfartyg. 76 av dem omkom på lastrumslejdare. 20 av olyckorna skedde på kolbåtar.

En expert beskriver hur en minimal, ofarlig sänkning av själva syrenivån ändå kan betyda dödliga nivåer av luktlös kolmonoxid.

För att öka säkerheten öppnar fartygen lastluckorna flera timmar innan hamnarbetarna går ner i lastrummen. Gaserna ventileras då bort. Dessutom ska hamnarbetarna sänka ner gasmätare för att kolla att luften är okej. Många bär också personliga gaslarm på kroppen.

Båten som kom till Oxelösund, Declan Duff, var speciell. Den hade en ovanlig och mer riskabel konstruktion för nedgångstrapporna i lastrummen.

Raka lejdare

På alla kolbåtar finns raka lejdare som är fästa direkt på lastrummets vägg. För att använda dem krävs selar – fallskydd. När lastrummet ventileras blir även den raka lejdaren ventilerad och säker att använda, ur gassynpunkt.

Ofta finns också spirallejdare. En spiraltrapp som är enklare att gå i och som minskar risken för fallolyckor.

På majoriteten av alla bulkfartyg är spirallejdaren öppen, det vill säga den ser ut som på bilden till vänster. På olycksbåten Declan Duff var spirallejdarna i stället inkapslade, ”boxade”, i ett ”rör” längs lastrumsväggen.

Förutom manluckan på däck finns bara en utgång från ”röret” – en dörr längst ner i botten på lastrummet. Och den är förstås blockerad så länge det finns kol kvar. Hade Nima hunnit ända ner, och fått andningsproblem där, hade han mötts av en stängd dörr. Enda reträttvägen hade varit en 15 meter lång klättring.

Inkapslade lejdare är en känd riskkonstruktion. Även om hela lastrummet ventileras i timmar kan boxen – den slutna röret – vara livsfarlig att gå ner i.

En gaskammare, säger en expert som kallats som vittne. När gaser väl trängt in kan det ta många timmar eller till och med dagar att ventilera till säker nivå.

Varningsskyltar

På Declan Duff sitter varningsskyltar på de riskabla manluckorna, på engelska. Hamnarbetarna i Oxelösund förväntades i stället använda manluckorna som ledde ner till de raka lejdarna.

Manluckan som borde ha varit låst.
Manluckan som borde ha varit låst.

Redan en vecka innan Declan Duff anlöper Oxelösund förvarnas hamnen om att båten har boxade lejdare. Den informationen når inte stuveriarbetarna. Tidigare under veckan har de ändå klättrat ner i rätt sorts manluckor, men på kvällen den 16 mars tar Nima fel i mörkret.

Borde han ha insett misstaget, sett att det var en spiraltrappa – inte en rak stege?

I polisförhöret säger gruppledaren Jerker att han är ganska säker på att Nima inte ens kände till ”det här med lejdarens konstruktion och vad som var mest lämpligt att gå ner i …”

Vittnen uppger att de olika nedgångarna dessutom ser likadana ut de första metrarna. Alltså en rak stege, innan det kommer en plattform och en lucka in till en spiraltrappa eller en rak lejdare.

Borde varit låsta

Åklagaren hävdar att luckorna till de farliga nedgångarna borde ha varit låsta – och att detta ingår i hamnens arbetsmiljöansvar.

Var luckan stängd när Nima kom? Eller hade någon öppnat och hakat upp den? Det har polisutredningen inte kunnat ge definitivt svar på.

Flera vittnen uppger att det inte fanns några klara regler för vem som fick eller inte fick öppna manluckor. Normalt är den en uppgift för besättningen. ”Men ingen har sagt att vi inte fick öppna dem”, vittnar en hamnarbetare.

Vilka andra faktorer spelar in för den tragiska utgången?

Skiftlaget var orutinerat. Flera personer väckte den frågan tidigt under lossningen av Declan Duff. Men nu var det fredag natt. Ett skift som inte är lika populärt som andra övertidsjobb. Så arbetsledningen viftade bort invändningarna som kom.

Hur var det med utbildningen?

En av kranförarna, som jobbat länge i hamnen, berättar i polisförhöret att alla som jobbar på en kolbåt ska ha utbildning för just kolbåt. Fast kranföraren kan inte minnas att han själv fått den utbildningen och han tror inte att Nima fått den heller.

En arbetsledare uppger att det inte fanns någon specifik kolbåtsutbildning i Oxelösunds hamn. ”Det var bara kryss i en ruta”. Kompetensen fick man i stället genom att jobba på de olika båttyperna med andra, erfarna kolleger. Fast under Nimas tid på stuveriet har träningsmöjligheter saknats för just kolbåt, Declan Duff är den första på flera månader.

Ingen formell utbildning

På samma sätt resonerar luckbasen Jerker. Han har aldrig fått någon formell utbildning till signalman/luckbas. I polisförhöret säger han att han: ”bara gått bredvid lite informellt någon dag då han varit ombord och inte haft något annat att göra.”

I egenskap av luckbas och gruppledare tillfrågas Jerker om vilken information han fått av arbetsgivaren om inkapslade lejdare.

– Ingenting, säger han.

De två åtalade hamncheferna förnekar brott. I polisförhören får de frågor om vilken utbildning de själva hade när de tog på sig arbetsmiljöansvaret. Två dagar, plus repetition, svarar båda. En kurs där mesta tiden ägnas åt arbetsrätt, inte arbetsmiljö.

Gasmätare och fallskydd?

Nima hade ingen sele på sig. Trots att han egentligen skulle ha använt en rak lejdare som är uppåt 15–16 meter hög. Där sele krävdes enligt reglerna. Han bar inte personlig gasvarnare. Ingen annan på skiftet gjorde det heller.

En av dem som jobbade ombord på Declan Duff uppger att han aldrig fått eller sett några instruktioner om hur och när gasvarnare ska användas. Han har själv aldrig mätt när han varit ombord på kolbåtar.

Ett annat vittne kommer ombord på Declan Duff morgonen efter dödsolyckan. Manluckan där Nima gick ner står fortfarande öppen. Han tycker att det känns olustigt. Av nyfikenhet hissar han ner en gasmätare. Efter två meter tjuter den. Luften går fortfarande inte att andas.

Är Nima den ende som valt fel nedgång i Oxelösunds hamn?

Tidigare incident

I förundersökningen beskrivs en tidigare incident. En anställd i hamnen hade klättrat ner i en flisbåt och svimmat. Han hade kommit till sans och själv lyckats klättra upp. Mannen fördes till sjukhus i ambulans. I dag, drygt 30 år efter olyckan, har han fortfarande problem med yrsel och balans.

Flera andra hamnarbetare vittnar om att de av misstag gått ner i boxade lejdare och först en bit under däck insett misstaget.

Var fanns flyktmaskerna? Varför hade inte skiftlaget med dem ombord?

Den enklare flyktmasken fanns i ett skåp på hamnkontoret. De anställda hade fått instruktion om att ta med dem vid lossning av flisbåtar, inte kolbåtar, säger ett vittne som inte kände till att kol kan äta syre på samma sätt som flis.

Anledningen till att masken tas med vid flislaster är den större brandrisken. Ingen hade mask med sig till Declan Duff. Ingen i nattskiftet visste ifall det fanns syrgasutrustning i den särskilda räddningscontainer som hamnen skaffat.

Brister har också framkommit kring själva larmet. När olyckor sker ska larmet gå även till SSAB, som har en egen räddningstjänst. Så skedde inte.

Procedurglidning

Vid rättegången i Nyköpings tingsrätt upprepar åklagare Jan Olof Andersson ordet procedurglidning. Hans uppfattning är att hamnen haft rutiner, men att de tummats på. Företaget har inte kontrollerat att givna instruktioner följts.

En arbetsledare längre ner i hierarkin var inledningsvis också misstänkt för arbetsmiljöbrott i samband med att Nima förolyckades. Misstankarna avskrevs.

I vittnesmålen anser arbetsledaren att företaget varit väldigt fokuserat på affärsfrågor, mindre på ledning och kontroll av arbetsmiljön.

Det största riskområdet var stålhamnen, hävdar arbetsledaren. Bristerna var så grava att arbetsledaren till slut erbjöd sin egen son pengar – om denne inte tog sommarjobb i stålhamnen.

Målet i Nyköpings tingsrätt är ett av de största arbetsmiljömål som prövats i Sverige, om man ser till antalet vittnet och förundersökningen på 2 200 sidor. Rättegången beräknas pågå i 25 dagar, med slutpläderingar den 4 november.

På åhörarplats sitter Nimas pappa och styvmamma. Det var hos dem Nima bodde.

Pappan har jobbat 30 år på SSAB. Han är lågmäld, säger:

– Det var fel att sätta ihop ett skift med så många oerfarna. Ett tydligt slarv, anser jag. Konsekvenserna blev som de blev. Arbetsorganisationen, med så många chefer, förvånar mig också. Det ser fint ut på papperet.

– Men jag förlorade mitt enda barn. Vi fick inte ens ta farväl. För oss betyder det evig sorg. Jag kan inte komma över det. Vad hade några extra gasvarnare kostat hamnen? Rättssamhället måste markera nu. En sådan här olycka får inte hända igen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tyas vd: ”Gemensamma insatser ger resultat”

8 frågor. För snart sex år sedan tog Sigalit Slutbäck över som högsta chef för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya. Hon spelar ned sin egen roll, lyfter samarbete för ökad kunskap och vikten av bra klimat i alla betydelser.

Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Fackligt jobb under beskjutning

Fackligt arbete. Hamn- och sjöfolksfacket MTWTU i Ukraina utgår från hamnstaden Odessa som fått utstå ryska attacker. – Den 9 maj blev staden beskjuten av missiler. Vi förstår att vi inte är i säkerhet och det är skrämmande. Vi fortsätter att fokusera och leva så vanligt som möjligt. Men vi är alltid redo och vet att ingenting är säkert, säger Oleg Grygoriuk, ordförande för MTWTU.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Arbetsmiljö
Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Fackligt arbete
Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.