”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster
Close
”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson.
Close
Månadens medlem

”Vårt hus är byggt av sjöcontainrar”

Husbygge. Inbäddat i grönskan och infogat efter ett berg ligger det: lastbilsföraren Thomas Jacobssons och familjens hus. Byggklossarna är åtta sjöcontainrar, som fraktats haven runt. Och landat på Värmdö, utanför Stockholm.

– High cube. 20 fots containrar med 2,90 i höjd. I vanliga finns inte tillräcklig takhöjd, säger Thomas uppifrån gallerbalkongen.

Tre av containrarna, som pusslats ihop till en villa i tre plan, har bara gjort varsin fartygsresa över havet. Övriga har fraktats kors och tvärs.

Tre och ett halvt år tog bygget, berättar Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster
Tre och ett halvt år tog bygget, berättar Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster

– De är lite buckliga, med klistermärken kvar som visar att de varit på äventyr i Bermuda, Neapel och andra ställen.

Thomas lutar sig fram över metallräcket vid yttertrappan som svärfar fixat, säger att de aldrig klarat bygget utan ”Oppfinnar-Jockes” hjälp. Det är de två som svettats ihop, testat, byggt, diskuterat och ”stångats” mot frun och arkitekten.

– De kommer väl överens (skratt). Problem dyker upp, men vi har löst dem efterhand. Det värsta som hände var första hjälpen-lådan jag fick i huvudet. Och en bula.

Till det kan läggas en mindre brand, som släcktes i hast, när de skar plåt. En bit av värmeslingorna fick läggas om i cementgolvet. Glödloppor är förrädiska.

Att pussla ihop några containrar ovanpå varann. Det tar väl max ett år, tänkte Thomas. Tre och ett halvt år senare kunde familjen äntligen lämna byggboden på tomten och flytta in.

Hustrun Lindas favoritplats – dagbädden med blomster, fågelsång och myggnät på takterrassen.
Hustrun Lindas favoritplats – dagbädden med blomster, fågelsång och myggnät på takterrassen. Foto: Justina Öster

På husets rymliga terrass (containertak) finns både odlingar, dagbädd, bord och stolar. Där sitter Thomas och följer grågäss, fiskgjusar, häger och tranor kring sjön. Bäver finns och rådjur och räv stryker kring huset med stora specialbeställda fönster. Att slita bort containergolvet var ett hästjobb, konstaterar han.

Till vänster om matplatsen står en stjärnkikare.
Till vänster om matplatsen står en stjärnkikare. Foto: Justina Öster

Thomas visar in i dotterns pysselhörna och sönernas musikrum. Från en begagnad sopnedkast-lucka en trappa upp leder ett rör rätt ner till tvättstugan. Avundsjuk blir man. Thomas jobbar på en rivningsfirma och tanken var att återanvända så mycket material som möjligt. Tyvärr kom käppar i hjulet.

– Svenska byggregler och energikrav satte stopp för begagnade fönster till exempel. Treglas krävs. Eftersom det här huset är permanent så är reglerna strängare än för fritidshus.

Husets badrum.
Husets badrum. Foto: Justina Öster

Återvunnet är i alla fall badkaret på fot i badrummet med andlös utsikt mot berget i mossgrönt och grått. Lugna färger som går igen i industristilen inomhus. Bägge trapporna mellan våningarna är uppfångade från rivningshus. Lägg till det fynd på Blocket.

En god arkitekt och dito konstruktör är A och O, tipsar Thomas, som anlitade ett lokalt företag för gjutningarna.

– Vi borrade ner i berget, tryckte ner och fäste pelare i betongplintar för att förankra huset.

Pelarna syns väl inomhus. På dem, liksom containerväggarna, fäster familjen saker med magneter. Som dotterns teckningar.

– Det var tur att vi var så naiva. Annars hade vi aldrig gett oss på bygget. Det tog ett tag att förstå. Men en dag stod jag i köket och tänkte: Vi bor här. Vi har faktiskt byggt det här.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Bästa kollegan har fyra tassar

Bevakning. Att jobba som hundförare är inget jobb. Det är en livsstil. Och schäferhunden Holger en trygg kollega i natten för fackligt engagerade väktaren Mattias Hansson.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Älskade jävla väg

Davids krönika. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Farlig trötthet utbrett problem

Åkeri. Europas yrkesförare kör ofta trötta. En tredjedel av lastbilsförarna har någon gång under det senaste året somnat vid ratten. Det visar en stor studie av den Europeiska Transportfacket, som kopplar ihop tröttheten med dåliga arbetsvillkor.

Månadens medlem
”Jag är rutinmänniska, gillar att ha rutiner och vill göra ett bra jobb”, säger fackligt engagerade hundföraren Mattias Hansson. Kollegan Holger är sex, sju år och tidigare polishund.

Bästa kollegan har fyra tassar

Bevakning. Att jobba som hundförare är inget jobb. Det är en livsstil. Och schäferhunden Holger en trygg kollega i natten för fackligt engagerade väktaren Mattias Hansson.

Månadens avdelning
”Vi vill att Norrland ska leva och att de som är med i a-kassan också ska gå med i Transport!” Från vänster: Ulrika Wiklund (LO, hyr arbetsrum), regionala skyddsombudet Johnny Wiklund, Linda Björkner (telefontjänsten TPD). Längst fram ordförande och studieorganisatör Mikael Humlin.

”Vi vill att Norrland ska leva!”

Hälsingland. Mitt under brinnande pandemi flyttade Transports Hälsingeavdelning till nya lokaler. Ny ordförande är på plats och coronatiden har rullat på hyfsat. Fast ett gäng sopgubbar slog bakut, alldeles i början.

Månadens medlem
Tidningsbud på väg igen. Elin Larsson är tillbaka hos gamla arbetsgivaren och levererar åter på Småländska Höglandet.

Tillbaka som bud på Höglandet

Tidningsbud. Efter en kort sväng på annat jobb är Elin Larsson tillbaka som tidningsbud. Rutten är ny, bäst är friheten. Ingen natt är den andra lik.

Månadens klubb
”Lite kul ska vi ha också”, säger nya förarklubben på Connect bus. Från vänster Rebwar Hamasaeed (ledamot), Ann-Britt Boström (ledamot), Pernilla Lagerholm Sköld (ordförande), Erik Smedjeborg (skyddsombud) och Mikael Davidsson (sekreterare). Foto: Justina Öster

”Vaccinera oss chaufförer!”

Förarklubb. Förarna på Connect bus i Örebro har nyss dragit i gång sin klubb. Gå inte bakom backande bussar, vädjar de. Och tipsar arkitekter och beslutsfattare: – Lyssna på oss när ni planerar entréer och parkeringar vid sjukhus!

”Jag har gjort det jag blivit satt att göra, men det har varit mycket tårar”, säger Helén Olsson, som sedan förra året arbetar ute på terminal 4 i Karlshamns hamn. Foto: Lilly Hallberg

Tuff omplacering efter 20 år i hamnen

Hamn. Helén Olsson, 58 år, var som spindeln i nätet hos Karlshamns hamn. När städningen las ut på entreprenad blev hon lovad jobb på fastighetssidan. Men plötsligt försvann den tjänsten. I stället kastades Helén ut i verksamheten i hamnen.

Den solgula hundbussen väcker uppmärksamhet. ”Folk stannar, vinkar och fotar”, säger Janne Spanedal. Så glada miner mötte han inte med sopbilen. Foto: Justina Öster

Från sopbil till hundbuss

Arbetsliv. 2017 gick han i täten. Stockholms sopgubbar stred mot sänkta löner och ”nyckelspioner” i bilarna. Nu har Janne Spanedal bytt lastbilen mot en solgul hundbuss. Nyckelknippan har krympt rejält.

Hallå där!

Svante Backfält

… elev vid Nobelgymnasiet i Karlstad och bäst i Sverige på Transportföretagens yrkesprov.

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth har haft en hektisk vinter, med avtalsförhandlingar, LAS-strider i LO och en pandemi som försvårat det fackliga arbetet.

Fyra år i hetluften

Kongress 2022. Fyra år har gått sedan Transports kongress i Örebro, då Tommy Wreeth valdes till förbundsordförande. Fyra ovanligt turbulenta år. Om 15 månader är det dags för ny kongress.  – Får jag förtroendet ställer jag gärna upp en period till, säger han.

Månadens avdelning
Ombudsman Jan Lendin, RSO Anders Dristig och avdelningsordförande Dan Johansson på avdelning 55. Saknas gör studieorganisatören Alexander Hutter. På Transports kontor arbetar också Charlotte Wendel Lendin.

”Vi syns och folk märker att vi finns”

Uddevalla. Många mil och mycket arbete ute, trots att pandemin satt käppar i hjulet. På Transports västligaste avdelning har man funnit nya vägar. Och på bevakningsfronten har medlemsantalet ökat.

Månadens medlem
Abbe Sylla jobbar treskift på macken i Solna. När Transportarbetaren hälsar på är det sena passet och han går av vid 23-tiden.

Abbe kör lugnt på stora macken

Bensinmack. Full fart för det mesta. Abdoulaye Sylla trivs med arbetet på bensinstationen. Han både bor och jobbar i Solna – många känner igen honom och hälsar på stan. Men lediga sommardagar tillbringar ”Abbe” gärna i Roslagens famn.

Amir Palislamovic tillbaka på platsen där han i januari räddade en pojke som fallit över kajen, ned i det kalla vattnet. Foto: Lilly Hallberg

Parkeringsvakt och hjälte

Mötet. Amir Palislamovic märkte att något hänt längs kajen vid parkeringsplatsen. Han lyckades sedan rädda en tolvårig pojke ur den iskalla älven. Och har fått hyllningar från hela världen.

Hallå där!

Sofia Wilhelmsson

… vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar i gristransportörers arbetsmiljö.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.