”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster
Close
”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson.
Close
Månadens medlem

”Vårt hus är byggt av sjöcontainrar”

Husbygge. Inbäddat i grönskan och infogat efter ett berg ligger det: lastbilsföraren Thomas Jacobssons och familjens hus. Byggklossarna är åtta sjöcontainrar, som fraktats haven runt. Och landat på Värmdö, utanför Stockholm.

– High cube. 20 fots containrar med 2,90 i höjd. I vanliga finns inte tillräcklig takhöjd, säger Thomas uppifrån gallerbalkongen.

Tre av containrarna, som pusslats ihop till en villa i tre plan, har bara gjort varsin fartygsresa över havet. Övriga har fraktats kors och tvärs.

Tre och ett halvt år tog bygget, berättar Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster
Tre och ett halvt år tog bygget, berättar Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster

– De är lite buckliga, med klistermärken kvar som visar att de varit på äventyr i Bermuda, Neapel och andra ställen.

Thomas lutar sig fram över metallräcket vid yttertrappan som svärfar fixat, säger att de aldrig klarat bygget utan ”Oppfinnar-Jockes” hjälp. Det är de två som svettats ihop, testat, byggt, diskuterat och ”stångats” mot frun och arkitekten.

– De kommer väl överens (skratt). Problem dyker upp, men vi har löst dem efterhand. Det värsta som hände var första hjälpen-lådan jag fick i huvudet. Och en bula.

Till det kan läggas en mindre brand, som släcktes i hast, när de skar plåt. En bit av värmeslingorna fick läggas om i cementgolvet. Glödloppor är förrädiska.

Att pussla ihop några containrar ovanpå varann. Det tar väl max ett år, tänkte Thomas. Tre och ett halvt år senare kunde familjen äntligen lämna byggboden på tomten och flytta in.

Hustrun Lindas favoritplats – dagbädden med blomster, fågelsång och myggnät på takterrassen.
Hustrun Lindas favoritplats – dagbädden med blomster, fågelsång och myggnät på takterrassen. Foto: Justina Öster

På husets rymliga terrass (containertak) finns både odlingar, dagbädd, bord och stolar. Där sitter Thomas och följer grågäss, fiskgjusar, häger och tranor kring sjön. Bäver finns och rådjur och räv stryker kring huset med stora specialbeställda fönster. Att slita bort containergolvet var ett hästjobb, konstaterar han.

Till vänster om matplatsen står en stjärnkikare.
Till vänster om matplatsen står en stjärnkikare. Foto: Justina Öster

Thomas visar in i dotterns pysselhörna och sönernas musikrum. Från en begagnad sopnedkast-lucka en trappa upp leder ett rör rätt ner till tvättstugan. Avundsjuk blir man. Thomas jobbar på en rivningsfirma och tanken var att återanvända så mycket material som möjligt. Tyvärr kom käppar i hjulet.

– Svenska byggregler och energikrav satte stopp för begagnade fönster till exempel. Treglas krävs. Eftersom det här huset är permanent så är reglerna strängare än för fritidshus.

Husets badrum.
Husets badrum. Foto: Justina Öster

Återvunnet är i alla fall badkaret på fot i badrummet med andlös utsikt mot berget i mossgrönt och grått. Lugna färger som går igen i industristilen inomhus. Bägge trapporna mellan våningarna är uppfångade från rivningshus. Lägg till det fynd på Blocket.

En god arkitekt och dito konstruktör är A och O, tipsar Thomas, som anlitade ett lokalt företag för gjutningarna.

– Vi borrade ner i berget, tryckte ner och fäste pelare i betongplintar för att förankra huset.

Pelarna syns väl inomhus. På dem, liksom containerväggarna, fäster familjen saker med magneter. Som dotterns teckningar.

– Det var tur att vi var så naiva. Annars hade vi aldrig gett oss på bygget. Det tog ett tag att förstå. Men en dag stod jag i köket och tänkte: Vi bor här. Vi har faktiskt byggt det här.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Chauffören – en luffare?

Davids krönika. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.