”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster
Close
”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson.
Close
Månadens medlem

”Vårt hus är byggt av sjöcontainrar”

Husbygge. Inbäddat i grönskan och infogat efter ett berg ligger det: lastbilsföraren Thomas Jacobssons och familjens hus. Byggklossarna är åtta sjöcontainrar, som fraktats haven runt. Och landat på Värmdö, utanför Stockholm.

– High cube. 20 fots containrar med 2,90 i höjd. I vanliga finns inte tillräcklig takhöjd, säger Thomas uppifrån gallerbalkongen.

Tre av containrarna, som pusslats ihop till en villa i tre plan, har bara gjort varsin fartygsresa över havet. Övriga har fraktats kors och tvärs.

Tre och ett halvt år tog bygget, berättar Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster
Tre och ett halvt år tog bygget, berättar Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster

– De är lite buckliga, med klistermärken kvar som visar att de varit på äventyr i Bermuda, Neapel och andra ställen.

Thomas lutar sig fram över metallräcket vid yttertrappan som svärfar fixat, säger att de aldrig klarat bygget utan ”Oppfinnar-Jockes” hjälp. Det är de två som svettats ihop, testat, byggt, diskuterat och ”stångats” mot frun och arkitekten.

– De kommer väl överens (skratt). Problem dyker upp, men vi har löst dem efterhand. Det värsta som hände var första hjälpen-lådan jag fick i huvudet. Och en bula.

Till det kan läggas en mindre brand, som släcktes i hast, när de skar plåt. En bit av värmeslingorna fick läggas om i cementgolvet. Glödloppor är förrädiska.

Att pussla ihop några containrar ovanpå varann. Det tar väl max ett år, tänkte Thomas. Tre och ett halvt år senare kunde familjen äntligen lämna byggboden på tomten och flytta in.

Hustrun Lindas favoritplats – dagbädden med blomster, fågelsång och myggnät på takterrassen.
Hustrun Lindas favoritplats – dagbädden med blomster, fågelsång och myggnät på takterrassen. Foto: Justina Öster

På husets rymliga terrass (containertak) finns både odlingar, dagbädd, bord och stolar. Där sitter Thomas och följer grågäss, fiskgjusar, häger och tranor kring sjön. Bäver finns och rådjur och räv stryker kring huset med stora specialbeställda fönster. Att slita bort containergolvet var ett hästjobb, konstaterar han.

Till vänster om matplatsen står en stjärnkikare.
Till vänster om matplatsen står en stjärnkikare. Foto: Justina Öster

Thomas visar in i dotterns pysselhörna och sönernas musikrum. Från en begagnad sopnedkast-lucka en trappa upp leder ett rör rätt ner till tvättstugan. Avundsjuk blir man. Thomas jobbar på en rivningsfirma och tanken var att återanvända så mycket material som möjligt. Tyvärr kom käppar i hjulet.

– Svenska byggregler och energikrav satte stopp för begagnade fönster till exempel. Treglas krävs. Eftersom det här huset är permanent så är reglerna strängare än för fritidshus.

Husets badrum.
Husets badrum. Foto: Justina Öster

Återvunnet är i alla fall badkaret på fot i badrummet med andlös utsikt mot berget i mossgrönt och grått. Lugna färger som går igen i industristilen inomhus. Bägge trapporna mellan våningarna är uppfångade från rivningshus. Lägg till det fynd på Blocket.

En god arkitekt och dito konstruktör är A och O, tipsar Thomas, som anlitade ett lokalt företag för gjutningarna.

– Vi borrade ner i berget, tryckte ner och fäste pelare i betongplintar för att förankra huset.

Pelarna syns väl inomhus. På dem, liksom containerväggarna, fäster familjen saker med magneter. Som dotterns teckningar.

– Det var tur att vi var så naiva. Annars hade vi aldrig gett oss på bygget. Det tog ett tag att förstå. Men en dag stod jag i köket och tänkte: Vi bor här. Vi har faktiskt byggt det här.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Vissa gäddor är jättearga när man drar upp dem, flaxar och far. Det kan bli en brottningsmatch. Andra är jättelugna. En del skvätter vatten på en när de simmar i väg, ungefär som: Där fick du din jävel”, säger Martina Sjöstedt.

”Fisket betyder allt för mig”

Sportfiske. – Adrenalinet rinner till. Jag får måsben och bara skakar! Tankbilsföraren Martina Sjöstedt beskriver känslan när hon avgår med segern och landar en fet gädda i håven.

Facket måste trycka på ännu mer om bättre pensioner, sjukförsäkring och a-kassa som går att leva på, manar sopgubben Tommy Zäta. Han är besviken över Socialdemokraternas högersväng. Och uppmanar partiet att säga upp januariöverenskommelsen. ”Börja driva arbetarpolitik igen!” Foto: Justina Öster

Sopig pension inget för Zäta

Stolt arbetare. Tommy ”Zäta” Zetterqvist är stolt sopgubbe – från den tid då yrket var eftertraktat. Som tidigare facklig kämpe har han ett och annat att säga till Stefan Löfven och regeringen. Om a-kassa, sjukpenning. Och en pension som går att överleva på.

Framför riksdagshuset, från vänster: Jimmy Lindberg (gitarr och sång), Hans Plahn (slagverk), Henrik Sethsson (sång och keyboard) och Stefan Ryding (bas och sång). Casanovas har länge varit ett av landets flitigaste när det gäller att turnera. 2019 kunde Vadstenabandet fira sitt 30-årsjubileum. Foto: Kristoffer Lönnå

Mörk sommar hotar dansbanden

Corona. Pandemin stoppade dansen över en natt. Snart ett år senare är framtiden oviss för en hel kultur. Vissa dansband har lagt ned för gott, andra har permitterat medlemmarna. Casanovas trumslagare Hans Plahn ordnade YKB och kör lastbil.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Månadens avdelning
Tommy Wallin, Mikael Löwdin, Kimberley Westermark, Joakim Borg och Thomas Grundell har roligt tillsammans – när de väl får chansen att ses.

”Vi vågar prova nya saker”

Norra Mälardalen. Trots corona är det fullt ös på Transports avdelning i Norra Mälardalen. Ombudsmännen har mycket att göra och alla längtar tills de får hitta på saker med medlemmarna igen.

Månadens medlem
) ”Det finaste en fiskare kan ge en annan är att släppa tillbaka fisken. Att vara försiktig och se till att den mår bra, så att någon annan får chansen att fånga den”, säger Martina Sjöstedt.

”Fisket betyder allt för mig”

Sportfiske. – Adrenalinet rinner till. Jag får måsben och bara skakar! Tankbilsföraren Martina Sjöstedt beskriver känslan när hon avgår med segern och landar en fet gädda i håven.

Kultur
Författaren Ann-Helén Laestadius har skrivit sin första bok för vuxna. Den handlar om rasism mot samer och dem som dödar renar. Foto: ©Elisabeth Ohlson

”Jag har stundtals varit väldigt arg”

Samehat. En ren dödas av en främling. Barnet Elsa blir vittne. För alltid påverkad. I Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna kastas vi rakt in i samehatets mest blodiga uttryck.

Hallå där!

Christel Ingemansson

… branschkunnig inom transportsektorn på Arbetsförmedlingen.

Månadens klubb
Klubbordförande och skyddsombud Niclas Gustafsson i snöyran vid Icas lager.

”Skippa inte raster, chaufförer!”

Ica EHL. Fyra dagar till julafton. Brinnande pandemi. Då startar chaufförerna, som kör ut matkassar för Ica e-handel i Jordbro, en Transportklubb. – Förarnas frågor behöver lyftas fram, säger klubbordförande Niclas Gustafsson.

Månadens medlem
Facket måste trycka på ännu mer om bättre pensioner, sjukförsäkring och a-kassa som går att leva på, manar sopgubben Tommy Zäta. Han är besviken över Socialdemokraternas högersväng. Och uppmanar partiet att säga upp januariöverenskommelsen. ”Börja driva arbetarpolitik igen!” Foto: Justina Öster

Sopig pension inget för Zäta

Stolt arbetare. Tommy ”Zäta” Zetterqvist är stolt sopgubbe – från den tid då yrket var eftertraktat. Som tidigare facklig kämpe har han ett och annat att säga till Stefan Löfven och regeringen. Om a-kassa, sjukpenning. Och en pension som går att överleva på.

Hallå där!
Saied Tagavi

Saied Tagavi

… taxiförare som strider för bättre villkor för kåren och fria fack i Iran.

David Eklind-Kloo har undersökt vad vi gör på jobbet, och vad jobbet gör med oss. Foto: John Antonsson

Så mår vi av jobbet

5 frågor. En stor del av livet levs på jobbet. Ganska många trivs inte särskilt bra när de gör det. David Eklind-Kloo har skrivit en bok som undersöker vad som händer med oss när arbetet känns meningslöst. Han skissar också på visioner om ett arbetsliv med större mening.

Månadens ombudsman
Tony Blomberg avd 3 Göteborg

Facklig räv går i pension

Göteborgsavdelningen. "Och vem fan är du? Dig ska jag nog dra latmasken ur!" Så röt arbetsledaren när lastbilsföraren Tony Blomberg började på åkeriet. Han engagerade sig fackligt och blev ombudsman, men nu stundar pensionen.