Chauffören Andreas Roos har jobbat en månad på sorteringsanläggningen, men inte skrivit på säkerhetsreglerna än. ”Jag är väldigt vaksam och har koll när jag backar och kör, tar inga onödiga risker efter olyckan”, säger han.
Foto: Justina Öster
Vad har gjorts efter dödsolyckan?
Arbetsmiljö.
Chauffören Andreas Roos har jobbat en månad på sorteringsanläggningen, men inte skrivit på säkerhetsreglerna än. ”Jag är väldigt vaksam och har koll när jag backar och kör, tar inga onödiga risker efter olyckan”, säger han.
Carl F:s rödgula lastbilar och tunga fordon från annat håll rullar hela tiden in genom grindarna till den 50 000 kvadratmeter stora planen. Plastpåsar och allsköns skräp dansar i vinden. Lukten är frän och måsarna håller gästabud i luften över sorteringsmaskinerna
Chaufförerna tippar papper, trä och metall i stora högar, som anläggningens miljöarbetare sorterar för hand och maskinellt. Hjullastarförarna föser ihop avfallet, kör och skopar det i olika containrar.
Personalansvariga Bengt Eriksson och Transports huvudskyddsombud Marcus Rydell tar emot och vi slår oss ner i lunchrummet. Eriksson plockar fram säkerhetsreglerna som Carl F satt på pränt efter den tragiska olyckan den 3 februari 2017.
Lunchen är över och en kollega kallar på hjulbilsföraren Leif för att han ska skjuta fram mer avfall till en av maskinerna. Han kör dit, men upptäcker att Johnny har gått ut framför hjullastaren och plockar i avfallshögen.
Leif väntar på att Johnny ska gå ner och undan. När han inte ser Johnny längre backar han för att ta ett nytt tag i högen, men kör över Johnny, som avlider.
Skulle inte befunnit sig på planen
Johnny var 50 år och anställd för att sortera elektronik och klippa kablar till återvinning. Hans arbetsplats var i ett uppställt tält vid sidan av olycksplatsen.
– Han skulle över huvud taget inte befinna sig planen och hade fått flera tillsägelser av platschefen om att inte plocka ”fynd” ur högarna. Det är förbjudet, säger Bengt Eriksson.
Ändå vittnar konsultrapporten efter olyckan om en viss ”fyndkultur” bland anställda och chaufförer.
– Grundregeln är att allt som körs in här är Carl F:s egendom. Efter olyckan satte vi upp ett anslag och nu ser vi att ingen ens funderar på att rota i högarna, säger Bengt Eriksson.
Anslaget är borta, men förbudet tas upp på arbetsplatsträffar och chaufförsmöten, som hålls två gånger per år, tillägger han.
Muntlig introduktion
När Tommy började jobba fick han en muntlig introduktion. Den borde varit skriftlig med en checklista, anmärkte Arbetsmiljöverket som kom på inspektion dagen efter olyckan.
Den riskbedömning av arbetet som företaget gjort 2015 var otillräcklig, konstaterade myndigheten. Den skulle ha tagit upp risker, åtgärder och utvärdering av dem. Uppdraget blev att göra en grundligare undersökning av risken för påkörning.
Några utmärkta gångar syns fortfarande inte på arbetsområdet. Men Bengt Eriksson påpekar att chaufförerna instruerats om hålla sig i omedelbar närhet till lastbilarna när de tippar avfall. Han pekar ut kravallstaket som satts upp längs kanten för att avskilja besökare och en containergång.
Eriksson visar säkerhetsreglerna som alla miljöarbetare och chaufförer ska underteckna att de sett.
– Förut körde vi rutinerna muntligt, nu tar vi dem skriftligt också.
Måste ha ett öra fritt
Förbudet att använda mobil när ett fordon eller maskin är i gång är nytt. Liksom att den som använder öronproppar med musik måste ha ett öra fritt. Gående ska inte använda några proppar alls, och chaufförer dra på sig varselväst och skyddsskor innan de lämnar lastbilarna. Det gäller att först ta ögonkontakt och sedan närma sig en maskin, inflikar huvudskyddsombudet Marcus Rydell.
– Jag har en kollega som busvisslar.
Bengt Eriksson är lättad att förundersökningen lades ner och att varken platschefen eller föraren av hjullastaren åtalades för vållande till annans död. Föraren var sjukskriven några månader, kom tillbaka för annat arbete på halvtid medan utredningen pågick, men har nu sagt upp sig.
Marcus Rydell säger att olyckan lärt honom att vara envis och påminna om västar, skor och regler, även om folk blir sura. Han vet att han gör rätt. Med facit i hand önskar Bengt Eriksson att Carl F ingripit tidigare och flyttat Tommy till andra arbetsuppgifter.
– Är det någon som rotar i högarna nu är det omedelbar flytt som gäller.
Fotnot: Namnen på den omkomne miljöarbetaren och föraren av hjullastaren är fingerade. Uppgifterna om olyckan har hämtats ur Arbetsmiljöverkets handlingar.
Dödsfall på jobbet leder sällan till åtal
Arbetsmiljö. En arbetsgivare kan slarva med arbetsmiljön och ändå inte ställas till svars vid ett dödsfall. Arbetsmiljömål är komplicerade och kräver att åklagare kan visa ett tydligt samband mellan specifika brister och hur de lett till en anställds död.
Kammaråklagare Lotten Loberg vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, bildad 2009 för att samla kompetens och erfarenhet. Foto: Justina Öster
Så kan man kortfattat sammanfatta en rad samtal med juridiska experter inom arbetsmiljö – med anledning av att 13 chaufförer dog på jobbet 2017. Två förundersökningar har hittills lagts ner och flera pågår fortfarande.
Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig konstaterar att polisens och åklagarnas undersökningar ofta drar ut på tiden. Liksom regionala skyddsombudet Bert Johansson i Malmö är han kritisk till att så få arbetsgivare åtalas och döms. Detta trots att de enligt arbetsmiljölagen har långtgående ansvar för att förebygga ohälsa och olyckor.
Krävs en skyddsansvarig
Lotten Loberg är erfaren kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som inrättades i Malmö 2009. För att hon ska åtala någon för arbetsmiljöbrott krävs att det finns en skyddsansvarig. Ytterst vd:n i ett aktiebolag om hen inte delegerat ansvaret till en arbetsledare.
Det ska gå att påvisa ett orsakssamband mellan speciella brister i arbetsmiljön och de konsekvenser de fått, exempelvis att ett skydd saknats på en farlig maskin. Arbetsledaren ska också ha haft anledning att beakta att det fanns en risk för skador.
Att bara slarva och glömma räcker inte. Oaktsamheten ska vara så klandervärd att den är straffbar. Lotten Loberg konstaterar:
– Många gånger handlar det om underlåtenhet och passivitet från arbetsgivarens sida och det är ofta svårt att styrka ett orsakssamband.
Ett företag kan alltså ha haft dåliga instruktioner och rutiner, men frågan kompliceras av att arbetsgivaren inte haft för avsikt att någon ska skada sig eller dö.
Möjligt förebygga?
Lotten Loberg höll i och la ner förundersökningen av dödsfallet på företaget Carl F. Men hade inte bolaget kunnat förebygga olyckan genom att i tid flytta mannen, som senare omkom?
– Det kan man tänka efteråt förstås… men det är att gå lite väl långt. Han var informerad om att han inte skulle vara ute på platsen och det ska väl gå ganska långt innan ledningen hotar med avsked.
2008 blev en elektriker som jobbade för ett annat företag påkörd av en hjullastare och dödad i Sydåtervinnings sorteringshall. Vd:n och arbetsledaren dömdes 2012 i Hovrätten för vållande till annans död och företagsböter på en miljon kronor. I det fallet hade riskerna lyfts fram på ett helt annat sätt innan, kommenterar Loberg.
Bevisen färskvara
Kritik om att undermåliga utredningar leder till att många förundersökningar läggs ner säger hon sig inte kunna svara på. Samtidigt efterlyser Lotten Loberg mer resurser till åklagare och polis, och påpekar att bevis på en olycksplats är färskvara.
Liksom Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Varg pekar hon på rättssäkerheten för arbetsgivare.
– Ett dödsfall är fruktansvärt. Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Samtidigt vill varken du eller jag bli fällda för något vi inte orsakat. Det ställs ganska höga krav i de här fallen och det måste nog vara så.
Transports regionala och andra skyddsombud misströstar ibland över att upprepade påtryckningar inte leder till att arbetsgivare tar sitt ansvar?
– Deras arbete är värdefullt. Jag brukar alltid se till att höra skyddsombud och läsa protokoll, betonar Lotten Loberg.
Henrik Ask på Fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, rekommenderar också skyddsombud att hjälpa polis och åklagare att dokumentera olyckor så att bevis inte förstörs, om polisen dröjer.
Förmåner.
Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.
Corona.
Vaccinationsbevis räcker inte längre. Utländska medborgare, bosatta i andra länder, måste visa nytaget negativt covidtest vid gränsen för att få resa in i Sverige.
Åkeri.
Fortkörning, obetald vägavgift, brott mot kör- och vilotider och extremt slitna däck. Polis som stoppade lastbilen på E18 insåg snabbt att ärendet var omfattande.
Bevakning.
Psykisk press på ensamma väktare och oro för vårdpersonalens säkerhet. Ordningsvakter, väktare och Transports regionala skyddsombud reagerar kraftigt på kommande indragningar av ordningsvakter vid Skånes universitetssjukhus.
Cateringarbetare.
Pengarna ger plåster på såren. Men det hade varit spännande att se hur det gått om Transport och Gate gourmet mötts i Arbetsdomstolen. Så reagerar några cateringarbetare som sagts upp och får skadestånd i en uppgörelse mellan parterna.
Åkeri.
Sedan i våras kan polisen klampa lastbilar för att ta förskott på sanktionsavgift av utländska företag för att föraren tagit den långa veckovilan i hytten. Mellan den 24 maj och den 26 november har 53 sanktionsavgifter delats ut. Den högsta på 80 000 kronor.
Åkeri.
Transportstyrelsen ändrar kraven för körkort och diabetes. Behandlad sjukdom behöver inte längre stoppa körkort för lastbil eller taxilegg. Samtidigt pågår en utredning som kan öppna för fler undantag när det gäller synfältsbortfall. Men för dem som medicinerar mot epilepsi har ännu ingen öppning aviserats.
Arbetsmiljö.
Risken för skadlig stress, förslitningsskador och olyckor bland arbetare inom den växande e-handeln är alarmerande. Och arbetsmiljön har stora brister – åtta av tio arbetsgivare brister i arbetsmiljöarbete. Det visar inspektioner av terminaler och utlämningsställen som Arbetsmiljöverket (AV) genomför.
Fototävling.
Vi söker dina bästa, värsta eller roligaste coronabilder.
Vi kommer att publicera ett urval av de inskickade bilderna i Transportarbetaren. De tre bästa belönas med 500 kronor och övriga publicerade bilder med två Trisslotter.
Pension.
Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.
Färdtjänst.
– Det här är en stor framgång för våra färdtjänstförare i Örebro. Så säger Transports ombudsman Clas Hellsing efter en överenskommelse med Länstrafiken som innebär att chaufförerna får tillgång till pausrum och toaletter.
EU.
Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.
EU.
Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.
EU.
Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.
