Hjullastarchauffören Andreas Roos
Close
Chauffören Andreas Roos har jobbat en månad på sorteringsanläggningen, men inte skrivit på säkerhetsreglerna än. ”Jag är väldigt vaksam och har koll när jag backar och kör, tar inga onödiga risker efter olyckan”, säger han.
Close

Vad har gjorts efter dödsolyckan?

Arbetsmiljö. Chauffören Andreas Roos har jobbat en månad på sorteringsanläggningen, men inte skrivit på säkerhetsreglerna än. ”Jag är väldigt vaksam och har koll när jag backar och kör, tar inga onödiga risker efter olyckan”, säger han.

Carl F:s rödgula lastbilar och tunga fordon från annat håll rullar hela tiden in genom grindarna till den 50 000 kvadratmeter stora planen. Plastpåsar och allsköns skräp dansar i vinden. Lukten är frän och måsarna håller gästabud i luften över sorteringsmaskinerna

Chaufförerna tippar papper, trä och metall i stora högar, som anläggningens miljöarbetare sorterar för hand och maskinellt. Hjullastarförarna föser ihop avfallet, kör och skopar det i olika containrar.

Personalansvariga Bengt Eriksson och Transports huvudskyddsombud Marcus Rydell tar emot och vi slår oss ner i lunchrummet. Eriksson plockar fram säkerhetsreglerna som Carl F satt på pränt efter den tragiska olyckan den 3 februari 2017.

Lunchen är över och en kollega kallar på hjulbilsföraren Leif för att han ska skjuta fram mer avfall till en av maskinerna. Han kör dit, men upptäcker att Johnny har gått ut framför hjullastaren och plockar i avfallshögen.

Leif väntar på att Johnny ska gå ner och undan. När han inte ser Johnny längre backar han för att ta ett nytt tag i högen, men kör över Johnny, som avlider.

Skulle inte befunnit sig på planen

Johnny var 50 år och anställd för att sortera elektronik och klippa kablar till återvinning. Hans arbetsplats var i ett uppställt tält vid sidan av olycksplatsen.

– Han skulle över huvud taget inte befinna sig planen och hade fått flera tillsägelser av platschefen om att inte plocka ”fynd” ur högarna. Det är förbjudet, säger Bengt Eriksson.

Ändå vittnar konsultrapporten efter olyckan om en viss ”fyndkultur” bland anställda och chaufförer.

– Grundregeln är att allt som körs in här är Carl F:s egendom. Efter olyckan satte vi upp ett anslag och nu ser vi att ingen ens funderar på att rota i högarna, säger Bengt Eriksson.

Anslaget är borta, men förbudet tas upp på arbetsplatsträffar och chaufförsmöten, som hålls två gånger per år, tillägger han.

Muntlig introduktion

När Tommy började jobba fick han en muntlig introduktion. Den borde varit skriftlig med en checklista, anmärkte Arbetsmiljöverket som kom på inspektion dagen efter olyckan.

Den riskbedömning av arbetet som företaget gjort 2015 var otillräcklig, konstaterade myndigheten. Den skulle ha tagit upp risker, åtgärder och utvärdering av dem. Uppdraget blev att göra en grundligare undersökning av risken för påkörning.

Några utmärkta gångar syns fortfarande inte på arbetsområdet. Men Bengt Eriksson påpekar att chaufförerna instruerats om hålla sig i omedelbar närhet till lastbilarna när de tippar avfall. Han pekar ut kravallstaket som satts upp längs kanten för att avskilja besökare och en containergång.

Eriksson visar säkerhetsreglerna som alla miljöarbetare och chaufförer ska underteckna att de sett.

– Förut körde vi rutinerna muntligt, nu tar vi dem skriftligt också.

Måste ha ett öra fritt

Förbudet att använda mobil när ett fordon eller maskin är i gång är nytt. Liksom att den som använder öronproppar med musik måste ha ett öra fritt. Gående ska inte använda några proppar alls, och chaufförer dra på sig varselväst och skyddsskor innan de lämnar lastbilarna. Det gäller att först ta ögonkontakt och sedan närma sig en maskin, inflikar huvudskyddsombudet Marcus Rydell.

– Jag har en kollega som busvisslar.

Bengt Eriksson är lättad att förundersökningen lades ner och att varken platschefen eller föraren av hjullastaren åtalades för vållande till annans död. Föraren var sjukskriven några månader, kom tillbaka för annat arbete på halvtid medan utredningen pågick, men har nu sagt upp sig.

Marcus Rydell säger att olyckan lärt honom att vara envis och påminna om västar, skor och regler, även om folk blir sura. Han vet att han gör rätt. Med facit i hand önskar Bengt Eriksson att Carl F ingripit tidigare och flyttat Tommy till andra arbetsuppgifter.

– Är det någon som rotar i högarna nu är det omedelbar flytt som gäller.

 

Fotnot: Namnen på den omkomne miljöarbetaren och föraren av hjullastaren är fingerade. Uppgifterna om olyckan har hämtats ur Arbetsmiljöverkets handlingar.

Dödsfall på jobbet leder sällan till åtal

Arbetsmiljö. En arbetsgivare kan slarva med arbetsmiljön och ändå inte ställas till svars vid ett dödsfall. Arbetsmiljömål är komplicerade och kräver att åklagare kan visa ett tydligt samband mellan specifika brister och hur de lett till en anställds död.

Kammaråklagare Lotten Loberg
Kammaråklagare Lotten Loberg vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, bildad 2009 för att samla kompetens och erfarenhet. Foto: Justina Öster

Så kan man kortfattat sammanfatta en rad samtal med juridiska experter inom arbetsmiljö – med anledning av att 13 chaufförer dog på jobbet 2017. Två förundersökningar har hittills lagts ner och flera pågår fortfarande.

Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig konstaterar att polisens och åklagarnas undersökningar ofta drar ut på tiden. Liksom regionala skyddsombudet Bert Johansson i Malmö är han kritisk till att så få arbetsgivare åtalas och döms. Detta trots att de enligt arbetsmiljölagen har långtgående ansvar för att förebygga ohälsa och olyckor.

Krävs en skyddsansvarig

Lotten Loberg är erfaren kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som inrättades i Malmö 2009. För att hon ska åtala någon för arbetsmiljöbrott krävs att det finns en skyddsansvarig. Ytterst vd:n i ett aktiebolag om hen inte delegerat ansvaret till en arbetsledare.

Det ska gå att påvisa ett orsakssamband mellan speciella brister i arbetsmiljön och de konsekvenser de fått, exempelvis att ett skydd saknats på en farlig maskin. Arbetsledaren ska också ha haft anledning att beakta att det fanns en risk för skador.

Att bara slarva och glömma räcker inte. Oaktsamheten ska vara så klandervärd att den är straffbar. Lotten Loberg konstaterar:

– Många gånger handlar det om underlåtenhet och passivitet från arbetsgivarens sida och det är ofta svårt att styrka ett orsakssamband.

Ett företag kan alltså ha haft dåliga instruktioner och rutiner, men frågan kompliceras av att arbetsgivaren inte haft för avsikt att någon ska skada sig eller dö.

Möjligt förebygga?

Lotten Loberg höll i och la ner förundersökningen av dödsfallet på företaget Carl F. Men hade inte bolaget kunnat förebygga olyckan genom att i tid flytta mannen, som senare omkom?

– Det kan man tänka efteråt förstås… men det är att gå lite väl långt. Han var informerad om att han inte skulle vara ute på platsen och det ska väl gå ganska långt innan ledningen hotar med avsked.

2008 blev en elektriker som jobbade för ett annat företag påkörd av en hjullastare och dödad i Sydåtervinnings sorteringshall. Vd:n och arbetsledaren dömdes 2012 i Hovrätten för vållande till annans död och företagsböter på en miljon kronor. I det fallet hade riskerna lyfts fram på ett helt annat sätt innan, kommenterar Loberg.

Bevisen färskvara

Kritik om att undermåliga utredningar leder till att många förundersökningar läggs ner säger hon sig inte kunna svara på. Samtidigt efterlyser Lotten Loberg mer resurser till åklagare och polis, och påpekar att bevis på en olycksplats är färskvara.

Liksom Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Varg pekar hon på rättssäkerheten för arbetsgivare.

– Ett dödsfall är fruktansvärt. Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Samtidigt vill varken du eller jag bli fällda för något vi inte orsakat. Det ställs ganska höga krav i de här fallen och det måste nog vara så.

Transports regionala och andra skyddsombud misströstar ibland över att upprepade påtryckningar inte leder till att arbetsgivare tar sitt ansvar?

– Deras arbete är värdefullt. Jag brukar alltid se till att höra skyddsombud och läsa protokoll, betonar Lotten Loberg.

Henrik Ask på Fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, rekommenderar också skyddsombud att hjälpa polis och åklagare att dokumentera olyckor så att bevis inte förstörs, om polisen dröjer.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

flygplan som lyfter

”Fara för säkerheten när kabinpersonalen inte får rast”

Flyg. (UPPDATERAD 25-06-03) Kabinpersonalen på flygbolaget Braathens people har svårt att hinna äta och få det måltidsuppehåll som kollektivavtalet ger dem rätt till. "Många tvingas jobba 9, 10 timmar utan rast. I förlängningen äventyrar det säkerheten ombord".

Malin Dahlström trivs som allra bäst när hon får stå på scenen med sitt rockband Acorise. Foto: Justina Öster

”Rock är ren glädje”

I rampljuset. Ren glädje. Så beskriver lagerarbetaren Malin Dahlström känslan när hon står på scenen med gitarren i hand.

Johan Duvskog är huvudskyddsombud och Jessica Karlsson skyddsombud. De vill samverka kring arbetsmiljön på Prezero, men tycker inte att ledningen lyssnar.

Stress och press på Prezero

Miljöarbetare. ”Det bästa med Prezero är omhändertagandet av personalen”, säger Malmöregionens chef i företagets interntidning. Flera miljöarbetare vittnar tvärtemot om övervakning, hot och stress.

Taxiföretag stoppat – levde inte upp till avtal

Servicetrafik. Felaktiga löner och synen på avtalade villkor fick facket att reagera. Nu har Region Gävleborg avslutat avtalet med ett av trafikföretagen som vunnit upphandling av skolskjutsar, sjukresor och färdtjänst.

Avtal 2025
Ordningsvakter i rulltrappa i Stockholms tunnelbana

Hur blev nya bevakningsavtalet?

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Måndagen den 2 juni blev det klart med det nya, tvååriga kollektivavtalet för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Transportarbetaren hörde med några från förhandlingsdelegationen – vad de själva tycker och vilka reaktioner de mött.

”Kamerorna i rondbilarna ska bort!”

Säkerhet. Kamerorna inne i rondbilarna kom som en blixt från klar himmel, berättar en väktare på bevakningsbolaget Securitas. När integritetsskyddsmyndigheten nu granskar övervakningssystemet hoppas han: ”Att Securitas får en redig knäpp på näsan. Kamerorna ska bort!”

Medlare för fyra lokala kabinavtal

Kabinavtalet. Transports klubbar på fyra arbetsplatser och deras arbetsgivare har inte kommit överens om nya lokala avtal. Nu kopplas medlare in.

”Man vill ju inte ha en kamera i ansiktet hela tiden”

Säkerhet. ”Vad är det som försiggår, undrade vi? Vad är övervakningssystemet i rondbilen till för? Det är bara om olyckan skulle vara framme, sa ledningen. Men inte var det så roligt, man vill ju inte ha en kamera i ansiktet hela tiden när man kör”.

”Laglig grund saknas för så ingripande övervakning”

Säkerhet. (UPPDATERAD 25-06-05 och 25-06-09) Företag och andra verksamheter som övervakar med kameror är skyldiga att följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. Från och med den 1 april 2025 krävs inte längre tillstånd, däremot är den som vill kamerabevaka nu skyldig att göra en intresseavvägning.

Securitas kameraövervakning av anställda granskas av IMY

Säkerhet. Ett 30-tal bevakningsanställda har lämnat in anmälningar till integritetskyddsmyndigheten (IMY). De upplever säkerhetsbolagets installation av kameror i rondbilarna som djupt kränkande. Nu har IMY beslutat granska övervakningen och om den skett enligt bestämmelserna i GDPR.

Avtal 2025

Bevakningsavtalet är i lås

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Transport och Säkerhetsföretagen kom på måndagen överens om nytt, tvåårigt kollektivavtal för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Löneökningen blir sammanlagt upp till nästan 2 300 kronor, beroende på lönegrupp.

Avtal 2025

Fortsatta förhandlingar för bevakningsavtal

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Förhandlingarna mellan Transport och Säkerhetsföretagen för nytt kollektivavtal återupptogs i veckan – i konstruktiv anda, enligt fackets förhandlare.

Avtal 2025

Avtal klara för alla bensinstationer

Bilvårdsanläggningar. Transport har kommit överens med arbetsgivarorganisationen Fremia om ett nytt kollektivavtal för anställda vid vissa bensinstationer. Avtalet är tvåårigt och ger en sammanlagd löneökning för dem som får mest på 2 300 kronor, fördelat på två år.

Nytt stopp för Stockholms miljözon

Trafikpolitik. Efter flera turer i olika domstolar har förbudet mot diesel- och bensindrivna fordon i en zon åter mött motstånd. Länsstyrelsen säger nu nej till miljözonen i Stockholms innerstad.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

Transport vill minska arbetstiden genom lagstiftning

Arbetstid. Transportarbetareförbundet är helt överens med LO om det som framkommer i arbetstidsrapporten, att vi jobbar väldigt mycket jämfört med andra länder. Men vi har ett kongressbeslut om att Transport ska verka för lagstadgad sänkning av heltidsmåttet.

Skallig man med skägg och ljus kostym på en innerstadsgata i Stockholm

LO: ”Dags att sänka arbetstiden”

Arbetstid. ”Det är dags att sänka arbetstiden för alla som jobbar i Sverige för det har vi helt enkelt råd med”. Så sa ordförande Johan Lindholm när LO presenterade sin slutrapport om förkortad arbetstid.

Avtal 2025
Danijel Kovacic, uniformsklädd och klar för nästa flygning.

Norwegian-klubbens ordförande stolt över nytt avtal

Kabinavtalet. Norwegian-klubbens ordförande Danijel Kovacic har varit med under hela vägen till Transports första avtal för kabinpersonal. – För mig är det extra speciellt eftersom det var jag, Susanne Kindblad, Karen Paz Vasquez och vår kabinklubb som startade resan från Unionen till Transport.