Utredning: Så ska fler få rätt till a-kassa
A-kassa. Inkomst och inte arbetad tid ska styra rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Och nya regler ska förenkla för både arbetslösa och a-kassorna. Men LO är kritiskt till förslag i utredningen om ny a-kassa.
– Alltför många står utanför arbetslöshetsförsäkringen. När arbetsmarknaden förändras måste trygghetsförsäkringarna hänga med – i dag har många olika anställningsformer, går in och ut i olika uppdrag och kombinerar olika arbeten, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) vid en pressträff för att presentera utredningen.
Hon betonade också att det krävs långsiktiga förändringar. Och att direktiven varit tydliga till regeringens utredare: Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring, ett skydd under en period mellan arbeten. Fler ska omfattas av försäkringen men den ska inte kosta mer för staten, enligt direktiven.
– Under coronapandemin har vi påmints om hur viktig arbetslöshetsförsäkringen är, både för individen och för samhället, sa Eva Nordmark.
Regeringens särskilda utredare, Maria Hemström Hemmingsson, kallade pandemin ett stresstest. Utredningen var i stort färdig när corona slog till. Den föreslagna, nya arbetslöshetsförsäkringen kunde jämföras:
– Den hade fungerat mycket bättre än dagens modell, sa Maria Hemström Hemmingsson på pressträffen.
– Vi har inte ändrat det som fungerar väl. Men vårt förslag innebär att försäkringen baseras på inkomst. I dag baseras den på arbetad tid. Det är ett jättestort problem för många att samla in arbetsgivarintyg och bevisa timmar man jobbat.
Det ska göra det enklare för människor med otrygga anställningar, fler arbetsgivare eller jobb inom gig-ekonomin, enligt utredaren. Det ska också göra det enklare för a-kassan att hantera ansökningar och därmed korta handläggningstiderna.
Liksom tidigare finns ett tak i försäkringen, en maximal inkomst som försäkringen baseras på. Den föreslås ligga på 25 000 kronor i månaden, alltså densamma som dagens nivå, före den tillfälliga höjningen under coronakrisen.
För att kvalificera sig för a-kassa föreslår utredningen en inkomst på som lägst 120 000 kronor under ett år och som lägst 10 000 kronor i månaden under fyra sammanhängande månader under den tiden.
Kritik från ny LO-ordförande
Till skillnad från tidigare ska ersättningen också styras av ”hur väl han eller hon är förankrad på arbetsmarknaden”, enligt utredaren Maria Hemström Hemmingsson. Förankringen ska mätas i inkomst.
Men att den som har stark ställning på arbetsmarknaden får stämpla längre än den som hankar sig fram på inhopp har fått LO:s nyvalda ordförande Susanna Gideonsson att reagera.
– Det innebär att man ska ta vilket jobb som helst, till vilka villkor som helst. Det blir en nedåtgående spiral, du får ett a-lag och ett b-lag på arbetsmarknaden, säger hon till TT.
Susanna Gideonsson ser också förslaget, vars syfte är att modernisera a-kassan, som gammalmodigt.
– Det här gynnar bara dem med höga inkomster och trygga anställningar. Det kan inte vara kostnadsneutralt och omfatta fler. Då blir det bara en försämring, säger hon till nyhetsbyrån.
Utredaren Maria Hemström Hemmingsson framhåller att 100 dagar med ersättning ändå är en förbättring – i dag har den som bara vikarierat fem månader inte rätt till någon ersättning alls.
Hon visade två exempel vid presentationen av utredningen.
- Anna har jobbat 20 år och är specialiserad inom sitt yrke, har många kontakter och stor erfarenhet och goda chanser att finna ett nytt jobb som motsvarar hennes kvalifikationer.
Antal ersättningsdagar: 300. - Peter har arbetat fyra månader på restaurang, kan ta vilket jobb som helst utan att förlora upparbetade kontakter eller branschvana.
Antal ersättningsdagar: 100.
Ett mellansteg, för den som blir arbetslös efter att jobbat mellan åtta och tolv månader, är 200 ersättningsdagar.
– I dag är det meningslöst att gå med i a-kassan för den som kanske har ett vikariat på sex månader, sa Maria Hemström Hemmingsson.
Men liksom i dag föreslås ersättningen trappas ned ju längre perioden av arbetslöshet varar.
Välkomnas av a-kassorna
En reformering av arbetslösförsäkringen välkomnas av Sveriges a-kassor, intresseorganisation för Transports a-kassa och 24 andra a-kassor i landet.
– Många medlemmar är i dag frilansare, egenföretagare och deltidsarbetande med oregelbunden arbetstid. Genom en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring kan fler kvalificera sig, samtidigt som det blir enklare för alla att förutse vilken ersättning de har rätt till, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor, i ett pressmeddelande.
Sveriges a-kassor vill också att ersättningsnivåerna indexregleras, så att de följer löneutvecklingen. I dag är det regeringen som tar beslut om höjning av a-kassan och taket har i långa perioder legat fruset. Det har lett till att bara var tionde heltidsarbetare under vissa år fått ut 80 procent av sin tidigare lön.
– Arbetslöshetsförsäkringen måste vara en långsiktig effektiv omställningsförsäkring. Då krävs det att den ger rimlig ekonomisk trygghet och att ersättningen ökar i takt med löneutvecklingen, säger Tomas Eriksson.
Regeringens särskilda utredare Maria Hemström Hemmingsson framhöll vid presentationen, flera gånger, att förslaget är budgetneutralt. Det ska gå att genomföra utan att statens kostnader ökar. Utredningen handlar inte om generositet eller nivåer, utan är en modell för att fler ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.
– Det är en modell som går att anpassa beroende på ekonomisk situation och politisk vilja.
Förändringarna föreslås börja gälla från den 1 januari 2023.
