Utredning om F-skatteregler och ”falska egenföretagare”

Uppluckringen av reglerna för att få F-skatt har mötts av skarp kritik från Transport och fackföreningsrörelsen. Nu begär riksdagen att regeringen ska utvärdera de nya reglerna – förutsättningslöst och skyndsamt.

Regelverket ändrades 1 januari 2009 och innebar att det blev lättare att få F-skattsedel. En viktig förändring är att det numera räcker med en enda uppdragsgivare, tidigare krävdes flera.

Svenska Transportarbetareförbundet har kritiserat nyordningen och talat om ”falska egenföretagare” främst inom åkeribranschen, vilket leder till dumpning av löner, priser, arbetsvillkor och osund konkurrens. På andra håll kallas medarbetare, som gör samma arbetsuppgifter som anställda arbetare, fast på frilansbasis med F-skattsedel, ”fastlans” – i stället för frilans.

Riksdagen var enig i beslutet om att tillsätta en utredning. Frågan lyftes ursprungligen i en motion från Socialdemokraterna. Partiet misstänker att arbetsgivare säger upp anställda. Därpå tar företagen tillbaka dem igen, för samma arbetsuppgifter, fast som egenföretagare. På det sättet slipper uppdragsgivaren stå för sjuklön, skatter, sociala avgifter och försäkringar. Dessutom försvinner anställningstryggheten.

Leif Jakobsson (S) är vice ordförande i utskottet och nöjd med att översynen av F-skattereglerna nu ska göras. Han säger:

– Allt fler löntagare ser med oro på att de kan komma att tvingas bli företagare för att få behålla sina jobb. Nu ska vi se om finansminister Anders Borg är bredd att följa Riksdagens beslut. Annars kommer vi givetvis tillbaka, senast när regeringen lägger sin budgetproposition för 2013.

I riksdagens sammanfattning av beslutet sägs det att gränserna mellan näringsverksamhet och tjänst var skarpare för några år sedan, då vissa yrkeskategorier alltid betraktades som arbetstagare. I dag kan i stället fler, som arbetar självständigt gentemot sin eller sina uppdragsgivare, välja att bedriva näringsverksamhet.

Riksdagen vill att regeringen i utvärderingen ska granska konsekvenserna för skatteuppbörden och effekterna på arbetsmarknaden, liksom arbetstagarnas ställning och villkoren i företagandet.