Att träffa barn och sprida glädje är det bästa med ballongartisteriet, tycker Martin Kertész. En mångsysslare och föreningsmänniska, som sprutar ur sig idéer. Bara tiden ville räcka till… Foto: Justina Öster
Close
Att träffa barn och sprida glädje är det bästa med ballongartisteriet, tycker Martin Kertész. En mångsysslare och föreningsmänniska, som sprutar ur sig idéer. Bara tiden ville räcka till…
Close

Uppdrag: glädjespridare

Mötet. ”Jag vill ha en clown, pappa!” ”Vad gör clownen?” ”Knyter ballonger!” Alltihop började när Martin Kertész dotter fyllde fem år och skulle ha kalas.

I dag har Martins dotter Tina fyllt 26 år och sonen Linus 23. Han har skiljt sig och gift om sig från Håkansson till det mer artistiskt klingande Kertész – hans ungerskfödda hustru Melindas efternamn.

De fann varandra via en dejtingsajt, träffades påskhelgen 2012 och har hållit ihop sen dess. Melinda var ansiktsmålare och Martin ballongartist eller vardagligare uttryckt ballongclown.

– Vi började jobba ihop ganska omgående, köpte in utrustning vi behövde och tog uppdrag tillsammans. Jag knyter ballonger och hon målar ansikten och gör glittertatueringar, mest på barn men vi hoppas att fler vuxna ska våga testa, säger Martin.

Barnen hänger med

Barnen i hans nya kull, Sansa och Leo, hänger med ut till fester och tillställningar, varuhus och köpcentrum i Småland och hela landet runt. Ibland delar familjen loge och kommer i samspråk med artister som Markoolio och popgruppen Dolly Style. Andra gånger ber kulturansvariga på Vetlanda kommun eller Ikea dem komma.

Martin Kertész har testat många yrken. ”Jag skulle gärna jobba som ballongclown på heltid”, säger han.
Martin Kertész har testat många yrken. ”Jag skulle gärna jobba som ballongclown på heltid”, säger han. Foto: Justina Öster

Till vardags jobbar Martin heltid som färdtjänst- och sjukreseförare och är djupt engagerad i chaufförernas villkor och arbetsmiljö. Trots att han lovade sig själv att inte engagera sig fackligt igen efter åren som industriarbetare sitter han åter med flera uppdrag, både på taxibolaget och i Transports Jönköpingsavdelning 20.

– Det var så mycket brister, låga löner, usel arbetsmiljö, ständiga upphandlingar. Jag kände att någon måste ta tag i det, säger han och ställer ifrån sig sina medhavda väskor med utrustning. Så fiskar han upp en midjeväska med en radda fack, fyllda med långsmala ballonger och knäpper den om midjan.

Folkets hus

Vi träffas på Folkets hus i Vetlanda, som utgör ännu en sträng på Martins lyra. Han är ordförande i styrelsen. Termometern pekar på minus 11 och utedansbanan sover under ett tjockt täcke snö. Inne i huvudbyggnaden med vackert spröjsade fönster, som hyrs ut till fester, bröllop och dans, klibbar golvet under fötterna som utspilld saft, tjipp, tjipp.

– Det är nedslitet och behöver renoveras. Egentligen är det fruktansvärt mycket att göra här, säger Martin och slår ut med armarna.

I all hast fick han och en vän rycka ut och bygga ut scenen, när den teateransvariga för kommande Emil-föreställning, dagen innan, deklarerade att scenen var för liten.

– Jo, rätt händig är jag, har bytt kök i huset hemma, där finns alltid grejer att göra. I morse la värmepumpen av men jag fick i gång den igen, till slut.

Martin har en ledig dag efter helgens taxijobb med idel långkörningar, men med krånglande pump krympte tiden inför vårt möte. Frågan till frun och ”vapendragaren” blev: Hinner du måla mig på en kvart?

Clownfejset på

Jodå, clownfejset kom på plats med kritvita ögonlock, svarta skrattrynkor, regnbågar till ögonbryn och en rund röd nästipp. Martin trycker ner sin svarta hatt på huvudet och ler:

– Det är så roligt att se folks miner när man kommer körande så här.

I färdtjänstbilen också?

– Nej, nej, det är inte tillåtet!

Med flinka fingrar formar Martin Kertész de långsmala ballongerna till olika djur och föremål. Här växer en motorcykel fram. ”Den är svårast”, säger han. Foto: Justina Öster
Med flinka fingrar formar Martin Kertész de långsmala ballongerna till olika djur och föremål. Här växer en motorcykel fram. ”Den är svårast”, säger han. Foto: Justina Öster

Martins skjorta följer näsans ton och kostymen lyser i en explosion av färger, lika skiftande som hans yrkesbana. Han är utbildad murare men axeln tog stryk så han bytte spår till vårdbiträde, industriarbetare, som sin facklig engagerade far i IF Metall. Han jobbade som lagerarbetare och körde truck, städare, säljare och trafikinformatör på Nationella trafiksäkerhetsförbundet.

Hans fackliga tillhörighet har växlat med jobben, Kommunal, IF Metall, Livs… men han har alltid varit med.

– Ett tag drev jag och min fru Melinda ett bageri också. Hon är utbildad bagare, så helt plötsligt var jag arbetsgivare med tre anställda.

Kanske är det rastlöshet som gjort att Martin bytt yrke så ofta. ”Nu blev det här tråkigt, det var inte det jag ville göra”. Han söker fortfarande, säger han. Och ibland – när chaufförerna säger ifrån om bilar utan AC (i värmebölja) eller värme (i iskyla), om trappklättrare som inte fungerar – när åkerichefer och upphandlande länstrafik inte lyssnar. Då tänker han att:

– Jag skiter i det här och börjar köra truck igen. Men där träffar man inte så mycket folk och det är ju det som är det roliga med att köra färdtjänst. Alla människor.

Motorcykel svårast

Martin drar en långsmal ballong ur knippet i bältesfickorna och pumpar upp den, en till. Han vrider och bänder. Ett ljud som när man gnider frigolit mot fönsterglas går genom luften och så håller han en blå ballonghund i handen.

Nya fingersmala ballonger genom flinka händer och fram träder ett färgglatt knippe ballongblomster och så: en liten grön motorcykel.

– Den är svårast. Hunden har jag gjort så många gånger att jag knåpar till den bakom ryggen. Jag brukar fråga barnen: framför eller bakom ryggen?

Men vi backar tillbaka i tiden. Hur gick det egentligen till när Martin blev landets nionde utexaminerade ballongartist? Han gick till Buttericks och inhandlade ballonger och en pump, köpte lite tyg och sydde sig en clownkostym. Med hjälp av instruktionen på ballongpåsen knåpade han ihop en hund. Alla barnen på dotterns kalas fick varsin.

Dags för avsminkning från ballongartist till färdtjänst- och sjukresechaufför, facklig förtroendeman och pappa. Foto: Justina Öster
Dags för avsminkning från ballongartist till färdtjänst- och sjukresechaufför, facklig förtroendeman och pappa. Foto: Justina Öster

Martin fick blodad tand, skaffade fler ballonger och letade upp figurbeskrivningar på nätet.

2003 flyttade familjen till Vetlanda och några år senare träffade Martin en ballongclown på den årliga Vetlandafesten med marknad, artister och mycket folk.

– Jag köpte ett par hundra ballonger av honom. Vi snackade, växlade telefonnummer och så ringde han och tipsade om en helgkurs i Stockholm. Då var det inte så mycket fingerballonger som gällde utan större saker som att knyta ballongbågar för bröllop och köpcentrum.

Kurs på dvd

Men hur blir man en certifierad ballongartist? Martin kom över en kurs på dvd-skivor, från en ballongtillverkare, som utmynnade i ett skriftligt och praktiskt prov. Han byggde en ballongpelare, en bordsdekoration i egen design och en ballongbukett.

Efter ännu en kurs i Norge kände han sig så säker att det var dags att ge sig ut på stan.

– Mitt första framträdande blev på en Vetlandafest så startade jag min ballongfirma.

Fullärd? Nej, de kommande åren följde ytterligare kurser och Martin blev godkänd på två examensprov.

– Så åkte jag till Belgien. Tyskland, Belgien, Norge, Danmark och Polen är rätt stora på ballongkonst och USA har stora event varje år. Ibland är min hustru och jag med på Speedwayfester och vid ett tillfälle blev vi filmade av polsk tv. Speedway är populärt i Polen.

I Sverige finns ett 20-tal ballongartister, uppskattar Martin. Men alla är inte aktiva längre efter pandemin. Om det bar sig skulle han inte ha något emot att agera clown på heltid. Fast showa med musik och sång, som sjukhusclowner för barn, är inte Martins melodi.

– Jag sjunger hellre än bra men har köpt en ukulele, en sorts luta som jag tänkt lära mig spela på av min färdtjänstkollega Philip som kan. Det är bara det att tiden… Den räcker inte till.

Förbättra villkoren

Martin återkommer till det, samtidigt som nya idéer hela tiden poppar upp. Kanske satsar han framöver på en karriär som regionpolitiker – för att få makt att äntligen förbättra färdtjänstförarnas villkor.

Martin Kertész och närmaste kollegan Philip Getejanic jobbar ihop för att förbättra arbetsmiljön och villkoren för servicebilförarna. Foto: Justina Öster
Martin Kertész och närmaste kollegan Philip Getejanic jobbar ihop för att förbättra arbetsmiljön och villkoren för servicebilförarna. Foto: Justina Öster

Det bästa med ballongartisteriet är att träffa barn, tycker Martin. Att sprida glädje.

– Vi var i Ungern en vända och hade med lite grejer till ett barnhem där de inte bara var hemlösa utan också handikappade. I ett land där de aldrig kommer att komma ut i samhället. Så glada barn har jag aldrig sett. Det tog mig djupt, jag började nästan gråta. Deras skratt och samtidigt svåra situation.

Skratt behövs

Paret fick bensinen sponsrad för besöket och skulle gärna göra en längre tur till fler barnhem i Östeuropa. Uppträdanden på svenska dagis vore också kul. Och pensionärshem. Skratt behövs i en orolig tid.

– Nästa år är min fru klar med studierna till förskollärare, då ska vi köra stenhårt!

Bästa kollegan, Philip Getejanc, tillika skyddsombud på taxibolaget där de båda jobbar, dyker upp. Han stampar snön av skorna, skrattar och slår sig ner:

– Vi får väl starta en förening för ballongclowner också, där du Martin blir ordförande?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Usel väghållning hotar knäcka yrkesförare

Vägtrafik. Växlande väderlek har lett till ovanligt många potthål och isiga vägar i år. Trafikverket varnar nu för att bilar kan skadas. Men inte bara fordon går sönder – vägstandarden knäcker yrkeschaufförer.

”Nu tänker jag mig för mer när jag tar bilen och gör fler ärenden på samma tur”, säger Lars Erik Kvick.

”Vi har bytt ut pellets mot bergvärme”

Privatekonomi. Boendet och bilar slukar mest av hushållskassan. – Räntekostnaden för huslånet har i stort sett fördubblats sen inflationen slog till. Men det är väl som det är. Vi har haft väldigt fina år innan, tycker färdtjänstförare Lars Erik Kvick.

Lars Sjölund på gamla konditoriet i Årsta. Foto: Lilly Hallberg

Lars Sjölund visar Kirunas förvandling

Mötet. I 43 år körde Lars Sjölund sopbil i Kiruna. Hans bilder och texter har väckt mycket uppmärksamhet. Bland annat har han under flera år dokumenterat den förvandling som pågår i hemstaden.

Kultur
Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Mattias Schulstad har sammanställt LO:s upphandlingsguide.

Upphandlingar sänke för LO-branscher

Offentliga upphandlingar. Färdtjänst, avfallshantering, skolskjutsar, vård och omsorg – varje år upphandlas verksamhet för över 800 miljarder kronor med skattepengar. Fast för många branscher är offentliga upphandlingar ett sänke. LO har gett ut en guide för att återta kontrollen.

Månadens medlem
Annelie Edholm är Koreafrälst. Varje dag lyssnar hon på pojkbandet BTS. ”De har musik för vilket humör som helst, väldigt sällsynt”, säger hon.

”Jag gillar inte orättvisor”

Terminal. Annelie Edholm fann kärleken och flyttade från Stockholm till Jönköping. Blev terminalarbetare och djupdök i facklig utbildning och arbetsmiljö. Som sambon. På ledig tid ljuder koreansk musik i Annelies hörlurar och hon föredrar tv-serier, gjorda i Korea.

Månadens medlem
”Jag är en inventarie i Skärnäs hamn, har snart varit fast anställd i 25 år. Så jag ska få en guldklocka! Jag kom säkert hit som baby i vagn också, med mamma och pappa”, säger Linda Gröning.

Gladiatorn i Skärnäs hamn

Hamn. 18 år gammal började Linda Gröning som ”extring” i Skärnäs hamn. Då hade hon redan sommarjobbat och städat där ett par år. Annars är Linda mest känd som Gladiatorvinnare. Hennes, sambons och döttrarnas fritid går i träningens tecken.

Dyrtider
”Nu tänker jag mig för mer när jag tar bilen och gör fler ärenden på samma tur”, säger Lars Erik Kvick.

”Vi har bytt ut pellets mot bergvärme”

Privatekonomi. Boendet och bilar slukar mest av hushållskassan. – Räntekostnaden för huslånet har i stort sett fördubblats sen inflationen slog till. Men det är väl som det är. Vi har haft väldigt fina år innan, tycker färdtjänstförare Lars Erik Kvick.

Hallå där!

Marko Juvonen

…regionalt skyddsombud och en av initiativtagarna till ett utbildningsmaterial för gravida i bevakningsbranschen.

Lars Sjölund på gamla konditoriet i Årsta. Foto: Lilly Hallberg

Lars Sjölund visar Kirunas förvandling

Mötet. I 43 år körde Lars Sjölund sopbil i Kiruna. Hans bilder och texter har väckt mycket uppmärksamhet. Bland annat har han under flera år dokumenterat den förvandling som pågår i hemstaden.

Mhamed Åkahim, Mahmond Idris Alamin och Mahmut Muzappar. Foto: Johm Antonsson

Hjälper du polisen, taxichaufför?

Enkät. Polisen har bett taxiförare att vara uppmärksamma och ringa 112 om de ser misstänkta personer. Det har hänt att ungdomar tagit taxi till bensinstationer för att fylla petflaskor och dunkar med bensin och starta bränder, som en del i gängkrig och kriminalitet.

Hallå där!

Tommy Wreeth

… Transports förbundsordförande som till tidningen Dagens Industri (DI) säger att han vill se global kamp mot Tesla.

Hallå där!
Det var mycket stress som släppte när Qorban Naderi fick permanent uppehållstillstånd. Nu kan han börja planera för framtiden.

Qorban Naderi

…som kom ensam från Afghanistan till Sverige när han var 15 år. Han utbildade sig till lastbilschaufför och fick fast jobb efter studenten. Trots det var han inte säker på att få stanna i Sverige. Men nu har han fått permanent uppehållstillstånd.

Månadens medlem
Ann-Sofie

”Jag gillade jobbet direkt”

Miljöarbetare. Ann-Sofie Hermansson trivs som renhållningsarbetare efter att hon för fyra år sedan tvingades bort från politiken. Hon gillar att vara fri efter jobbet och att slippa det politiska spelet.

Månadens klubb
APM Terminalsklubbens ordförande Daniel Börjesson och kassören, tillika skyddsombudet, Peter Saltvik. Foto: John Antonsson

Arbetsmiljön största utmaningen

Hamn. Transports klubb på APM Terminals i Göteborg har flera stora utmaningar. Den kanske största: arbetsmiljön ska vara bra samtidigt som jobb försvinner med automatisering.

Först i världen med fyrfack

Miljöarbete. I Södertälje rullar sedan sommaren en eldriven sopbil med fyrfackssortering. Den är hittills världsunik och används för att hämta hushållsavfall. I kommunen finns även planer på att producera egen el till fordonsflottan.

Hallå där!

Ronja Nilsson

…höggravid timmerbilschaufför från Ödängla, Mönsterås kommun, som medverkar i säsongens "Svenska Truckers" på Viaplay.