Ukrainska flyktingar riskerar att utnyttjas på jobbet
A-krim. 90 procent av de ukrainska flyktingarna är kvinnor och barn. En grov uppskattning är att drygt hälften av de flyende är i arbetsför ålder och många vill jobba. Men det finns risker. – De befinner sig i en utsatt situation och riskerar att hamna i klorna på cyniska människohandlare, sa biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson vid en pressträff på morgonen fredagen den 1 april.
Vid pressträffen deltog Johan Danielsson och Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin. Kärnbudskapet var att de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige riskerar att utnyttjas på svensk arbetsmarknad.
– Det finns en väldigt stor risk att människor hamnar i fler klor, den hjälp som finns är inte alltid som den ser ut, sa Erna Zelmin och fortsatte:
– Vi ser redan innan kriget att det är en hel del människor från Ukraina som utnyttjas på arbetsmarknaden och kvinnor som exploateras i människohandel och prostitution.
En skillnad jämfört med den stora flyktingvågen 2015 är att EU har aktiverat sitt massflyktsdirektiv. Det innebär att de ukrainska flyktingarna har rätt att börja arbeta direkt.
– Där kommer Arbetsförmedlingen ha en viktig roll att se till att de får den vita vägen direkt in i arbetslivet, sa Erna Zelmin.
För annars var det en mörk bild av arbetsmarknaden som målades upp.
– För bara några år sedan pratade vi om en grå sektor, nu är den kolsvart. Det är ren kriminell verksamhet som utnyttjar och exploaterar med villkor vi inte vill se på svensk arbetsmarknad, sa Zelmin.
Biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson sa att arbetet mot arbetslivskriminaliteten ska intensifieras och pekade bland annat på tidigare utspel som hårdare krav mot fuskande transportföretag och nya regionala center mot arbetslivskriminalitet, de första centren ska vara klara redan innan sommaren. Transportarbetare är en av de yrkesgrupper som oftast utnyttjas av kriminella företag.
Danielsson berättade också att regeringen så sent som dagen innan beslutat att Arbetsmiljöverket ska bli en del av myndigheternas informationsutbyte som riktar sig direkt mot den organiserade kriminaliteten. Det ska innebära att i de fall det rör sig om kopplingar till grov organiserad brottslighet ska de informationshinder myndigheterna protesterat mot till viss del försvinna. Dessutom kommer en utredning om att ta bort ytterligare sekretesshinder mellan myndigheterna presenteras senast den 30 juni. Sedan utredningen tillsattes har riksdagens samlade opposition också gjort ett tillkännagivande mot regeringen med liknande krav.
Vid en fråga från TT kring hårdare straff sa Johan Danielsson:
– En stor del av syftet med samverkan mellan myndigheterna är att om du har illegal arbetskraft anställd, betalar du nog inte heller skatt och fuskar sannolikt med personalliggare och bryter mot arbetsmiljölagen också. Om man ger sig på dem från alla myndigheter samtidigt kan man ta dem från flera håll och det blir mer effektivt.
– Regeringen har jobbat för att göra det mer kännbart för fuskare. För några år sedan hade vi EU:s lägsta sanktionsavgifter för fusk på vägarna, nu har vi EU:s högsta.
Erna Zelmin fyllde i:
– Det troliga är väl inte att de som är kriminella blir vita, ett av syftena är att få bort dem som aktörer över huvud taget.
