Mynthögar
Dina pengar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Flera av de grupper som stuckit i väg finns inom offentlig sektor, berättar Mats Larsson, utredare på LO och författare till LO:s lönerapport 2022.

Transportarbetaren har gjort en större genomgång av den lönestatistik som finns att hämta på Statistiska centralbyrån, SCB.

Den färskaste statistik som finns att hämta gäller 2021 och vi kan inte backa bandet längre än 2014 då SCB kodade om en massa yrkesgrupper.

För att det ska vara möjligt att jämföra löner räknas allt om till heltid och vi vet att en stor grupp LO-arbetare jobbar ofrivillig deltid.

Experterna på SCB varnar också för att jämföra år till år. Olika avtal löper ut olika tid på året och dessutom finns flera yrkesgrupper i en massa olika kollektivavtal. Bristerna till trots, SCB:s statistik är den enda offentliga statistik vi har att utgå från om vi vill förstå vartåt lönerna är på väg.

Fokusera därför på den procentuella förändringen när du gör din jämförelse. Det har vi gjort och jämfört över hela den mätta tidsperioden.

Och statistiken pekar faktiskt på att bristen på chaufförer nog gett viss utdelning i lönekuverten. Grundlönerna för grupperna Väktare och ordningsvakter och Lastbilsförare med flera har gått upp mer än snittet för privatanställda arbetare och väktarna och ordningsvakternas löneutveckling har faktiskt slagit snittet för privatanställda tjänstemän.

En stor skillnad är att bland tjänstemännen är det kvinnorna som har haft den bästa löneutvecklingen. Så ser det inte ut i Transports två stora yrkesgrupper.

Tvärtom så har manliga bevakningsanställdas löner ökat mer procentuellt. En förklaring till det är eventuellt att fler män jobbar i de yrken som har högre löner i avtalet: ordningsvakter och skyddsvakter.

Bland lastbilschaufförerna har både grundlöner och månadslöner inklusive tillägg förändrats mer positivt för männen. Men skillnaderna är mindre än på bevakningssidan.

I Transports avtal är lönerna satta i tariffer och det finns olika lönegrupper i olika avtal där lönerna sätts efter exempelvis arbetslivserfarenhet eller befattning, beroende på avtal.

I artikeln här nedanför berättar tre fackklubbsordföranden om svårigheter och möjligheter att förhandla fram mer påslag lokalt.

Mynthögar. Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Svårt för fackklubbar att få upp löner

Facket. Det är svårt att få till lokala löneökningar, säger ordförandena på tre stora fackklubbar.

Gruv- och hamnarbetare har en medellön som är klart högre än en genomsnittlig arbetarlön. Det är också två yrkesgrupper som har en tradition att förhandla upp lönerna lokalt.

Transportarbetarens genomgång av löneutvecklingen för några av Transportarbetareförbundet yrkesgrupper visar att en del grupper haft betydligt bättre löneutveckling än andra.

En av de arbetargrupper som haft bäst löneutveckling under den uppmätta tiden är Väktare och ordningsvakter. Med en 20-procentig ökning på sina löner under den uppmätta tidsperioden är de en av få arbetargrupper som klarat av att matcha tjänstemännens löneökningar.

 

Alexander Saviharju är ordförande för Avarn Securitys fackklubb i Stockholm. Foto: John Antonsson
Alexander Saviharju. Foto: John Antonsson

Alexander Saviharju är ordförande för Avarn Securitys fackklubb i Stockholm. Han tror att löneökningen till stor del går att förklara med att efterfrågan på ordningsvakter har ökat i hela landet. De ligger i en högre lönegrupp än väktarna.

– Vi har det ganska svårt att generellt få upp alla löner. Vi har inte en kultur av det i branschen och det är ganska styrt av avtalens olika lönegrupper.

Fackklubben på Avarn har försökt jobba upp en struktur för olika typer av lönetillägg.

– Vi har försökt få ordning på vilka tillägg som finns och om någon ska ha lönetillägg ska det finnas i protokoll, med vilka uppgifter som är kopplade till det och varför man får det. Jag tror att om det är öppet och transparent vilka som får tillägg och varför vi har dem, är det lättare att kräva för andra.

Just nu är det brist på bevakningspersonal. Därför har fackklubben fått upp grundlönerna snabbare genom att knuffa upp nyanställd personal en lönegrupp direkt de genomgått provanställningen.

– Vi kan förhandla om såna saker och då blir det lite mer pengar i plånboken tidigare, säger Saviharju.

 

Linda Lööw, ordförande för Transports klubb på Postnord TPL i Jönköping. Foto: Pernilla Ahlsén
Linda Lööw. Foto: Pernilla Ahlsén

Linda Lööw, ordförande för Transports klubb på Postnord TPL i Jönköping, berättar att det är blankt nej när den lokala fackföreningen försöker få upp lönerna.

Transportavtalet har olika tariffer och en rörlig del som heter premiekompensation. Inte heller premiekompen lyckas facket förhandla om. Så var det inte tidigare. När det var Electrolux lager gällde IF Metalls teknikavtal och då fanns ett bonussystem och en sammanlagd lönepott som ofta hamnade över det centrala avtalet.

– Först kom företaget med en pott som var samma som det centrala avtalet men när vi hade förhandlat fram och tillbaka så fick vi alltid ut mellan 0,3 och 0,5 procentenheter över det centrala avtalet. Men nu går det inte. Det är verkligen svårförhandlat nu.

Linda Lööw tror att det har att göra med att mycket mer bestäms central i transportavtalet. Det är få klubbar som är så stora som hennes och har muskler att förhandla för sig själva. Inom industrin är det tvärtom. Där sköts den mesta förhandlingen lokalt.

– Det blir en helt annan relation mellan fack och arbetsgivare om vi har ett lokalt förhållande och förhandlar själva. man bygger relationer och upptäcker dessutom alla avtalsbrott som arbetsgivaren kan råka göra sig skyldig till. Det borde gå att få upp lönerna lite med lokala förhandlingar, men jag upplever att det är tvärstopp på arbetsgivarsidan.

– Det är en helt annan kultur än när vi hade teknikavtalet. Då konkurrerade arbetsplatserna om att vara en attraktiv arbetsgivare med bra lokala avtal och villkor.

 

Jouni Illikainen är klubbordförande på Götene Kyltransporter. Foto: Pernilla Ahlsén
Jouni Illikainen. Foto: Pernilla Ahlsén

Jouni Illikainen är klubbordförande på Götene Kyltransporter.

– Lokala överenskommelser har vi inte så mycket av. Företaget följer det som står i kollektivavtalet. Det vi har fått till är en ersättning som är lite högre för om man är under upplärning, det är lokalt överenskommet.

Klubben har funnits ett par år och Jouni lyfter samarbetet med lokalavdelningen som nödvändigt för att få det att fungera. Han tror inte att möjligheten att påverka lönerna lokalt ensamt skulle locka fler att engagera sig fackligt. Och just nu är det faktiskt det centrala avtalet som intresserar kollegorna.

– Många frågar vad som händer när det centrala avtalet går ut och jag kan bara svara att vi vet inte än. Men ingenting lär vara klart redan då.

– Jag tror att vi kan göra störst nytta som fackklubb genom att vara med och se till att alla får så bra arbetstider och schemaläggningar som möjligt, där har vi en stor utmaning sedan vi bytte ägare förra året, säger Jouni Illikainen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sven-Åke Pettersson:
    28 mars, 2023

    Hur är det med reklamdistributörernas lön på 28 kronor i timmen. Är den på väg upp eller ned?

Lästips:

Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Davids krönika. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.