Mynthögar
Dina pengar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Flera av de grupper som stuckit i väg finns inom offentlig sektor, berättar Mats Larsson, utredare på LO och författare till LO:s lönerapport 2022.

Transportarbetaren har gjort en större genomgång av den lönestatistik som finns att hämta på Statistiska centralbyrån, SCB.

Den färskaste statistik som finns att hämta gäller 2021 och vi kan inte backa bandet längre än 2014 då SCB kodade om en massa yrkesgrupper.

För att det ska vara möjligt att jämföra löner räknas allt om till heltid och vi vet att en stor grupp LO-arbetare jobbar ofrivillig deltid.

Experterna på SCB varnar också för att jämföra år till år. Olika avtal löper ut olika tid på året och dessutom finns flera yrkesgrupper i en massa olika kollektivavtal. Bristerna till trots, SCB:s statistik är den enda offentliga statistik vi har att utgå från om vi vill förstå vartåt lönerna är på väg.

Fokusera därför på den procentuella förändringen när du gör din jämförelse. Det har vi gjort och jämfört över hela den mätta tidsperioden.

Och statistiken pekar faktiskt på att bristen på chaufförer nog gett viss utdelning i lönekuverten. Grundlönerna för grupperna Väktare och ordningsvakter och Lastbilsförare med flera har gått upp mer än snittet för privatanställda arbetare och väktarna och ordningsvakternas löneutveckling har faktiskt slagit snittet för privatanställda tjänstemän.

En stor skillnad är att bland tjänstemännen är det kvinnorna som har haft den bästa löneutvecklingen. Så ser det inte ut i Transports två stora yrkesgrupper.

Tvärtom så har manliga bevakningsanställdas löner ökat mer procentuellt. En förklaring till det är eventuellt att fler män jobbar i de yrken som har högre löner i avtalet: ordningsvakter och skyddsvakter.

Bland lastbilschaufförerna har både grundlöner och månadslöner inklusive tillägg förändrats mer positivt för männen. Men skillnaderna är mindre än på bevakningssidan.

I Transports avtal är lönerna satta i tariffer och det finns olika lönegrupper i olika avtal där lönerna sätts efter exempelvis arbetslivserfarenhet eller befattning, beroende på avtal.

I artikeln här nedanför berättar tre fackklubbsordföranden om svårigheter och möjligheter att förhandla fram mer påslag lokalt.

Mynthögar. Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Svårt för fackklubbar att få upp löner

Facket. Det är svårt att få till lokala löneökningar, säger ordförandena på tre stora fackklubbar.

Gruv- och hamnarbetare har en medellön som är klart högre än en genomsnittlig arbetarlön. Det är också två yrkesgrupper som har en tradition att förhandla upp lönerna lokalt.

Transportarbetarens genomgång av löneutvecklingen för några av Transportarbetareförbundet yrkesgrupper visar att en del grupper haft betydligt bättre löneutveckling än andra.

En av de arbetargrupper som haft bäst löneutveckling under den uppmätta tiden är Väktare och ordningsvakter. Med en 20-procentig ökning på sina löner under den uppmätta tidsperioden är de en av få arbetargrupper som klarat av att matcha tjänstemännens löneökningar.

 

Alexander Saviharju är ordförande för Avarn Securitys fackklubb i Stockholm. Foto: John Antonsson
Alexander Saviharju. Foto: John Antonsson

Alexander Saviharju är ordförande för Avarn Securitys fackklubb i Stockholm. Han tror att löneökningen till stor del går att förklara med att efterfrågan på ordningsvakter har ökat i hela landet. De ligger i en högre lönegrupp än väktarna.

– Vi har det ganska svårt att generellt få upp alla löner. Vi har inte en kultur av det i branschen och det är ganska styrt av avtalens olika lönegrupper.

Fackklubben på Avarn har försökt jobba upp en struktur för olika typer av lönetillägg.

– Vi har försökt få ordning på vilka tillägg som finns och om någon ska ha lönetillägg ska det finnas i protokoll, med vilka uppgifter som är kopplade till det och varför man får det. Jag tror att om det är öppet och transparent vilka som får tillägg och varför vi har dem, är det lättare att kräva för andra.

Just nu är det brist på bevakningspersonal. Därför har fackklubben fått upp grundlönerna snabbare genom att knuffa upp nyanställd personal en lönegrupp direkt de genomgått provanställningen.

– Vi kan förhandla om såna saker och då blir det lite mer pengar i plånboken tidigare, säger Saviharju.

 

Linda Lööw, ordförande för Transports klubb på Postnord TPL i Jönköping. Foto: Pernilla Ahlsén
Linda Lööw. Foto: Pernilla Ahlsén

Linda Lööw, ordförande för Transports klubb på Postnord TPL i Jönköping, berättar att det är blankt nej när den lokala fackföreningen försöker få upp lönerna.

Transportavtalet har olika tariffer och en rörlig del som heter premiekompensation. Inte heller premiekompen lyckas facket förhandla om. Så var det inte tidigare. När det var Electrolux lager gällde IF Metalls teknikavtal och då fanns ett bonussystem och en sammanlagd lönepott som ofta hamnade över det centrala avtalet.

– Först kom företaget med en pott som var samma som det centrala avtalet men när vi hade förhandlat fram och tillbaka så fick vi alltid ut mellan 0,3 och 0,5 procentenheter över det centrala avtalet. Men nu går det inte. Det är verkligen svårförhandlat nu.

Linda Lööw tror att det har att göra med att mycket mer bestäms central i transportavtalet. Det är få klubbar som är så stora som hennes och har muskler att förhandla för sig själva. Inom industrin är det tvärtom. Där sköts den mesta förhandlingen lokalt.

– Det blir en helt annan relation mellan fack och arbetsgivare om vi har ett lokalt förhållande och förhandlar själva. man bygger relationer och upptäcker dessutom alla avtalsbrott som arbetsgivaren kan råka göra sig skyldig till. Det borde gå att få upp lönerna lite med lokala förhandlingar, men jag upplever att det är tvärstopp på arbetsgivarsidan.

– Det är en helt annan kultur än när vi hade teknikavtalet. Då konkurrerade arbetsplatserna om att vara en attraktiv arbetsgivare med bra lokala avtal och villkor.

 

Jouni Illikainen är klubbordförande på Götene Kyltransporter. Foto: Pernilla Ahlsén
Jouni Illikainen. Foto: Pernilla Ahlsén

Jouni Illikainen är klubbordförande på Götene Kyltransporter.

– Lokala överenskommelser har vi inte så mycket av. Företaget följer det som står i kollektivavtalet. Det vi har fått till är en ersättning som är lite högre för om man är under upplärning, det är lokalt överenskommet.

Klubben har funnits ett par år och Jouni lyfter samarbetet med lokalavdelningen som nödvändigt för att få det att fungera. Han tror inte att möjligheten att påverka lönerna lokalt ensamt skulle locka fler att engagera sig fackligt. Och just nu är det faktiskt det centrala avtalet som intresserar kollegorna.

– Många frågar vad som händer när det centrala avtalet går ut och jag kan bara svara att vi vet inte än. Men ingenting lär vara klart redan då.

– Jag tror att vi kan göra störst nytta som fackklubb genom att vara med och se till att alla får så bra arbetstider och schemaläggningar som möjligt, där har vi en stor utmaning sedan vi bytte ägare förra året, säger Jouni Illikainen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sven-Åke Pettersson:
    28 mars, 2023

    Hur är det med reklamdistributörernas lön på 28 kronor i timmen. Är den på väg upp eller ned?

Lästips:

Transportarbetarens logga

Finsk storstrejk fortsätter

Konflikt. Den här veckan slår en andra strejkvåg in över Finland. Tåg, bussar och stora delar av industrin stannar i protest mot högerregeringens politik.

Upphandlingar sänke för LO-branscher

Offentliga upphandlingar. Färdtjänst, avfallshantering, skolskjutsar, vård och omsorg – varje år upphandlas verksamhet för över 800 miljarder kronor med skattepengar. Fast för många branscher är offentliga upphandlingar ett sänke. LO har gett ut en guide för att återta kontrollen.

Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Tidningsbuden drabbas hårt av Tidöpartiernas höjda försörjningskrav för migrantarbetare. Bilden är en arkivbild.

”Försörjningskravet blir moment 22”

Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Taxibilar vid Stockholms Centralstation och Azeem Yousaf på tidningsbudsfilialen.

Två migrantarbetare vittnar

Arbetsvillkor. ”Majid” och Azeem lämnade Pakistan för Sverige – i tron att arbetsvillkoren var bättre här. Med höjt inkomstkrav för migrantarbetare tvingades Majid säga upp sig och börja köra taxi. Tio, elva timmar per dag. Azeem skadade sig i jobbet, men är kvar som tidningsbud.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Premo: ”Vi vill samverka med facket”

Migrantarbetare. Premo välkomnar att tidningen tar upp de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring. – Tyvärr är det lite för sent eftersom förändringen redan trätt i kraft, säger Premos HR-chef Maria Björnefur och vd Jan Persson.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Migrantarbetare. Den 1 november mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Några övergångsregler finns inte. Den som tjänar under 27 360 kronor i månaden riskerar både att förlora arbetet och att utvisas. Transportarbetaren har pratat med två migrantarbetare, arbetsgivare och Transport.

Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.

Stroken blev en vändpunkt i livet

Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.