Tidningsbud får fackliga fakta på engelska
Det är svårt att stå upp för sina rättigheter när man inte vet vilka de är. Och ännu svårare när det saknas information på ett språk man förstår. Med fackliga kurser på engelska vill Transports Stockholmsavdelning ge utländska tidningsbud nycklar till en bättre arbetssituation.
Det är strax efter lunch i ABF:s lokaler i norra Stockholm. Trots att kursen ”Starting point” borde ha startat redan syns inga deltagare till. Men kursledarna Torkel Blom och Emil Hellman är inte oroliga.
– Vi brukar börja efter en akademisk kvart, säger Torkel Blom med ett leende.
Mycket riktigt. En stund efter utsatt tid ramlar tre engelsktalande tidningsbud in i lokalen. Unga män, med rötterna i Bangladesh, Pakistan och Indien. Precis som många andra tidningsbud i Stockholm är de också studenter. Att bära ut tidningar på nätterna är ett sätt att finansiera några års högskolestudier i Sverige.
Torkel Blom och Emil Hellman är också tidningsbud. De senaste åren har de sett hur antalet distributörer som inte talar svenska har ökat på filialerna i Stockholm.
– Vi såg att det fanns ett behov av att hålla en Startpunkt på engelska, berättar Emil Hellman.
2008 gick den första kursen av stapeln. Efter en tid insåg de att budens frågor sträckte sig utöver de ämnen man kan ta upp på introduktionskursen Startpunkten. Men för att hålla mer avancerade kurser behövs ett kollektivavtal på ett språk som kursdeltagarna förstår. Så nu har kursledarna översatt tidningsdistributörernas kollektivavtal till engelska. Översättningen är inte ett bindande juridiskt dokument, men en vägledning när det gäller att diskutera löner arbetstider och arbetsmiljö.
Startpunkten på engelska är i stort sett en kopia av samma kurs på svenska. Men med vissa förändringar. Den Power point som brukar användas finns inte översatt. I stället talar Torkel och Emil fritt kring de olika delarna av kursen. Att de själva arbetar på samma företag som deltagarna gör att de kan svara initierat på frågor om arbetstider och lön. Men de tar också upp medlemsförsäkringar och fackets historia.
Torkel Bloms berättelse om hur fackföreningsrörelsen växte fram i ett fattigt och ojämlikt Sverige får gehör hos deltagarna.
– Pakistan är ett land under utveckling. Det är mer som det var på 1800-talet i Sverige. Pengar är allt, du kan köpa lagen med pengar, säger Sardar Shahid.
Mudasir Mohammed, som är från Indien, håller med.
– Som anställd i Indien måste man göra som arbetsgivaren säger.
– Det finns en väldigt bra romanserie som handlar om den här tiden, Mina drömmars stad av Per-Anders Fogelström, tipsar Torkel Blom.
– Det är ett bra sätt att läsa sig svenska också, jag vet tidningsbud som lånar ljudböcker på biblioteket och lyssnar medan de jobbar.
För många av de engelsktalande buden är det här första gången de får lära sig om fackets roll i Sverige och den svenska modellen. Torkel och Emil berättar tydligt och enkelt om vikten av ett kollektivavtal.
– Om vi inte hade ett kollektivavtal skulle arbetsgivaren kanske dyka upp på filialen och säga, ”vem vill ha minst betalt för att dela ut trakt 14 i dag”, säger Torkel Blom.
– Vi har inte lagstadgad minimilön i Sverige. Det är ett problem om vi inte är tillräckligt starka för att stå upp för kollektivavtalet, fortsätter han.
En till sak skiljer dagens kurs från andra Startpunkter som Transport håller runt om i landet. För deltagarna på den här kursen är det inte bara arbetet som står på spel, om något skulle gå fel med deras nuvarande arbetsgivare, utan också deras rätt att stanna i Sverige. De unga männen har alla kommit till Sverige som studenter på studentvisum. Men om studierna inte blir klara i tid, eller om de vill stanna i Sverige efter examen, går deras visum ut.
Den enda chansen de har att stanna kvar i landet blir då som arbetskraftsinvandrare. Och som sådan hänger hela din rätt att vara här på din anställning.
Frågorna som dyker upp på kursen vittnar om den utsatta situation som männen är i.
– Hur kan facket hjälpa den som inte vågar anmäla något som händer på grund av att man inte vill stöta sig med arbetsgivaren? frågar Mudasir Mohammed.
Torkel Blom och Emil Hellman skulle gärna vilja kunna säga att det inte är någon fara att stå upp mot sin arbetsgivare. Men de kan inte lova att den som vill ha betalt för att jobbet tog extra lång tid en dag, eller klagar på arbetsmiljön, får stanna. Och för många av deltagarna är det viktigare än något annat.
Emil Hellman kokar av ilska över de villkor som arbetskraftsinvandrare lever under.
– Hela systemet är bara till för arbetsgivarna. Man bryr sig inte om arbetstagarna alls.
Han tror ändå att kursen i slutändan leder till att fler kan stå upp för sina rättigheter.
– Så fort som deras uppehållstillstånd blivit permanent är jag övertygad om att de kommer begära sin extratid, säger han.
Snart är de avsatta fyra timmarna för dagens Startpunkt slut. De tre tidningsbuden (som blev fyra framåt eftermiddagen) reser sig upp och gör sig redo för att åka hem och vila innan nattens jobb börjar.
– Det viktigaste vi har lärt oss var det om försäkringar, säger Hasan Masud Khondokera nöjt.
Sardar Shahid lägger till:
– Vi visste inget om fackets funktion tidigare, vi visste bara att det kostade pengar, säger.
– Nu vet vi vad vi får ut av det också, avslutar Hasan Masud Khondokera.
