Alexander Sjöberg
Close
I Ystad gäller fler produkter. Alexander Sjöberg har packat kärran med tidningar, tidskrifter, post och sin vattenflaska.
Close

Tidnings buden har kniven på strupen

Fokus: Framtiden. Valet ser enkelt ut när morgontidningarnas upplagor rasar: Antingen tar tidningsbuden med sig många fler produkter – eller så läggs utdelningen ner. I Örnsköldsvik har buden just sagts upp. I Linköping bär de med sig frallor till lördagsfrukosten.

Dagstidningar började tryckas på 1830-talet i Sverige. Kring förra sekelskiftet uppstod sedan den nya yrkesgruppen tidningsbud. I dag är frågan om och i så fall hur länge buden ska överleva som leverantörer under sena natten och tidiga morgonen.

Tidningarnas pappersupplagor går stadigt neråt. Under förra året minskade antalet tryckta morgontidningar med en bit över tio procent sett över landet. Om inget ändras blir varje exemplar allt dyrare att dela ut.

Framtidshopp

En februarinatt i Ystad i Skåne anas dock framtidshopp.

Nyckelknippa tidningsbud Ystad
Nycklar och koder behövs för att ta sig in i portarna i centrala Ystad.  Foto: Lena Blomquist

Som första länken i en välsmord kedja kör Malin Annehag vid tvåtiden ut buntar med Ystad Allehanda och andra tidningar samt plastbackar med post till väl utprovade ställen som bensinmacken, Coopbutiken, busshållplatser och tågstationen. Hon tar med nyckelknipporna till de bud som behöver ta sig in i portar.

Buden kommer i små vita bilar eller med en handdragen tidningskärra och lastar på. För Alexander Sjöberg väntar tre, fyra timmar ut och in genom portarna i centrala Ystad.

– När jag började för sju år sedan var det 500 tidningar som gällde … nu är det post där varje adress måste läsas och sorteras in i högen. Men det blir också en rutin.

De tomma postbackarna hämtar Malin Annehag upp igen, innan hon kör sin egen runda. Efter det väntar ett extra distrikt, och framåt sex är arbetsdagen slut för hennes del.

– Jag lockades av nattjobbet, säger hon. Och jag tror att det blir mer och mer av paket, brev och andra produkter.

Nils-Christian Andersson, Ystad
Nils-Christian Andersson lastar tidningar och brev som ska köras ut till Ystadbudens olika hämtningsplatser. Foto: Lena Blomquist

Olika angreppssätt

Det har hon förmodligen rätt i, åtminstone när det gäller hennes del av landet. Sveriges mediekoncerner, tidningshus och distributionsföretag har lite olika sätt att angripa problemet (eller utmaningen) med sjunkande pappersupplagor.

Ystad Allehanda ingår i Gota media, en koncern som bestämt sig för att A-brev, B-brev, e-handel med småpaket och lokala varuleveranser är framtiden. Gota startade ett eget distributionsbolag vid årsskiftet.

– Om vi ska kunna dela ut färre tidningar med fortsatt service måste vi ha med något mer i budkorgen, säger Håkan Johansson, marknadsområdeschef i mediekoncernen. Hon fortsätter:

– Jag förstår att tidningsbudens arbete förändras radikalt när de ska ha med adresserad post också. Förändringsprocessen kanske tar flera år, men den är nödvändig.

Paketmarknaden växer

Gota medias nya distributionsföretag heter Point logistik. Där bubblar vd Johan Lundin av entusiasm när han berättar om utmaningen (eller problemet) att hitta intäkter som gör att Ystad Allehanda, Borås Tidning, Barometern, Kristianstadsbladet och de andra tidningarna kan fortsätta att levereras lagom till läsarnas frukost.

– Vi har ett fantastiskt distributionsnät, säger han. Och paketmarknaden växer så det knakar.

Lundin beskriver hur det rikstäckande nätet borde utvecklas så att budföretagen kan dra större fördel av den ökande mängden paket. Men också hur samarbetet med lokala handlare ska byggas ut. Han vill flytta näthandeln till butiker i Ystad, Kristianstad, Simrishamn … Tidningsbuden ska köra ut klänningar, skor och böcker morgonen därpå.

– Vi måste förstås utveckla hela vårt transportsystem då: fordon, sorteringsutrustning, informationsteknologi.

Johan Lundin funderar också på en framtid med två rundor per bud. Tidningen ut före frukost, och sedan en runda med paket mellan halv sex och nio när folk är vakna men inte har hunnit ge sig i väg hemifrån.

På så sätt ser han att tidningsföretagen kan behålla prenumerations- och annonsintäkterna som betalar journalistiken. Och som fortfarande till största delen kommer från den tryckta tidningen.

Rikstäckande distribution

I Norsborg, söder om Stockholm, finns ett företag som helt och fullt håller med om Lundins resonemang. Ägt av tidningarnas distributionsföretag är MTD den spindel som ska förse dem med ytterligare inkomstkällor. Namnet uttyds Morgontidig distribution, och en uppgift är att sälja in rikstäckande distribution till veckotidningar, magasin, apotek och andra e-handelsbolag för att de ska hänga med på just morgontidig distribution.

– Tidningsdistributionsbolagen är ett fantastiskt kapillärsystem. Det enda systemet som är morgontidigt sex dagar i veckan och når de flesta hushåll i Sverige, säger vd Charlotte Hansson.

Hennes uppdrag och mål är, förutom att både MTD och distributionsföretagen ska vara hållbart lönsamma, att med de nya produkterna skapa förutsättningar för medieföretagen att fortsätta dela ut tidningar. Därmed räknar hon med att tidningsbuden ska dra in pengar åt tidningarna – och på så vis följa med in i framtiden.

Hela resonemanget om tidningsbud som en utrotningshotad yrkesgrupp startar i medieföretagens innersta.

Där mejslas strategierna fram kring digitaliseringen. Hur mycket betalar läsarna för nyheter på nätet? För hela bläddertidningar att plocka upp på paddan? Hur mycket kan annonsörerna förmås att betala för att finnas på nätet? För annonser i en papperstidning som minskar i upplaga? Och hur ska mediehusen plocka tillbaka annonsörer från Facebook och Google?

Digitala prenumerationer

Enligt docenten i medieekonomi, Stefan Melesko, vet fortfarande ingen hur mycket annonsintäkter det går att få in på en renodlat digital morgontidning. Han konstaterar samtidigt att tidningshusen försöker sälja rent digitala abonnemang som är väsentligt billigare än papperstidningen. Priset ligger 60 procent eller ännu lägre jämfört med papperstidningen.

Och visst ökar de digitala prenumerationerna. Såväl Ystad Allehanda som Dagens Nyheter betonar att antalet totala prenumeranter inte minskar. Mobiltelefonen blir snart navet i svenskarnas mediekonsumtion, om detta tvekar inte analytikerna.

Tryck och distribution utgör ungefär hälften av kostnaden för att göra en papperstidning. Direktörer och ekonomifolk borde inte tveka om strategin ifall de märker att både läsare och annonsörer stannar kvar hos – och är beredd att betala för – en helt digital utgåva.

Nya läsvanor

I Stockholm chockhöjde Dagens Nyheter priset för sin tryckta tidning under hösten. Men Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef, förnekar att det bakom den 25-procentiga höjningen låg en förväntan om att fler skulle gå över till en digital DN:

– Vi har inte särskilt priskänsliga läsare, och höjningen har heller inte påverkat papperssiffrorna. Det handlar mer om nya läsvanor och att människor kanske säger upp papperstidningen för miljöns skull.

Dagens Nyheter kalkylerar med att tidningen om två år har fler digitala prenumeranter än printprenumeranter. Samtidigt väljer rikstidningen att fortsätta med morgonutdelning i Örnsköldsvik, där ortens tidning övergår till postbefordran den 2 maj.

50 av 53 har sagts upp

Örnsköldsviks Allehanda (ÖA) har valt den andra lösningen på problemet (eller utmaningen) med sjunkande pappersupplagor. 50 av 53 tidningsbud har sagts upp inför övergången till postleverans.

Ett test som hela Mediesverige följer med spänning. Utdelningsföretagen i synnerhet.

ÖA har en upplaga på runt 12 000 exemplar, en siffra som går neråt samtidigt som de betalande nätläsarna blir fler. Frågan är hur många som behåller den tryckta upplagan när den kommer till lunch, framåt eftermiddagen eller kanske först vid fem-, sextiden.

Karin Näslund är chefredaktör – och noga med att den avskaffade morgonutdelningen i själva verket är en satsning på den lokala journalistiken. Hon säger att kostnadsstrukturen inte var hållbar längre, när abonnenterna blev färre och varje tidning allt dyrare att dela ut.

– Vår modell förlänger snarare papperstidningens livslängd. Kostnaden blir lägre när vi betalar per ex som posten delar ut. Så rent teoretiskt kan vi fortsätta att ge ut tidningen med allt lägre upplaga.

Hon har haft en hel del läsarkontakt efter beskedet som i slutet av oktober chockade stadens tidningsbud. Reaktionerna skiftar, och hon räknar med ännu mer åsikter när postutdelningen efter första majhelgen blir allvar.

Inget alternativ

I ÖA:s fall har brev och paket aldrig varit ett alternativ för att få ekonomi i morgonutdelningen. Tidningen tillhör Mittmedia, en koncern där Tidningstjänst (Tab) står för distributionen. Och Tab delar inte ut något annat än tidningar och tidskrifter. Företaget ägs av Postnord, och vd Leif Persson är snabb med att vilja dementera branschryktet att ägaren inte vill ha intern konkurrens när det gäller brevutdelning.

– Vi har valt att inte ta med några annorlunda produkter, eftersom vi inte får ner kostnaden för tidningshusen på det sättet. Vår modell är att dela ut tidningarna så enkelt som möjligt. Och vi kan pressa kostnaderna till exempel genom att tidningsdistributörerna delar bilar med Postnords brevbärare.

Ingen nyhet

I Linköping delar buden ut nybakt surdegsbröd på rundan. Foto: Östgötamedia
I Linköping delar buden ut nybakt surdegsbröd på rundan. Foto: Östgötamedia

På tidningskoncernen Mittmedia konstaterar Anna Joneby, som är privatmarknadschef, att det egentligen inte är någon nyhet att skicka morgontidningarna med posten. Det har successivt växt fram i ytterkanten av respektive tidnings spridningsområde.

– Nu hoppas vi att testet med hela upplagan i Örnsköldsvik ska lyckas ekonomiskt. Vi har gjort en kalkyl där vi räknar med att tappa printprenumerationer, men också på hur många av dem som säger upp tidningen som väljer ett digitalt alternativ.

Alltså två alternativ för framtiden: sluta dela ut – eller ta med brev och paket? Eller kanske surdegsbröd, som Östgötamedia erbjuder tidningsläsare och andra i Linköping.

Vad säger en professor i medieutveckling?

– Min gissning att det blir mer och mer med posten. Medelåldern bland dem som fortfarande prenumererar är över 60, och de accepterar nog en sådan förändring på sikt. Och jag tror det är en lättare väg än att samordna flera kommersiella branscher och dela mer på morgonen, säger Ingela Wadbring, vid Mittuniversitetet.

Fast du som är tidningsbud kan förstås tänka mer kreativt än så. En branschanalytiker som blickar ännu längre framåt är inte främmande för att tidningar kommer att spridas med drönare.

Då måste ju någon hantera drönaren.

 

Fotnot: Fack och arbetsgivare ser över tidningsdistributionens utveckling. Läs intervju med Transports centrala ombudsman Magnus Thelander här.

tidning i trappuppgångTäcker hela landet

Åtta företag står för utdelningen av morgontidningar:

  • Tidningstjänst (TAB) finns i mellersta och södra Norrland, delar av Värmland och på några orter i södra Sverige. Ägs av Postnord. Enda företaget som tackar nej till att dela ut annat än tidningar och tidskrifter.

Övriga sju satsar på att blanda upp morgontidningarna med tidskrifter, brev och paket:

  • Bring citymail delar ut post i Stockholm och står för breven till andra utdelningsföretag. Tidningsbuden är anställda av Premo, som till hälften ägs av Bring och dessutom av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Bring ägs i sin tur av Posten Norge.
  • Hall media logistik täcker stora delar av Småland. Företaget ingår i mediehuset Hall Media som ingår i koncernen Herenco.
  • Nim distribution är nystartat och opererar i västra Skåne. Ägs av Helsingborgs Dagblad-Sydsvenskan och Bonniers.
  • Point logistik är Gota Medias nya distributionsbolag som bär ut morgontidningar med mera i Västergötland, Småland och Skåne.
  • Prolog delar ut tidningar med mera i Mälardalen. Ägare Mittmedia AB och Eskilstuna Kuriren.
  • Svensk hemleverans heter bolaget som har bildats av de olika distributionsföretagen i Östergötland, Uppsala, Gotland och Norrbotten. Ingår i NTM-koncernen.
  • Västsvensk tidningsdistribution (VTD) finns i Västsverige och ingår i mediekoncernen Stampen med 14 tidningar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog är sjukskriven för att hon har en tumör i magen. Snart har hon varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS hjälper också till. Försäkringen toppar upp pengarna från Försäkringskassan med tio procent av hennes lön.

Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

MSB och Räddningstjänstens översvämning i Revinge. Foto: Martina Hansen

Översvämning skapar kaos i skånska Revinge

Tidningsbud. Översvämningen av Kävlingeån har orsakar störningar för diverse läsare av morgontidningar. Dammluckorna till Vombsjön öppnades för att minska vattenkaoset i Revingeby. Men kaoset blev mer omfattande än så.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.