Hans Envall
Close
Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.
Close

Ta hand om dina leder!

Hälsa. Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.

I den lilla trädgården i Gävle står vespan oanvänd, trots härligt sommarväder. Nu ska den säljas. Hans Envall kommer inte längre upp på den, artrosen är för svår. Han får förlita sig på färdtjänst, och på gamla vänner som handlar åt honom när det behövs.

Som lastbilschaufför var han aldrig sjukskriven, han älskade sitt jobb och ville helst fortsätta arbeta. Men han gick i pension redan vid 63. Det gick helt enkelt inte att jobba längre på grund av smärtorna. Arbetsgivaren gjorde ingen insats för att underlätta, och eftersom Hans Envall jobbade på utan att sjukskriva sig när han hade ont, så märkte inte fler än han själv av artrosen.

– Och jag tog ut vanlig pension, dumt nog. Jag tänkte inte längre än så och ingen föreslog något annat, berättar han.

Hans Envall har gjort långa arbetspass vid ratten som lastbilschaufför. Före det arbetade han med styckegods, som ger en annan slags påfrestning:

– Jag började köra när jag var 18 år. När jag var yngre var det väldigt mycket hoppande upp och ned från höga lastbilsflak. Sen blev det långa perioder av stillasittande. När jag var omkring 60 år märkte jag att det började göra ont överallt, men mest från höften och nedåt. Det kom smygande.

Första åren som pensionär var jobbiga, artrosen blev sämre. Viktökningen som följde med den försämrade rörligheten ökade också smärtorna. 2012 fick han en ny knäskål i vänster knä, men det har inte hjälpt så bra. Och nu är höfterna så dåliga att han knappt kan gå.

Artrosskola

Hans Envalls historia är som en karbonkopia av de riskfaktorer som Carina Thorstensson omedelbart nämner när hon får frågan om på vilka sätt transportyrkena är särskilt utsatta för artros. Hon har varit med och startat artrosskolan, som i dag finns i alla landsting, och hon är en av Sveriges främsta experter på sjukdomen.

– Chaufförer sitter mycket stilla och när de sen rör sig kan det vara frågan om hopp från hög höjd, stora kliv och knepiga arbetsställningar som innebär höga krav på muskulatur. Har man inte en bra fysik i en sådan arbetssituation kan det i sig utgöra en risk, berättar hon.

Carina Thorstensson påpekar att folk i allmänhet vet väldigt lite om artros, trots att ungefär 45 procent av befolkningen över 45 år är drabbad. Transportare och deras arbetsgivare är inga undantag, och den stora okunskapen hos såväl arbetsgivare som anställda ökar risken för sjukskrivningar.

– Egentligen tror jag att man ska ta en diskussion om att ha varierande arbetsuppgifter. Man bör inte ha samma arbetsställning i mer än 20 minuter. Sen måste man ta en liten paus eller byta ställning. Det är viktigt att ta itu med det i ett tidigt skede, annars riskerar man att individen blir sjukskriven. Och artrosen finns kvar. Kommer man tillbaka till samma arbetsuppgifter blir situationen till sist ohållbar.

Börjar smygande

Artros visar sig inte i prover och under de första tio åren oftast inte heller vid röntgen. Den som tror sig ha artros gör gott i att följa råd om att träna, träffa en fysioterapeut, samt om det behövs gå ned i vikt, oavsett om det finns en diagnos eller inte.

– Många gånger börjar det smygande, det kommer och går, ofta vid belastning. Främst drabbar det höfter och knä, men är vanligt också i tummens bas och fingerleder, samt i ryggen. Men i princip kan alla leder drabbas, berättar Carina Thorstensson.

Den som får mycket värk bör försöka utesluta andra allvarliga sjukdomar. Men har man ont i lederna, är över 45 år och dessutom överviktig är sannolikheten att det är frågan om artros stor. Finns det dessutom någon i släkten med ont i lederna, eller har man haft en korsbandsskada eller meniskskada, då bör man kontakta en fysioterapeut.

– Det är mitt bästa råd. Fysioterapeuter är duktiga på att anpassa aktiviteter och träning så det passar den individ det handlar om, och man får kunskap om vad man drabbats av.

Anpassad träning

Artros har man hela livet. Men det finns många sätt att minska besvären avsevärt med hjälp av information och anpassad träning.

– Blir man inte hjälpt av att träna och gå ner i vikt, kan man komplettera med smärtstillande behandling av något slag, eller avlasta leden. Om det inte ger resultat på ett halvår, så kan det vara dags att fundera över operation. Tidigare skickades artrospatienter till operation för snabbt, även de som inte hade provat någon annan behandling opererades. Då kunde resultatet bli sämre än de förväntat sig.

Fick Carina Thorstensson bestämma skulle drabbade chaufförer ta en bensträckare var tjugonde minut för att undvika att försämras i sin artros.

– Det behöver finnas en förståelse hos arbetsgivaren att man måste lägga på fem minuter i timmen för att medarbetarna ska kunna ta hand om sina leder. Hälsan är vars och ens ansvar, men man behöver förutsättningar för att kunna ta det ansvaret.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen.

”Innan jag började här hade ingen talat om facket”

Hamn. Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen. Och är vice ordförande i en av landets största Transportklubbar.

Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.

Niclas Jürgens stora fritidsintresse är musiken och han har lyckats komma tillbaka som gitarrist efter en arbetsplatsolycka där han miste en fingertopp. Foto: Urban Löfqvist

Chaufförsjobbet blev ett framgångsrecept

Åkeri. Som liten drömde han om ett liv på vägen som lastbilschaufför. För drygt 20 år sedan valde Niclas Jürgens att förverkliga drömmen. Bakom sig lämnade han livet som kock på finkrogar som anrika Savoy i Malmö och Sheraton i Köpenhamn.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Kultur
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.