Hans Envall
Close
Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.
Close

Ta hand om dina leder!

Hälsa. Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.

I den lilla trädgården i Gävle står vespan oanvänd, trots härligt sommarväder. Nu ska den säljas. Hans Envall kommer inte längre upp på den, artrosen är för svår. Han får förlita sig på färdtjänst, och på gamla vänner som handlar åt honom när det behövs.

Som lastbilschaufför var han aldrig sjukskriven, han älskade sitt jobb och ville helst fortsätta arbeta. Men han gick i pension redan vid 63. Det gick helt enkelt inte att jobba längre på grund av smärtorna. Arbetsgivaren gjorde ingen insats för att underlätta, och eftersom Hans Envall jobbade på utan att sjukskriva sig när han hade ont, så märkte inte fler än han själv av artrosen.

– Och jag tog ut vanlig pension, dumt nog. Jag tänkte inte längre än så och ingen föreslog något annat, berättar han.

Hans Envall har gjort långa arbetspass vid ratten som lastbilschaufför. Före det arbetade han med styckegods, som ger en annan slags påfrestning:

– Jag började köra när jag var 18 år. När jag var yngre var det väldigt mycket hoppande upp och ned från höga lastbilsflak. Sen blev det långa perioder av stillasittande. När jag var omkring 60 år märkte jag att det började göra ont överallt, men mest från höften och nedåt. Det kom smygande.

Första åren som pensionär var jobbiga, artrosen blev sämre. Viktökningen som följde med den försämrade rörligheten ökade också smärtorna. 2012 fick han en ny knäskål i vänster knä, men det har inte hjälpt så bra. Och nu är höfterna så dåliga att han knappt kan gå.

Artrosskola

Hans Envalls historia är som en karbonkopia av de riskfaktorer som Carina Thorstensson omedelbart nämner när hon får frågan om på vilka sätt transportyrkena är särskilt utsatta för artros. Hon har varit med och startat artrosskolan, som i dag finns i alla landsting, och hon är en av Sveriges främsta experter på sjukdomen.

– Chaufförer sitter mycket stilla och när de sen rör sig kan det vara frågan om hopp från hög höjd, stora kliv och knepiga arbetsställningar som innebär höga krav på muskulatur. Har man inte en bra fysik i en sådan arbetssituation kan det i sig utgöra en risk, berättar hon.

Carina Thorstensson påpekar att folk i allmänhet vet väldigt lite om artros, trots att ungefär 45 procent av befolkningen över 45 år är drabbad. Transportare och deras arbetsgivare är inga undantag, och den stora okunskapen hos såväl arbetsgivare som anställda ökar risken för sjukskrivningar.

– Egentligen tror jag att man ska ta en diskussion om att ha varierande arbetsuppgifter. Man bör inte ha samma arbetsställning i mer än 20 minuter. Sen måste man ta en liten paus eller byta ställning. Det är viktigt att ta itu med det i ett tidigt skede, annars riskerar man att individen blir sjukskriven. Och artrosen finns kvar. Kommer man tillbaka till samma arbetsuppgifter blir situationen till sist ohållbar.

Börjar smygande

Artros visar sig inte i prover och under de första tio åren oftast inte heller vid röntgen. Den som tror sig ha artros gör gott i att följa råd om att träna, träffa en fysioterapeut, samt om det behövs gå ned i vikt, oavsett om det finns en diagnos eller inte.

– Många gånger börjar det smygande, det kommer och går, ofta vid belastning. Främst drabbar det höfter och knä, men är vanligt också i tummens bas och fingerleder, samt i ryggen. Men i princip kan alla leder drabbas, berättar Carina Thorstensson.

Den som får mycket värk bör försöka utesluta andra allvarliga sjukdomar. Men har man ont i lederna, är över 45 år och dessutom överviktig är sannolikheten att det är frågan om artros stor. Finns det dessutom någon i släkten med ont i lederna, eller har man haft en korsbandsskada eller meniskskada, då bör man kontakta en fysioterapeut.

– Det är mitt bästa råd. Fysioterapeuter är duktiga på att anpassa aktiviteter och träning så det passar den individ det handlar om, och man får kunskap om vad man drabbats av.

Anpassad träning

Artros har man hela livet. Men det finns många sätt att minska besvären avsevärt med hjälp av information och anpassad träning.

– Blir man inte hjälpt av att träna och gå ner i vikt, kan man komplettera med smärtstillande behandling av något slag, eller avlasta leden. Om det inte ger resultat på ett halvår, så kan det vara dags att fundera över operation. Tidigare skickades artrospatienter till operation för snabbt, även de som inte hade provat någon annan behandling opererades. Då kunde resultatet bli sämre än de förväntat sig.

Fick Carina Thorstensson bestämma skulle drabbade chaufförer ta en bensträckare var tjugonde minut för att undvika att försämras i sin artros.

– Det behöver finnas en förståelse hos arbetsgivaren att man måste lägga på fem minuter i timmen för att medarbetarna ska kunna ta hand om sina leder. Hälsan är vars och ens ansvar, men man behöver förutsättningar för att kunna ta det ansvaret.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Securitas förfalskade Coronaintyg som kunden krävde av väktarna

Bevakning. I Gävle bevakar Securitas de nya stora serverhallar som det irländska bolaget Collen bygger åt Microsoft. Väktarna måste lämna hälsodeklarationer till Collen, för covid-19. Men mycket talar för att Securitas förfalskat ett stort antal hälsodeklarationer. När Collen upptäckte det skickades flera väktare hem.

Eddie Prüss

Så tycker vi om nya transportavtalet

Åkeri/Terminal/Lager. Lönehöjningarna är bra och tidigare inbetalningar till ungas pensioner efterlängtat. Men i framtiden måste vi sätta större tryck på arbetstidsförkortning. Så tycker några medlemmar om det nya avtalet som skrevs på i går.

Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.