Svenska åkeribranschen avskräcker i Holland

Den svenska åkeribranschen används numera som avskräckande exempel. I alla fall i Holland. Holländska transportfacket FNV Bondgenoten tillbakavisar också den svenska infrastrukturministerns farhågor att landets modell skulle strida mot EU:s lagstiftning. Modellen kräver att chaufförer ska vara anställda av åkeriet de arbetar för.

I Transportarbetarens intervju med Catharina Elmsäter-Svärd nyligen hävdar infrastrukturministern att den så kallade holländska modellen troligen inte är förenlig med EU:s lagar och regler. Ett samtal med Huub van den Dungen på FNV Bondgenoten ger en annan bild.

Han ger en historisk tillbakablick för att förklara vad som händer i Holland, nu. Elmsäter-Svärd har rätt i att den holländska transportlagtiftningen just setts över i en utredning, på uppdrag av regeringen. Men skälet till det var inte att granska om Nederländernas modell strider mot EU:s regelverk. Beslutet om att utvärderingen skulle göras fattades när landet reviderade lagen 2009. Det gjordes bland annat för att anpassa regelverket efter EU:s direktiv.

Inför lagändringen i Nederländerna svallade diskussionerna i transportbranschen och parlamentet. Chaufförer och fack lobbade hårt för den holländska modellen med förare, som arbetar för åkeriet de kör för. Kompromissen blev att modellen kvarstod, men att den alltså skulle utvärderas efter en tid.

Fackförbundet FNV Bondgenoten var remissinstans för den statliga utredningen, som avslutades i april i år. Resultatet är inte officiellt än. Men facket har ändå fått läsa rapporten och bedömer att den talar för att dagens system fungerar väl. Huub van den Dungen beskriver opinionen inom hela transportnäringen som stark för nuvarande lagstiftning.

– Arbetsgivarsidan stöder oss också, även om de säger det mer till oss än öppet utåt, säger han.

Datum för beslut i frågan är inte satt än. Men van den Dungen har gott hopp om att den sittande regeringen i juni ska bestämma att regelverket ska bestå. Det är bråttom. I höst seglar nyvalet till parlamentet upp som ett nytt orosmoln. Med nya politiker vid rodret i september är det osäkert vilken riktning frågan kan ta.

– Vi är hoppfulla. Men hundra procent säker kan man aldrig vara, så vi fortsätter att uppvakta och bearbeta politikerna för att få majoritet, in i det sista. Blir det inget beslut före valet och nya makthavare tar vid finns risken att marknaden öppnas, som i Sverige. Då kanske det är adjöss med den holländska åkeribranschen.

FNV Bondgenoten har fått frågan var i Europa man kan se den sociala dumpning och osunda konkurrens, som de varnar för.

– Vi rekommenderade ett besök till Sverige, säger Huub van den Dungen.

Vid diskussionerna 2008 och 2009 ansåg folkvalda från det liberala lägret att Holland skulle lätta lite på reglerna. Man såg ingen fara för ojämlik konkurrens från åkerier och lågbetalda chaufförer från östra Europa.

– Vid den tiden hade vi brist på chaufförer. Sedan slog den ekonomiska krisen till 2009 och nu är läget det motsatta med överskott på förare.

Efter det har en liberal regering kommit och röstats bort igen, med tankar om att luckra upp de nederländska transportreglerna.

Kan er holländska modell bryta mot EU:s lagar och regler?

– Vi har starka argument för att den europeiska lagstiftningen gör det möjligt att utforma lagar som vår, på nationell nivå. Det finns fler exempel på det i Belgien och Tyskland. Deras modeller är lite annorlunda utformade än vår, men de har ändå lagar som ska förhindra osund konkurrens mellan låg- och höglöneländer.

Hoten avlöser varandra och det riktigt stora tornar upp sig om EU kommer fram till att cabotaget ska släppas helt fritt i Europa 2014. Frågan är under utredning. I så fall upphör dagens begränsning om att utländska företag bara får köra tillfällig inrikestrafik i Sverige och övriga EU-länder.

– Med fritt cabotage blir vår holländska lag tom och verkningslös, suckar Huub van den Dungen.

Bakgrund.

I den holländska lagstiftningen är huvudregeln att åkerierna ska använda sig av egna chaufförer. De ska vara anställda av företaget och köra bolagets egna bilar.

Vissa undantag kan göras, men de är också noggrant reglerade, och gäller åkare med ///kurs////en//// bil som kör sin egen bil själv.

Chaufförer med F-skattesedel som kör andra åkeriers bilar tillåts inte. Sådana körningar sker däremot i Sverige i dag, mer eller mindre olagligt. Detta bidrar till att snedvrida konkurrensen mellan inhemska och utländska åkerier, enligt både svenska Transport och landets arbetsgivarorganisationer.

Transportbolagen i Holland kan anlita bemanningsföretag vid stora arbetstoppar, men de måste vara certifierade. Uthyrningsbolagen ansvarar för förarnas löner. De ska motsvara lönerna och de allmänna villkoren för arbetstider, semester och så vidare på det åkeri där de uthyrda förarna jobbar. Kort sagt: följa kollektivavtalet.

EU:s direktiv heter 96/26/EC. Både den svenska yrkestrafiklagen och den holländska motsvarigheten, Wet Goederenvervoer over de Weg, bygger på detta direktiv.

Ett längre reportage om den holländska modellen finns i Transportarbetaren nr 7/8 2010.