Starka skäl krävs för att kamerabevaka anställda

Bevakning. Anställda har ett generellt starkt intresse av att slippa bli kamerabevakade när de utför sitt dagliga arbete. Därför krävs starka skäl för arbetsgivare att bevaka anställda på arbetsplatsen, konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

På sin hemsida förklarar IMY vad som gäller för arbetsgivare som vill övervaka sin personal med kamera på jobbet, något som betraktas som ett intrång i den personliga integriteten. En filmad Securitasväktare uttryckte känslan: ”Man vill ju inte ha en kamera i ansiktet hela tiden”.

IMY har till uppgift att skydda våra personuppgifter och se till att de hanteras på rätt sätt – och inte hamnar i orätta händer.

Finns problem, som i Securitas fall personskador och skador på företagets fordon som uppges öka, så ska bolaget i första hand vidta mindre integritetskränkande åtgärder än kamerabevakning. Har arbetsgivare exempelvis problem med inbrott på nätterna så är det inte skäl till att kamerabevaka arbetsplatsen dagtid.

Slippa bli övervakade

Vid övervakning ska arbetsgivarens intresse av att övervaka personalen vägas mot anställdas rätt att slippa bli övervakade med kamera, så kallad intresseavvägning. Företag kan luta sig mot samtycke, att en person sagt ja till att känsliga personuppgifter om exempelvis hälsa och ekonomi registreras. Men det är normalt inget bolag kan stödja sig på eftersom anställda är i beroendeställning till arbetsgivaren och kan ha svårt att säga nej, förklarar IMY.

Innan ett företag börjar kamerabevaka personalen ska en bedömning av om övervakningen är tillåten enligt dataskyddsförordningen (GDPR) göras. Bolaget behöver då väga in exempelvis:

• Syftet med övervakningen.
• Behovet.
• Andra möjliga åtgärder.
• Hur länge bevakningen ska pågå.
• Hur stort område som ska övervakas.
• Hur integritetskänslig platsen är.
• Hur länge det inspelade materialet sparas.
• Vem eller vilka som har tillgång till inspelningarna.

Ingen regelmässig bevakning

Att regelmässigt kontrollera hur anställda arbetar är inte tillåtet. Tveksamt är också att kameraövervaka exempelvis omklädnings- och lunch/fikarum eller att spela in ljud samtidigt med kamerabevakning.

Exempel på när det ändå är tillåtet att övervaka personalen i realtid kan finnas inom tillverkningsindustrin vid en speciellt riskfylld process – om syftet är att förhindra olyckor.

I övrigt gäller också:

• Den som ska filmas måste få information om det.
• Arbetsgivare behöver också överväga om det behövs en så kallad konsekvensbedömning, det kan till exempel krävas vid övervakning i stor omfattning på en allmän plats. Securitas hänvisar till att kamerorna filmar i hytten, dit allmänheten inte har tillträde, att kamerorna inte hanteras utanför bilarna och bara spelar in när bilen är i gång och en stund efter att den stannat.
• Det kan finnas en skyldighet att förhandla med facket enligt medbestämmandelagen (mbl). Securitas förhandlade både lokalt och centralt med Transport som ville avbryta övervakningen. Förhandlingarna slutade dock i oenighet och företaget fortsatte sitt pilotprojekt fram till och med juni 2025, enligt uppgifter till IMY.
• Inspelat material omfattas av tystnadsplikt och bilder på personer därifrån får inte delas med andra arbetsgivare, spridas på nätet eller i sociala medier.

Fotnot. Mer finns att läsa på imy.se under rubriken Kamerabevakning på arbetsplatsen.