Forskaren och psykologen Alexander Rozental är dålig på att prokrastinera i jobbet. ”Men att ta körkort har jag skjutit upp”, säger han. Foto: Justina Öster
Close
Ute i sista minuten? Forskaren och psykologen Alexander Rozental är dålig på att prokrastinera i jobbet. ”Men att ta körkort har jag skjutit upp”, säger han.
Close
Kultur

Skjuter du upp trista saker?

Prokrastinering. Nu måste jag verkligen städa ur förrådet. Jag hittar ju ingenting! Först måste jag bara ut med hunden, tvätta bilen, ringa mamma och köpa mjölk. Men oj, vad sent det blev! Brukar du prokrastinera?

På forskningsspråk kallas det prokrastinera – att medvetet skjuta upp saker trots att du vet att det får negativa konsekvenser. Som att partnern blir förbannad för att du aldrig kommer till skott. Samtidigt kan du få flyt och en hel massa annat gjort, bara för att slippa den där trista förrådsstädningen.

– Alla prokrastinerar vi lite då och då. Det är ett allmänmänskligt fenomen, säger psykologen och forskaren Alexander Rozental vid Uppsala universitet.

Han har länge studerat vårt uppskjutandebeteende och tillsammans med kollegan Lina Wennersten skrivit boken Dansa på deadline: uppskjutandets psykologi. En självhjälpsbok med övningar för att inte spara allt till sista stund, och jobba mot deadline med blodsmak i mun.

Är du en som skjuter upp eller sätter i gång? Foto: Justina Öster
Är du en som skjuter upp eller sätter i gång? Foto: Justina Öster

Alexander Rozental behandlar också personer som har stora problem med att ständigt skjuta upp saker, som att inte betala räkningar, inte klara av jobb och studier. Samlas uppgifterna på hög kan de till slut kräva mer energi än om du satt i gång från början. Det kan skapa ångest, stress, leda till depression och dålig självkänsla: ”Jag klarar ju ingenting”.

Det är lite skämmigt?

– Ja, omgivningen påverkas, partnern och familjen, chefen och kollegorna. Generellt prokrastinerar vi mer privat än på jobbet. Ett skäl kan vara att vi måste rapportera vad vi gör till någon på arbetsplatsen. Inom vissa branscher finns hårda deadlines och kortare tid att utföra saker. Jobbar vi i stället med stora projekt och långa deadlines kan vi få större problem.

Det låter som fördel arbetaryrken (lasta och lossa) och nackdel akademiska (skriva en forskarrapport)?

– Jo, det ligger något i det. Det handlar både om hur jag är som person och vilken arbetsplats jag jobbar på. Med långa deadlines ligger värdet av det jag gör långt fram i tiden.

Pensionsspara eller renovera hus är exempel på mer långsiktiga värden, men den som är mer impulsivt lagd orkar inte alltid vänta utan kanske bränner pengarna på en charterresa. Alexander Rozental lyfter också kulturella skillnader, liksom om man haft framgång med liknande uppgifter tidigare.

Som att lyckas rusta ett vrak till skinande Cheva eller driva upp egna tomater.

Studenter hamnar lätt i riskzonen med mycket annat som lockar och ungdom är en riskfaktor. Unga personer mellan 15 och 25 år prokrastinerar generellt mer än äldre, bland annat för att hjärnan är fullt utvecklad först i 25-årsåldern. Pojkar och unga män verkar också ha lättare att skjuta upp saker.

– Det kan bero på att flickor utvecklas snabbare och kan ha högre krav på sig än pojkar som ofta får sväva ut mer. På jobbet skulle människor i fler yrken må bra av tätare avstämningar och återkoppling, säger Alexander Rozental.

Alla skjuter vi upp lite till mans. Det är mänskligt, men kan bli ett problem som leder till stress, ångest och dålig självkänsla. Foto: Justina Öster
Alla skjuter vi upp lite till mans. Det är mänskligt, men kan bli ett problem som leder till stress, ångest och dålig självkänsla. Foto: Justina Öster

Han summerar de påverkande faktorerna i tid, värde, impulsivitet och förväntan. En del har problem med en av dem, andra med några eller alla. Att ha neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och ADD kan också spela in. Då kan man behöva mer stöd och hjälpmedel.

Att vara plikttrogen och ambitiös är oftast bra, men det kan också slå över i stress, om man har svårt att prioritera och allt upplevs lika viktigt.

– Det gäller att hitta sin egen orsak till att man prokrastinerar. Man kan ta hjälp av en nära anhörig eller vän som man litar på om man vill försöka förändra sina tendenser att skjuta upp saker, säger Alexander Rozental.

 

Fotnot: Prokrastinering är en direktöversättning från engelskans procrastinate och latinets pro (framåt) och crastinus (en annan dag). Uppskjutandebeteende är en enklare beteckning för att medvetet förhala något fast det leder till negativa konsekvenser.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Attila Yoldas. Foto: Julide Yoldas

”Typiskt killar är ingen ursäkt”

Machokultur. Självklart finns det biologiska skillnader mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. Men överdriv dem inte, uppmanar föreläsaren Atilla Yoldaș. I sin handbok för att hjälpa oss göra pojkar till jämställda män passar han på att avliva myten om testosteron.

Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Månadens medlem

Taxitelefonisten som kör droska när han är ledig

Kombinera jobb. Nils Lundgren är taxitelefonist, under de lediga veckorna jobbar han ­extra med att köra taxi. "Det är som att välja vilket av sina barn man älskar mest, det går inte. Jobben är så olika och jag älskar båda."

ArbetsLIV
Per Peterson trivs jättebra på sin nuvarande arbetsplats, men han tvingas söka nytt jobb för att få pappalivet att gå ihop. Foto: Lilly Hallberg

Föräldraroll och drömyrke – en omöjlig ekvation?

Arbetstider. För chauffören Per Petersson ledde åkarens beslut att plussa på två timmar till kris. Som ensamstående pappa lever han nu med ständig stress, logistiken för det egna livet är bara löst september ut. Sonen går alltid först.

Månadens avdelning
Tre av fyra från Jönköpingsavdelningen: Madelene Kohult, Morgan Sparrenholt och Anna Axelsson. Saknas på bilden gör regionala skyddsombudet Håkan Jansson.

Uppdrag i händelsernas centrum

Norra Småland. De fyra på kontoret i Jönköping försöker vara ute så mycket som möjligt för att möta medlemmar. Men ser också värdet i att möta varandra för att prata och stämma av, om än hastigt – det är ett påfallande glatt gäng som organiserar i ett stort område med en av landets viktigaste transporthubbar.

Månadens medlem
Christopher Vuori har satsat en ansenlig summa på sin favorithobby Warhammer 40 000. Men han har en betydligt ljusare framtidstro än spelets mörka inhumana och krigiska dystopi.

I pakt med monster och mörka krafter

Vaktar flera världar. Det började med Star Wars och Sagan om ringen. I dag är Warhammer 40K väktaren och ordningsvakten Christopher Vuoris helt överskuggande hobby. Trummor och slagverk har fått vika för krigsspelet som utspelar sig i en mörk fantasy- och science fictionvärld i rymden.

Hallå där!

Jennie Agerblom

…åkare, vars bil var utställd för Billackeringen Mjölby på Elmia Lastbil.

Digitalisering & AI
Fredrik Söderqvists doktorsavhandling handlar om maktbalansen på arbetsmarknaden och arbetsplatsen i moderna arbetsmarknader.

Reducera inte de anställda till biorobotar

Appar som chefer och realtidsövervakning. Digitalisering och datastyrt ledarskap är här och kommer att stanna. Men hur det används beror till stor del på hur arbetsgivare och fack samverkar, det är en slutsats som går att dra från LO-ekonomen Fredrik Söderqvists doktorsavhandling.

Arbetsplats: Bärgningsbil
Max Torell, bärgare

”Det går inte att vara rädd i det här yrket”

Mitt jobb. Max Torell har ett av Sveriges farligaste jobb. Han är bärgare. – En kille tryckte en pistolmynning mot mitt bakhuvud och sa: ”Ge mig bilen eller jag skjuter”. Både kriminella och bilister som saknar respekt för vägarbetare gör hans arbetsmiljö livsfarlig.

Månadens klubb
Ordförande Christopher Vuori och ledamot Sanna Eklund, som också jobbar halvtid som ordförande i Transports avdelning 11, Gävle. Foto: Justina Öster

”Samtal är vårt starkaste verktyg”

Bevakning. Organisering och samtal med kollegorna som är utspridda på arbetsplatser runt om i Gävleborgs län. Att skapa en förståelse för vad facket är och gör. Det är grundbulten i den lokala Securitasklubbens arbete.

Hallå där!

Magnus Falk

…Transports EU-expert. Inför EU-valet uttryckte du oro för att maktbalansen skulle skifta i parlamentet. Hur blir det nu?

Månadens medlem
Vi möter Anamaria en ledig dag på ett café i Orminge centrum, nära hennes lägenhet.

Anamaria är med i Svenska Truckers

Åkeri. Anamaria Lara Sjögren har jobbat i åkeribranschen sedan hon tog studenten. Hon har just skrivit på för ytterligare två nya säsonger av Svenska Truckers. – Jag kollar inte själv längre, kan inte se mig själv på tv, säger hon.