Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll
Respekttrappan

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Den egna skammen växer med den utsatta kvinnans ensamhet. Hon har fått rasistiska glåpord kastade efter sig. Nu sitter hon i ett öde omklädningsrum och gråter. Jag, eller kameran, smygtittar in genom en dörr på glänt. Ingen har kommit till hennes undsättning, inte heller kommer någon till tröst.

Det är bara en liten film, men den väcker starka känslor. Som åskådare ska jag hitta min roll: Vem är jag när jag ser någon utsättas på det viset? Den som går förbi? Den som går fram? Jag befinner mig på Respekttrappans första steg. Det här är den enklare delen, den som handlar om situationer utanför min egen arbetsplats.

Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Hon är aktiv med förtroendeuppdrag inom ideell verksamhet med fokus på integration och har tidigare jobbat med barn och unga inom både skola, kolloverksamhet och personlig assistans.
Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Foto: Make Equal

– Den filmen kommer att väcka olika typer av känslor beroende på hur vi är och hur vi lever våra liv. Den som riskerar bli utsatt av rasism, den som sett rasism, den som aldrig tänkt på detta – vi kommer att reagera på helt olika sätt, förklarar Malin Averstad Ryd, jämlikhetskonsult på Make Equal.

Fri att använda

Respekttrappan är ett verktyg som Make Equal har tagit fram tillsammans med SBAB. På banken gjorde den så stor skillnad på arbetsmiljön och atmosfären att såväl SBAB som Make Equal ville göra den tillgänglig för fler. Den är numera fri för alla att använda, utan kostnad.

Den har en egen webbadress, och den förvaltas av Make Equal och SBAB. Den som vill använda Respekttrappan får skapa ett konto och logga in. Det kan såväl privatpersoner som företag göra. Exakt vilka företag som använder den går inte att se, men avsändarna på den feedback som kommit in visar att det är frågan om företag i vitt skilda branscher.

– Respekttrappan är uppbyggd på ett sätt som funkar för många olika typer av verksamheter. Materialet är framtaget av jämlikhetskonsulter på Make Equal, och vi har jobbat med de här frågorna i tolv år i en stor bredd av sammanhang.

Olika stor vana

Malin Averstad Ryd påpekar att man i olika branscher kan ha olika stor vana att diskutera de olika ämnena – rasism, sexism, funkofobi, ålderism… För den som brukar hantera sådana frågor blir tröskeln lägre till övningarna.

– Det kan vara viktigt att lägga en bra grund innan, men det får man hjälp med i Respekttrappan. Den första delen av verktyget handlar om hur man utser en samtalsledare och hur man skapar en bra atmosfär för samtal, för att pröva nya tankar.

Samtalsledarens roll är inte att vara expert, utan att förbereda sig inför varje övning, välja övning efter vad som passar gruppen och hålla samman samtalet. Man kan låta rollen cirkulera i gruppen, om man vill.

Samtalsreglerna är enkla. På SBAB har de blivit regel i de dagliga samtalen och inte bara vid övningarna:

  • Utgå från att ”alla” finns i rummet (”de av oss som…”).
  • Kom ihåg att vi har olika förkunskaper och erfarenheter av de teman som tas upp, så visa respekt.
  • Provtänk och tolka varandra snällt.

– En bra metod att sätta en fin grundton är incheckning. Man går laget runt och berättar vad man varit med om nyss, vad man tar med sig in. Sedan kan man också checka ut, genom att berätta vad man tar med sig från övningen.

Sju steg

Och sedan är det dags att ta sitt kliv i trappan. Den består av sju steg. På varje steg finns mellan två och sju övningar, vissa individuella och vissa för grupper.  För varje steg man tar i trappan tränar man olika förmågor, i syfte att bli mer redo för positiv förändring.  De två sista stegen handlar om att prata om och kartlägga beteenden på den egna arbetsplatsen, och att förändra dem så arbetsplatsen blir mer rättvis.

Här kan det bli knepigt, för nu har vi kommit nära vår egen vardag. Våra egna blinda fläckar, fördomar, och orättvisor. Låter det läskigt? Tanken med de olika stegen är att trappan ska förbereda för det. På det sjunde steget ska deltagarna vara vana vid att tala respektfullt med varandra i enlighet med samtalsreglerna, inte minst.

De ska också ha fått en bättre blick för att vi alla är olika. Och för att medmänniskor och kollegor upplever vardagliga situationer på olika sätt.

– Tanken är att gruppen ska komma framåt tillsammans. Trappan är uppbyggd så att de första övningarna skapar samsyn, en grund att stå på. Vad är normer, vad är fördomar? De senare stegen kryper vi längre in på frågan ”Hur ser det ut hos oss?”

På steg sex finns en kartläggning som heter ”Slasktratten” som handlar om att få syn på de informella arbetsuppgifterna. Vem håller koll på att alla mår bra? Vem fixar fikat? Vem städar undan?

Positiv feedback

Upplägget fungerar superbra, enligt den feedback som kommit till Make Equal från användarna.

– Generellt är användarna väldigt nöjda. För många är Respekttrappan en ordentlig ögonöppnare. Övningarna väcker mycket tankar och känslor, och det är en viktig del av processen. Det är också därför som det är så viktigt att skapa en tillitsfull grund för att ha samtal.

Hon har sett att nyfikenheten på Respekttrappan är stor – den tycks ha mycket som lockar. Hon gissar att det kan vara att det finns inslag av lekfullhet, på ett steg får man till exempel quizza. På ett annat använder deltagarna sig själva för att vända och vrida på normer. Hur ser en ledare ut? Hur blir det när män och kvinnor byter plats i stereotypa situationer?

Också det faktum att man som deltagare får sitta ned i samtal som är uppriktiga och på riktigt, som är frånkopplade den jargong som kan finnas på arbetsplatser, är lite speciellt med trappan:

– Vi tror ju att många vill jobba med detta, men inte vet riktigt hur det ska gå till. Det är den feedbacken vi får, ”äntligen har vi hittat ett hur”.

Främja och förebygga

Många andra känner att de befinner sig på en arbetsplats där det inte finns några problem, och därmed ingen anledning att lägga dyrbar tid på sociala aktiviteter. På frågan när det kan vara dags att fundera över att ta itu med jämlikhet och rättvisa på arbetsplatsen kommer svaret snabbt och bestämt.

– Det handlar om att arbeta främjande och förebyggande. Respekttrappan är inte ett åtgärdspaket. Den är byggd för att man ska kunna jobba med inkludering oavsett om det finns problem eller inte.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Forskare ska titta på hur AI förändrar arbetsvillkoren för bland andra flygplatspersonalen. Foto: John Antonsson

Hur påverkar AI och robotar flygarbetarna?

Arbetsmiljö Om några år kan robotar och AI sköta en del av jobbet på flygplatserna. Professor Åsa Cajander ska undersöka hur det påverkar arbetsmiljön.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Pengar, pengar, pengar…

Ledare. Pengar. Det är det som får världen att snurra om man ska tro den gamla musikdängan Liza Minelli sjöng. Och visst styr pengar det mesta. Till exempel styr det arbetskraftsinvandringen, om man får stanna i landet eller inte.

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.