Sitta still är inget för Elin
I farten. Elin Malmström är sopgubben som gillar allt som brummar, högt. Sopgubbe? Ja, man säger ju inte taxichaufförska, tycker hon som kör sop-limo.
Så kallar i alla fall Elin själv sin tvååriga lastbilsskåpbil med en hytt, ren inpå minsta dammkorn när Transportarbetarens reporter kliver in. Själv stiger hon ur och frågar:
– Sitter du bra eller ska jag justera sätet?
Servicetakterna från tiden som taxichaufför sitter i. En dag ringde kompisen och sa: Nu ska du flytta till Stockholm, jag har hittat ett jobb åt dig. Elin var 24 när hon lämnade den trygga föräldragården med hästar och alla husdjur hon önskade sig för att leta sig fram bland gatunamnen i den myllrande huvudstan.

Tufft i början
– Ganska tufft, jag hade ju bara varit där några gånger, säger hon och ler på väg för att hämta fulla och lämna tomma sopkärl för wellpapp i Huddinge (söder om Stockholm, redaktionens anmärkning).
Några balar med sammanpressad kartong finns också med i lasten. Elin hann med mycket i taxibranschen, jobbade som anställd, körde egen bil som åkare med två bilar och några anställda och basade i en kollegas åkeri med fem bilar. Men att sitta still på kontor är inte hennes grej. Det ska hända saker, Elin längtade ut på vägen igen.
Yrkesutbildning
Så vad skulle hon ta sig för? Det blev yrkesutbildning, C-kort med släp och efter några inhopp på olika åkerier hittade hon rätt till slut, som sopgubbe.
– Med wellpapp slipper man lukten. Just den här tiden på året blommar det så härligt och jag får vara ute och titta på allt! Jag bor i lägenhet en trappa upp men vi har en trädgård i området där jag har en liten plätt att odla på. Tomater och sockerärter brukar jag ha på balkongen.
Elin är inte rädd för att hoppa på nya jobb, men märker också ganska snart om det inte passar och söker nytt. Blir arbetsuppgifterna för enahanda går hon till chefen och säger: nu måste jag få göra något annat.
– Jag brukar få gehör för det. Den här turen tog jag över efter en tjej som slutade och jag skulle lätt orka med den resten av mitt arbetsliv. Åtta timmar passar mig jättebra.

Skyddsombud
Elin är skyddsombud och dörrstopp är en käpphäst. På hennes förra runda med trefacks-kärl fanns nästan inga, men nu börjar de komma på plats.
– Ingen ska ha en tur där de bågnar under jobbet. Jag brukar fråga kollegorna, men upplever inte att det är så här. Det ska finnas utrymme att tvätta, sköta om bilen och göra säkerhetskontroller. Och man ska våga göra sin röst hörd.
Elin Malmström gillar allt som brummar, brukar gå på bilutställningar och allehanda fordonsevenemang. Den största motordrivna farkost hon upplevt var en Jas 39 Gripen.
– Den flög rakt över mig så att marken skakade. Det var lycka!