Krönika

Shit news

Davids krönika. Valet är över – men ändå inte. Partierna har ännu inte positionerat sig. Men politik sägs ju vara det möjligas konst …

Trots medias och framför allt tv:s totala mobbning av vänsterblocket – där man kunde ha tre inslag med Ebba Busch Thor under en sändning, där Annie Lööf fick smågulliga frågor och där Centerns ”framåt”-affischer sedan panorerades – gjorde Socialdemokraterna en smått sensationell uppryckning mot slutet.

Att ingen kan regera med SD framstår som alltmer tydligt. Gruppledaren Mattias Karlssons Fb-inlägg om att ”segra eller dö”, visar hur sekteristiskt partiet egentligen är.

I boken Det svenska hatet skriver journalisten Gellert Tamas om hur linjerna går från det nazistiska Nordiska Rikspartiet, via kriminella skinnskallar till starten av SD i slutet av åttiotalet. Inga andra av de nordiska populistpartierna har den bakgrunden och därför vill inget parti samarbeta med SD.

Större delen av SD:s väljare är nog inte medvetna om detta. De jag känner är ändå bra personer som bara ville ha en förändring. Där tror jag Socialdemokraterna har en läxa att lära då många SD:are tidigare röstat på dem.

”Sosseadeln” är ett känt begrepp. Den fungerar ungefär som den vanliga adeln. Men här håller man ihop från SSU och framåt tills man eventuellt når en statsrådspost. I vissa fall går den också i arv och medlemmarna är i princip ”onåbara” för en större allmänhet.

Jag har råkat på detta många gånger då jag försökt debattera med olika ministrar, exempelvis om hur det kommer sig att arbetare tjänar 40 procent mindre i snitt än tjänstemän. De som det varit svårast att föra ett resonemang med är Mona Sahlin, Thomas Östros och Sven-Erik Österberg. På senare tid har även Tomas Eneroth utmärkt sig. Han ville inte svara på de frågor jag hade för en annan tidning om transportbranschens framtid.

En som dock håller måttet är Stefan Löfven. En statsman och samtidigt en vänlig själ. En svetsare och beläst fackföreningsman som vet hur man löder ihop politiken.

Att tv föredrar att filma honom i de sämsta vinklarna kan han nog leva med. Uppenbart är att han har lättast att arbeta i motvind. Den motvind vi arbetare känner så väl. När vi gjort allt, när armarna värker i snöglopp och snålblåst – då måste vi göra lika mycket till.

Att saker skulle gå lätt är mer främmande för oss. Därför var det inte konstigt att Löfven, mitt i hyllningarna under valnatten sa.

- Ni vet att jag pallar inte sånt här …

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    27 september, 2018

    Det klart att de gullas mer med kvinnor än med Löfven. Lyssnar man på P1 så är det ständiga inslag om kvinnor, att de har blivit blåsta på Nobelpris, att de är sjukskrivna mer pga att männen inte kan dammsuga etc. Nu skall domstolarna se till att straffen blir lika mellan män och kvinnor, arma kvinnor, de kommer att få längre strafftid. När det gäller sakpolitik så har S med MP som släpvagn misslyckats med huvudsyftet, dels med brottsligheten, dels med sjukvården och detta till priset av högre skatter. Skatt på arbete har ökat, skatt på energi har ökat. Löfvens valrörelse gick ut på att nu skall vi satsa, efter 4 år av högkonjunktur, samtidigt så har försäkringssystemet försämras drastisk speciellt för sjuka och funktionsnedsatta. Ekvationen har inte gått ihop för väljarna. Sedan fattar man inte att från S hål,l att hela tiden dra fram Nazistkortet när det gäller SD, spiller också över på dess väljare. Kallar man företrädare för SD idioter och Nazister etc så uppfattar SD- väljarna att det gäller även dem. Vem vill rösta på någon som kallar dig idiot och rasist? Tugget om loserstämpel gör inte saken bättre. Fortsätt på detta spår och SD kommer att få 30% i nästa val. Folk gillar inte mobbare. De sakpolitiska krav som SD ställt som krav på en regering är att man skall satsa på fattigpensionärerna, polisen och Ms integrationspolitik. Populistisk på min ära men de är inte ensamma i så fall.

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Räddad av världens uslaste lastbil

Davids krönika. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

Follow the money

Davids krönika. Jag är varken jurist eller psykolog, sannerligen inte. Men jag kan se en poäng med strängare straff för grov kriminalitet.

Älskade jävla väg

Davids krönika. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Bländande ljus ett arbetsmiljöproblem

Insändare. Ta bort alla bländande ljus i transportbranschen och bli mer effektiv! Forskning visar att man blir trött och stressad av felriktad arbetsbelysning och bländande ljuskällor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Räddad av världens uslaste lastbil

Arbetsmiljö. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

Follow the money

Kriminalitet. Jag är varken jurist eller psykolog, sannerligen inte. Men jag kan se en poäng med strängare straff för grov kriminalitet.

Älskade jävla väg

På väg. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Se åt vänster först!

Ledare. Mansplaining. Smaka på ordet. ”Man” ihopbakad med engelskans ”explain” (förklara) – nytt ord, gammal företeelse. Är övertygad om att vi alla någon gång känt oss drabbade, oavsett kön: Någon förklarar något på ett nedlåtande och drygt vis, i en kombination av övertro på sin egen kunskap och ointresse för den andras.

Vi riskerar att få en hård käftsmäll

Ordförandeord. Transportare, vi riskerar att ha en käftsmäll på Sveriges arbetare på ingång. Jag pratar så klart om den nya arbetsrätten, försämringarna i LAS med mera.

Fel bygga lönepolitik på orättvisor

Debatt. I år firar jag 60 år med Transportarbetareförbundet. För att vara lite internationell, det har runnit rätt mycket vatten under broarna över Seine.

Afghanistan – vilja och vanmakt

Ledare. Bilderna från Kabuls flygplats träffar som slag mot hjärtat. Desperata människor som klamrar sig fast utanpå plan som lyfter, de sista dödsdömda försöken ut från ett land i talibaners makt. Bilderna påminner om fiktion i film.

Ett helsike för den som ska kontrollera

Ordförandeord. Efter en lång skön sommar känns det spännande att öppna datorn och friska upp minnet med vad som är på gång i höst. Det blir mycket att ta tag i.

Fortsatt instabilt politiskt läge

Debatt. Vi kan inte motivera våra medlemmar att vare sig rösta eller bli medlemmar i ett parti som inte värnar den svenska modellen, skriver ombudsmännen från Transports avdelning 6 Värmland.

Det måste gå att kombinera lönsamhet och schysta villkor

Debatt. Marknaden för bud och hemleveranser har vuxit explosionsartat de senaste åren. Dels tack vare digitaliseringen men den har också accelererat kraftigt på grund av coronapandemin.

Vi är bra på att lyssna!

Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.

Vad är en röst på S värd i nästa val?

Ordförandeord. Vart är Socialdemokraterna på väg egentligen? Frågan är ytterst aktuell och bottnar i att partiet nu tvingas leverera det elände man gick med på i den så kallade januariöverenskommelsen.

Kräv att vi ska få använda toaletten!

Insändare. Det är ingen hemlighet att gigekonomins företag, som Foodora, inte tar hänsyn till arbetarnas rättigheter och säkerhet. Förutom usla arbetsvillkor, mycket låga löner och osäker arbetsplats, måste vi också utstå omänskligt bemötande av restaurangerna.