;
Krönika

Moderata kommunister

Davids krönika. Alla kanske inte känner till det, men det finns faktiskt moderata kommunister. En bekant meddelade på nätet att han, som kommunist, tänker rösta på Moderaterna. Han hade tappat förtroendet för riksdagspartierna och röstar bara för en fråga: nej till höghastighetstågen.

Förvånad och en smula förtvivlad undrade jag hur det i så fall blir med arbetsrätten som Moderaterna vill ”reformera” och marknadshyrorna man vill införa? Då dök det upp andra kommunister på nättråden som försvarade bekantingen. En hävdade till och med att många andra ”besvikna” kommunister tidigare röstat på Moderaterna. Kanske i förbittring över att sossarna inte genast velat införa ”proletariatets diktatur”?

Se där, en ny moderat väljargrupp!

Man kan nog säga att det här valet kommer att bli kverulanternas val. Beroende på politiskt läger vill partierna inte ha någon invandring. Inte någon miljövård genom sådant som minskat flygande och så vidare.

Det blir ett ickeval där folk känner sig kränkta eller missförstådda på det ena eller andra viset och proteströstar därefter.

Det parti som till stor del dominerar debatten är de ”kränkta” nationalisternas parti, Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson deklarerar själv att de är ”socialkonservativa”. Vad det betyder
i praktiken är väl inte helt klart. Men förmodligen att de står en bit till höger om Moderaterna. De röstar också oftast med Alliansen i riksdagen och mot sådant som att kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Utåt sett är invandringen deras huvudfråga. Men jag tror egentligen inte de bryr sig så mycket om ifall folk flyttar hit eller dit. Den lönedumpande delen av arbetskraftsinvandringen struntar de ju i. De använder mest frågan som en hävstång för att genomföra en stockkonservativ politik.

Politik är att vilja, sägs det. Men vilja vadå? Vem skulle köra
bussarna, baka pizzorna, jobba i vården och köra taxi om inte invandrarna fanns? Och alla har kommit hit någon gång. Ändå är den hetaste politiska frågan att inga nya får komma.

Det smärtar mig lite att säga det, men det parti som faktiskt verkar ha mest politik just nu är – Miljöpartiet. Trots att de är politiska idioter i frågor som friskolorna, är de på banan i andra. Som minskat flygande, jämlika lastbilsskatter, bidrag till solpaneler, elfordon och så vidare.

Med omsorgen om människornas värde, rättigheter och klimatet borde vänsterblocket ändå ha en god chans i valet. Inte kverulanterna och de ”kränktas” partier.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    28 maj, 2018

    Jag förstår att kommunisten var besviken, han hade nog läst Karl Marxs Kapitalet. För att vara en kapitalist så måste man se till att arbetarna producerar ett mervärde, "vinst". Bygger man höghastighetståg så genereras ingen vinst och då faller kapitalismen, vilket gör att man måste överge Hegels dialektik och då kan man inte heller utropa proletatets diktatur. Glasklart sa Bill, klart som korvspadet sa Bull

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Davids krönika. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Avtalsråd och kongress – ditt engagemang gör skillnad

Ordförandeord. Regeringsbildningen verkar diskuteras på alla nivåer, men de högst inblandade och ansvariga verkar tyvärr ha svårt att ens träffas över en kopp kaffe.

Det var i säck innan det kom i påse!

Davids krönika. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;