;

Saker pågår mer eller mindre i det tysta…

Krönika. Ett av de viktigaste besluten inom den Europeiska Unionen, EU, är det om långtidsbudgeten. Förvånande nog talas det inte speciellt mycket om den trots att det är budgeten som sätter de ekonomiska spelreglerna. Eller rättare sagt, det är den som bestämmer var och på vad EU lägger pengarna.

Sverige är det land som får minst tillbaka på varje insatt krona. Cirka 54 öre kommer tillbaka på något sätt till landet. Det är nio länder som får tillbaka mindre än de betalar in.

Det land som får tillbaka mest är för närvarande Litauen som får tillbaka strax över fem kronor på varje insatt krona. Detta kan man säkert leva med speciellt med tanke på de enorma utmaningar länder som Litauen står inför. Det största problemet är dock att mer än 40 procent av EU-budgeten läggs på jordbruksstödet.

Bråket omkring långtidsbudgeten är i och för sig inget ovanligt. Det är upplagt för det när 27 länder vart sjunde år ska enas om vad pengarna ska användas till. Sverige tillhör de länder som kraftigt vill minska stödet till jordbruket. Det är också där som den verkliga utmaningen ligger. Kommissionen vill fortfarande inte röra jordbruksstödet.

Det är en förödande politik i det läge som Europa befinner sig i. Pengarna borde i stället satsas på forskning, innovationer, energiförsörjning och investeringar i infrastruktur för att inte tala om insatser för att förbättra klimatet. Satsningar inom dessa områden kommer med största säkerhet att leda till skapandet av fler jobb. Det som Europa verkligen behöver i tider när nära nog 30 miljoner européer är arbetslösa.

Dessvärre sitter trångsynta regeringsföreträdare för flertalet av medlemsländerna och slåss med näbbar och klor för att bevara ett otidsenligt stöd för jordbruks- och regionalpolitiken. En politik som inte på något sätt skapar några nya jobb. Att reformera budgetprocessen inom EU torde vara ett långt och besvärligt arbete. Icke desto mindre är det av nödvändighet. Om inte annat för att behålla folklig legitimitet för hela EU-projektet. Därför är det extra anmärkningsvärt att ledarna för de 27 medlemsländerna inte lyckades komma överens om långtidsbudgeten vid toppmötet i slutet av november.

Det finns som bekant stora orosmoln över Europa. Eurokrisen har skapat farliga spänningar liksom splittringen mellan nord och syd gjort. Spänt är det också mellan de 17 eurostaterna och de tio medlemsländerna som valt att stå utanför eurosamarbetet. Till det kommer en allt mer uppjagad retorik från Storbritanniens ledande politiker, som inte kan uppfattas på annat sätt än att de kräver omförhandlingar av villkoren för det brittiska medlemskapet. Därefter är det det brittiska folket som avgör frågan i en folkomröstning.

Utan tvekan ett högriskprojekt, men kanske ett smart sätt att sätta press på övriga medlemsländer som av olika skäl vill att Storbritannien kvarstår som medlem i EU. Mot bakgrund av den allmänna skepsisen mot EU-projektet som helhet borde det minsta man kan förvänta sig av högavlönade tjänstemän och beslutsfattare vara att de i vart fall ska få ihop en budget.

Om inte är det ytterligare ett bevis på det grundläggande konstruktionsfel som EU-projektet är behäftat med.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Hur mycket och hur länge?

Ledare. Har du koll på hur din pension blir? Och hur länge du ska jobba innan du går in i nästa fas i livet? Arbetstiden handlar inte bara om veckoarbetstiden utan också om hur länge vi ska jobba. Är det din viktiga valfråga?

En man i gul varselväst packar paket.

Amazons chefer utfrågade av EU-parlamentet

Kollektivavtal. Nej, några kollektivavtal lär Amazon inte förhandla om i Europa. Det framkom när deras chefer frågades ut i EU-parlamentet. Och några svar på ledamöternas frågor blev det i princip inte.

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

Vi som arbetar obekväm arbetstid måste få det drägligare

Insändare. Som mångårig medlem i Svenska Transportarbetareförbundet undrar jag hur det är möjligt att nattarbete och dess tillägg så tyst och smidigt sopas under mattan? Att arbeta ständig natt eller merparten av arbetspasset under ob-tid och vara schemalagd 40 timmar i veckan – är inte detta lite av modern slavhandel 2026?

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

;