Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning.

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Så här går det till när parterna kollar upp om arbetet är rätt organiserat, om medarbetarna mår bra, har rimlig arbetsbelastning, möjlighet till återhämtning och att ingen utsätts för mobbning eller kränkande särbehandling.

1. Vilka deltar i skyddsronderna?

Skyddsombudet på företaget och ansvarig chef. Om lokalt skyddsombud saknas kan regionala skyddsombudet på Transports lokala avdelning bistå.

2. Förankra åtgärderna!

Före skyddsronden är det bra om chef och skyddsombud informerar arbetsgruppen om att den ska göras. Berätta när den är klar och stäm av om personalen håller med om slutsatserna. Beskriv åtgärderna och hur de ska följas upp.

3. Gör en handlingsplan

Gå igenom fråga för fråga, rangordna olika risker och gör en handlingsplan. Förankra planen i gruppen och följ upp den kontinuerligt. Planen ska ta upp vem som gör vad, när insatserna ska vara klara och när de ska följas upp.

4. Tre viktiga områden

Tre viktiga områden behöver kollas upp – arbetsbelastning, förläggning av arbetstiden och om kränkande särbehandling förekommer.

5. Håll koll på arbetsbelastningen

Kolla upp balansen mellan krav och belastning, arbetsuppgifter och förväntade resultat. Högre krav än resurser? Arbetsgivaren bör exempelvis minska arbetsmängden, prioritera, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen.

6. Arbetstidens förläggning

Påverkar hälsan. Skift- och nattarbete, långa arbetspass eller att vara ständigt nåbar kan skapa ohälsa.

Planera in tid för återhämtning.

7. Kränkande särbehandling

Exempelvis att inte kallas till möten, bli ignorerad, utsatt för sexistiska skämt, nedvärderande ord eller ryktesspridning. Beror ofta på brister i organisationen.

Arbetsgivaren ska ha rutiner för att hantera kränkande särbehandling och förebygga genom tydlig arbetsfördelning och lagom arbetsbelastning.

Vid allvarliga missförhållanden, som till exempel mobbning, ska företaget anlita experthjälp som företagshälsovården.

Källa: Suntarbetsliv.se