Kalmar flygplats
Close
Omställning pågår. Arbetet med att minska flygets klimatpåverkan pågår för fullt
Close
Avtalsrörelsen: Flyget

Framtid i klimatkrisens tid

Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.

Varken Transports centrala förhandlare, Per-Olof Norgren, eller flygavdelningens ordförande ser att diskussionen om flygets klimatpåverkan kommer att påverka avtalsrörelsen.

– Däremot kommer det självklart att påverka branschen, det har det redan gjort. Framför allt inrikesflyget, säger Viktor Andersson, vikarierande avdelningsordförande.

Han tycker att debatten ibland är onyanserad. Begreppet flygskam riskerar att lägga sig över alla diskussioner.

– Vi från avdelningen vill nyansera debatten – vi har mycket att säga om de stora möjligheter som finns att minska flygets påverkan på klimatet.

Viktor Andersson nämner lägre landningsavgifter, när biobränsle används, och övergång från diesel till el på arbetsplatserna. Han tycker också att kollektivtrafiken från och till våra flygplatser måste bli bättre.

– Det skulle få fler resenärer, och anställda, att välja kollektivtrafik i stället för egen bil.

Ett annat exempel är att inte låta planens motorer vara i gång annat än vid start och landning, och att markpersonalen i stället kan bogsera planen till och från landningsbanan.

– Det skulle även innebära fler arbetstillfällen för flygavdelningens medlemmar, säger Viktor Andersson.

– Bilindustrin har gjort en tydlig omställning. Nu väntar samma resa för flyget.

Fossilfritt om tio år

Hela den svenska flygbranschen har ställt sig bakom färdplanen för fossilfritt flyg. Målet är att inrikesflyget ska vara helt fossilfritt redan om tio år.

Svenska regionala flygplatser (SRF) driver projektet Grön flygplats för att det ska vara möjligt att tanka fossilfritt flygbränsle och ladda elflygplan när tekniken utvecklats.

Transportföretagens Fredrik Kämpfe, branschchef flyg, ser det som realistiskt:

– Vi når våra fossilfria mål och vi gör det tillsammans, baserat på en transportpolitik och utsläppsnegativ politik med kreativa incitamentslösningar.

I grannlandet Norge är planen att allt inrikesflyg ska vara elektrifierat år 2040.

I Sverige finns inget övergripande elflygsmål än. Men intresset är stort. Nyligen föreslogs att Visby kan bli landets första destination med eldrivna passagerarflygplan i reguljär trafik.

– Elflyg till Gotland och många andra städer ute i regioner kommer att bli av. Vi hoppas det blir runt 2025–2026. Även här måste vi satsa rätt. Ingenjörerna jag pratar med säger att tiden det tar är helt avhängigt resurserna som vi investerar. Åter, det handlar om att stötta oss och ge oss rätt styrmedel och incitament.

Förväntad ökning

Globalt har flygresandet ökat kraftigt, framför allt sedan början av 1990-talet. Den internationella flygorganisationen IATA räknar med att ökningen kommer att fortsätta, från dagens drygt 4 miljarder passagerarresor per år till 7,8 miljarder år 2036.

Fredrik Kämpfe är övertygad om att ökningen kommer att fortsätta.

– Befolkningen ökar och fler får det bättre.

Men inrikesflyget i Sverige följer inte trenden utan backar. Det innebär att arbetstillfällen är hotade, både direkt inom flyget och indirekt framför allt ute i regionerna.

Antalet inrikesresenärer minskade med 5 procent i september i år jämfört med samma månad förra året, visar siffror från Swedavias tio flygplatser.

– Jag skulle gärna se att regeringen ställde sig bakom flyget mer. Både för att försvara tillgängligheten och för att snabba på omställningen som måste ske, säger Fredrik Kämpfe.

– Med Sveriges geografi och avstånd kommer det alltid att finnas ett stort behov av flygförbindelser, även inrikes. Det går inte att trolla bort med politiska argument.

Pålagor slår hårt

Transports förtroendevalda, verksamma på mindre regionala flygplatser, har flera gånger slagit larm om hur ökade pålagor slår hårt mot icke-statliga flygplatser och hela deras omland.

Redan innan flygskatten infördes förra året lovade regeringspartierna och Vänsterpartiet att en särskild pott skulle öronmärkas: en kompensation till flygplatser i Norrland och på Gotland.

– Vi får verkligen hoppas att de betalar tillbaka. Det är jätteviktigt för oss på de regionala flygplatserna. Här finns det oftast inga alternativ till flyget, sa Carl-Bertil Essebro, Transports man på Lycksele flygplats, i somras.

Då blev det klart att Trafikverket ska utreda vilka flygplatser som kan komma ifråga för kompensation. Det krävs dock att flygplatserna kan bevisa att flygskatten har betytt ett ökat driftunderskott. Vilket inte är helt enkelt att separera från förluster av andra orsaker, enligt Transports förtroendeman Björn Grönlund på flygplatsen i Vilhelmina. Liksom Lycksele har den drabbats hårt av den tidigare operatören Nextjets konkurs förra året.

Under hösten gick Björn Grönlund, tillsammans med tre andra fackligt förtroendevalda från Transports flygavdelning, ut och krävde en tydlig och sammanhållen flygstrategi för att hela Sverige ska leva.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Globalt fackligt nätverk mot cateringjätte på gång

Flyg. Transports flygombudsman Johan Einarsson och internationella chef Peter Lövkvist har haft videomöte med amerikanska Teamsters. Ett fackförbund med 1,4 miljoner medlemmar. Bakgrunden är fackförbund i flera länder tvistar med Gate gourmet. USA också.

Gate gourmet Arlanda

Transport stämmer Gate gourmet för massuppsägning

(UPPDATERAD) Flyg. Transport stämmer Gate gourmet till Arbetsdomstolen. Förbundet kräver höga skadestånd till drygt 60 anställda, som facket anser har sagts upp utan saklig grund. Bolaget anklagas också för att ha struntat i turordningsreglerna.

Transport vill ha ny myndighet

EU-regler. Trots beslut om lika löner och nya lagpaket som tröskats genom EU jobbar tusentals chaufförer i Sverige med låg lön under usla förhållanden. De flesta omfattas inte av utstationeringsdirektivet och det är oklart vem som ska se till att reglerna i mobilitetspaketet följs.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.