Riksdagen vill inte begränsa strejkrätten
Riksdagen säger nej till EU-kommissionens förslag om att begränsa strejkrätten inom EU. Den så kallade Monti II-förordningen har skapat starka protester inom fackföreningsrörelsen och bedöms strida mot EU-rätten.
Transportarbetareförbundets tredje vice ordförande, Martin Viredius, drar en lättnadens suck. Riksdagen går nu på arbetsmarknadsutskottets linje, och ska skicka ett kritiskt yttrande till EU. Något som även länder som Tyskland, Frankrike och Danmark planerar. Diskussioner kring den möjligheten pågår också i Storbritannien och Österrike.
– Monti II-förordningen är riktigt eländig och skulle till och med förvärra situationen i den verklighet vi tvingas leva i efter Lavaldomen, säger Viredius.
Han syftar på den fackliga konflikten mellan de svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerna, å ena sidan, och det lettiska byggföretaget Laval un Partneri. EU-domstolen dömde till arbetsgivarens fördel, och en ny lagstiftning infördes i Sverige, Lex Laval. Den går ut på att utländska företag inte behöver anpassa sig till arbetslandets kollektivavtal. På det sättet snedvrids konkurrensen mellan inhemska och utländska företag, kritiserar fackförbunden.
Tanken med EU-kommissionens nya förslag till förordning är att reglera strejkrätten i medlemsländerna. Kommissionen ser bland annat framför sig att en domstol ska kunna pröva om en facklig stridsåtgärd kan anses som rimlig, och inte i onödig utsträckning hindrar den fria rörligheten av varor och tjänster över gränserna.
Ytterst handlar det alltså om en maktkamp mellan två rättigheter. Fackförbundens rätt att strejka och vidta andra stridsåtgärder vid konflikter, och rätten att fritt erbjuda varor och tjänster och kunna etablera företagsverksamhet över landsgränserna.
Den svenska riksdagen, som gått på arbetsutskottets linje, anser att EU-förslaget strider mot den så kallade subsidaritetsprincipen. Med det menas att unionen inkräktar på ett område som EU-länderna själva bör få bestämma över.
Transports Martin Viredius påminner om löftet att Sverige skulle få behålla den svenska modellen, där arbetsgivare och fack förhandlar om löner och villkor, när vi gick med i EU.
– Konflikträtten ska vara säkrad inom unionen och den rätten kommer alltid att innebära någon form av ingrepp i den fria rörligheten. Att en domstol skulle bedöma om fackliga stridsåtgärder kan anses som rimliga är fullständigt käpprätt åt skogen!
– Vad vi behöver nu är förordningar som förstärker medborgarnas fackliga rättigheter, inte nya inskränkningar. Det känns som om vi ständigt tvingas göra brandkårsutryckningar för att slå ner fackföreningsfientliga förslag som hela tiden poppar upp från EU, anser Martin Viredius.
Han hoppas att stödet från flera andra länder och parlament ska tvinga EU-kommissionen att dra tillbaka sitt förslag. Flera bedömare tror att det kommer att bli så.
Från fackligt håll framhåller man också att strejkrätten är skyddad i svensk grundlag.
