Politikerna i EU påverkar din svenska vardag
I länder som Rumänien och Spanien hade människor stora förhoppningar kring EU. Fast hur blev det med jobb, löner och välfärd? Och vad säger svenska politiker om unionen och dess framtid? Vi har ställt frågan till tre EU-parlamentariker.
Den 25 maj är det dags att gå till årets första val. Då ska sammanlagt 751 ledamöter i EU-parlamentet röstas fram. 20 av dem är svenskar.
– Det spelar roll vem som sitter där. En enskild parlamentariker kan påverka mer än en ledamot i Sveriges riksdag, menar Per Hilmersson.
Han är chef för LO, TCO och Sacos gemensamma fackliga kontor, som försöker driva löntagarnas frågor på plats i Bryssel.
Per Hilmersson får stöd i sin analys av flera svenska EU-forskare, som uttalat sig i media inför valet. I svenska riksdagen arbetar ledamöterna mer efter givna mallar och partipiskan viner hårdare. I EU-parlamentet har ambitiösa enskilda ledamöter större utrymme att ”ta för sig” och arbeta för olika hjärtefrågor.
En ledamot, som skaffat sig högt förtroende, kan exempelvis få en plats som
föredragande eller rapportör när parlamentet ska skriva ett så kallat betänkande om en kommande EU-lag. Lagstiftning i den riktningen kan bli verklighet, om ministerrådet också instämmer.
Ett annat uppdrag kan vara att som skuggföredragande följa med i arbetet och förhandla fram innehållet i betänkandet – som ansvarig för hela sin politiska grupp i parlamentet.
Alla ledamöter ingår i olika partigrupper och som ordförande eller vice ordförande för gruppen kan en parlamentariker utöva stort inflytande över exempelvis budget-, klimat- och transportfrågor.
Moderaternas förstanamn, Gunnar Hökmark, är vice ordförande i den konservativa kristdemokratiska partigruppen EPP med sammanlagt 274 mandat. Där ingår även svenska KD.
Toppkandidaten Marita Ulvskog (S) är vice ordförande i S-gruppen (S&D) som nu har 194 mandat.
Under de gångna fem åren röstade blåa EPP mot att EU ska införa ett bindande mål för förnybar energi på 30 procent fram till 2030. Gruppen sa också nej till förslaget att förlänga mammaledigheten i EU till minst 20 veckor och till en skatt på finansiella transaktioner. Den socialdemokratiska gruppen röstade ja i samtliga frågor.
En redovisning i tidningen Riksdag & Departement förra året visar att EU successivt utökat sitt inflytande, inte minst genom Lissabonfördraget 2009. Förändringen har skett, både genom att EU-parlamentet fått mer makt över besluten, och genom att allt fler förslag från regeringen handlar om att anpassa bestämmelserna i Sverige efter unionens regler.
2012 hade 43 procent av regeringens förslag sitt upphov inom EU, medan
det stannade vid 28 procent två år innan.
En genomgång från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, klargör också att EU:s lagstiftning påverkar 60 procent av dagordningen i kommunfullmäktige och hälften av besluten i landstinget.
EU-politiken handlar dessutom om att anpassa svensk lagstiftning efter kritik från EU-kommissionen och EU-domstolen. Den från fackligt håll hårt kritiserade Lavallagen är ett exempel på det. Lagen kom till 2010 efter att domstolen slagit fast att Byggnads blockad av ett lettiskt skolbygge i Vaxholm stred mot EU-rätten. Facket hade inte rätt att kräva svenska kollektivavtal.
