Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.
Close
Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.
Close
Den nya plattformsekonomin

Plattformarna och facket

Gigjobb. Plattformsjobben är ett nytt fenomen i Sverige. Men det växer. Facket letar fortfarande efter ett sätt att tackla det nya sättet att förmedla jobb.

1. Transports avdelning 5 i Stockholm jobbade under en tid med uppsökande verksamhet på cykel.

Avdelningen hade en del intressanta samtal men få matbud valde att organisera sig i facket.

Det finns ett antal plattormsarbetare som valt att organisera sig i Transport. De allra flesta är anställda av matbudsföretaget Foodora, som till skillnad från Uber faktiskt anställer dem som utför tjänsterna. Transport har tidigare försökt teckna avtal med dem. Företaget menar å sin sida att det inte finns något kollektivavtal som är anpassat till deras bransch.

Transport har däremot tecknat kollektivavtal med Bzzt, ett företag som kör elmoppetaxi i Stockholm. Där har Transport en livaktig fackklubb.

Bzzt har profilerat sig som det schysta plattformsföretag, det var faktiskt de själva som kontaktade Transport och bad om att få teckna kollektivavtal.

I en artikel i New York Times som främst fokuserade på Ubers långa lista med problem citerades Bzzt chefen Sven Wolf:

– Vi behöver inte exploatera våra arbetare för att bli lönsamma.

 

Linda Larsson, LO
Linda Larsson, LO.

2. LO följer digitaliseringen på nära håll.

Grundinställningen är att förbunden har ansvaret att organisera plattformsjobbarna enligt den uppdelning av branscher som finns och att företagen ska anpassa sig till den svenska modellen och inte tvärt om. Utredaren Linda Larsson håller ett särskilt öga på framväxten.

– Det är nya sätt att förmedla jobb, men den typen av underbudskonkurrens har vi varit med om tidigare. Men det är klart, blir den typen av anställningar, eller icke-anställningar, för stor, kan ju hela arbetsmarknaden påverkas. Det är klart att vi måste ha jättekoll och försöka mota bort problemen.

Är det alltså fenomenen och företagen som behöver anpassa sig efter modellen?

– Ja! Så ser vi det faktiskt. Vissa tycker kanske att vi är helt fast i det gamla. Men vi tror fortfarande på en reglerad och ordnad arbetsmarknad. Vi tror att folk vill ha schysta och bra jobb.

– Vi vet att arbetsgivarsidan säger att vi inte ska reglera och kväva innovationen, men jag tycker de ska ta sitt ansvar. Organisera sin del och få företagen att förstå hur det funkar och bädda in dem i vår modell med kollektivavtal, säger Linda Larsson.

Victor Bernhardtz, Unionen
Victor Bernhardtz, Unionen.

3. Tjänstemannafacket Unionen har satsat hårt och profilerat sig som ett förbund som verkligen försöker förstå den framväxande plattformsekonomin.

Victor Bernhardtz jobbar med digitala arbetsmarknader på Unionen. Han menar att plattformsjobben i dag är en liten del av arbetsmarknaden i Sverige, i vissa avseenden är den till och med svår att mäta. Han tror inte att plattformsekonomin nödvändigtvis behöver leda till en större låglönemarknad med många fler prekära jobb.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Illustration: Ingrid Fröhlich

Pensionsavsättningen sänks efter 65

Höjd riktålder. Vi ska jobba längre för att rädda pensionerna. Men tjänstepensionsinbetalningarna upphör vid 65 år för privatanställda arbetare.

”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stort åkeri i konkurs

Åkeri. Familjeägda transportföretaget Rotsthens i Karlshamn är försatt i konkurs. Över 70 anställda är berörda.

Historisk konferens för jämställdhet

Fackligt arbete. Äntligen. Det var en vanlig reaktion från deltagarna på Transports första kvinnokonferens. Och början på någon nytt i arbetet för jämställdhet och jämlikhet inom förbundet – som angår alla, oavsett kön.

Närbild på ett däckbyte.

Fortsatt fusk i däckverkstäder

Gummiverkstad. Nära hälften av däckverkstäderna har brister i sin redovisning. Det visar Skatteverkets nya, stora granskning av företag i branschen.

Vägen till certifierad transportutbildning

Utbildning. Lastbilar i kortege, tal, bakelser och bubbel – på onsdagen firades att transportutbildningen vid Brogymnasiet i Kristinehamn fått kvalitetsstämpeln CGT-certifiering.

”Bira mot borgare” vill väcka liv i arbetarnas frågor

Politik. Arbetarnas frågor har i stort sett försvunnit från den politiska dagordningen. Det anser en trio som vill blåsa nytt liv i debatten. Bira mot borgare är ett nyskapat rött forum som bjuder in till samtal och diskussioner, digitalt och på plats, runt om i landet.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?