Giovanni Boccaccios skildring av digerdöden Pesten i Florens 1348, i novellsamlingen Decamerone, tolkad i etsning av Luigi Sabateli d.ä.
Close
Giovanni Boccaccios skildring av digerdöden Pesten i Florens 1348, i novellsamlingen Decamerone, tolkad i etsning av Luigi Sabateli d.ä.
Close
Kultur

Pandemier och teorier, pest eller kolera ibland

Farsoter. När nya, tidigare okända sjukdomar härjar ligger det i människans natur att söka orsaker. Också långt bortom Folkhälsomyndighetens förklaringar. Arga gudar, dålig luft, CIA, förgiftade brunnar, mobilmaster och minoriteter har alla pekats ut som skyldiga – teorierna som följer i pandemiers spår är en mörk historia långt före dagens antivaxxare.

Farsoter har följt människan genom historien, utplånat kulturer men också lagt grunden för nya strukturer i samhället. Digerdöden ryckte bort mer än en tredjedel av Europas befolkning i mitten av 1300-talet. Men efter det som var den första vågen av pestutbrott kunde välståndet i stora områden öka för dem som överlevt, jorden kunde bättre föda dem och livsvillkoren överlag för folket stärktes när det rådde vad som i dag skulle kallas brist på arbetskraft.

Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet, beskriver i sin bok Stora döden, hur samhället förändrades för gott. Framför allt på grund av konsekvenserna – ingen annan händelse, eller kedja av händelser, har orsakat större förödelse än den farsot som svepte över stora delar av den Gamla världen på 1300-talet. Gårdar lämnades öde för gott, och namn som Döderhult vittnar om de genomgripande konsekvenser pandemin förde med sig. Med Dick Harrissons ord: För många framstod farsoten som en syndaflod.

Ända fram till 1700-talet var pesten ständigt närvarande i människors medvetande som ett hot.

Digerdöden

Just digerdöden – som startade den andra stora pestpandemin i historien – känner de flesta till. Men andra pandemier, både tidigare och senare, har i hög grad fallit i glömska. Trots all modern kunskap är fortfarande mycket om ursprung till sjukdomarna höljt i dunkel. Det är heller inte säkert vad som orsakade epidemier historiskt, även om de benämns pest – orsakat av bakterien Yersinia pestis – kan det också röra sig om andra smittsamma sjukdomar, som smittkoppor, orsakade av ett virus. Först efter 80 år efter spanska sjukan (1918–1920), som skördade fler liv än någon influensapandemi i historien kunde forskare identifiera det virus som var orsak. Men även om proteinet är likt fågelinfluensan är uppkomsten okänd.

Människans vilja att göra gott, för att undkomma smitta, löper som en röd tråd genom historien. Med modern teknik når informationen snabbt fram, men även på medeltiden nådde rykten om pestens fasor människor innan deras samhälle drabbades. Då genomsyrade gudstron människors föreställningar. Föreställningen om pesten som ett Guds straff ledde till våldsamma försök till botgöring. Gisslartågen, med ursprung i norra Italien under 1200-talet fick ett uppsving. De så kalla flagellanterna vandrade i trasor längs vägar, piskade sig själva och varandra blodiga. Det blev ett av pestens smittovägar.

Konspirationsteorier

Snabbt sprids också konspirationsteorier om vaccin mot covid. En av de mer fantasifulla menar att Bill Gates använder vacciner för att injicera övervakningschip i människor världen över.

Men så många som en av fyra svenskar ser det som ”troligt” eller ”säkert” att farliga biverkningar av vacciner medvetet döljs för allmänheten, uppger de i en stor brittisk undersökning gjord av opinionsmätningsföretaget Yougov och publicerad i the Guardian.

Samtidigt kämpar jättar som Facebook och Youtube mot vad företagen ser som desinformation. Videoplattformen Youtube tar sedan i höstas ned alla videor som hävdar att godkända vacciner är farliga. Redan ett år tidigare censurerades alla inslag om kopplingen corona/5G-master för trådlös överföring av radiovågor.

Östersund, liksom Norrlands inland, drabbades hårt av spanska sjukan. Här en sal på det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i staden, hösten 1918. Nära hälften av Östersunds då 13 000 invånare insjuknade i influensan och över 100 dog i ”spanskan”. Foto: TT nyhetsbyrån
Östersund, liksom Norrlands inland, drabbades hårt av spanska sjukan. Här en sal på det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i staden, hösten 1918. Nära hälften av Östersunds då 13 000 invånare insjuknade i influensan och över 100 dog i ”spanskan”. Foto: TT nyhetsbyrån

Den italienska författaren Giovanni Boccaccio påbörjade sin novellsamling Decamarone 1348. Ramberättelsen är den om tio ungdomar som flyr till en avskild gård utanför Florens då pesten når staden. Det litterära verket har flera gånger aktualiserats i tider av krig och pandemier, och tolkats som en möjlighet att fly det onda, också i vår tid som i filmen med samma titel från 1971 av Pier Paolo Pasolini.

Men verkligheten handlade för många mindre om chans till flykt, och mer om förföljelse.

Syndabockar

Att söka syndabockar var vanligt. Judar på flera håll på kontinenten pekades ut som skyldiga, tvingades under tortyr att erkänna ”sin skuld” för pesten och mördades.

En annan vanlig förklaring till pestutbrott var planeternas ogynnsamma ställning, som drev fram ångor som spreds. Ett av de viktigaste sätten att skydda sig mot smittan blev därför att undvika den smittsamma luften eller gasen, den så kallade miasman. Olika typer av masker utvecklades, och de som tvangs hantera lik efter pestdöda rökte för att undvika ångorna.

Spanska sjukan

Drygt 100 år före medier började rapportera om ett tidigare okänt virus från staden Wuhan i Kina drog spanska sjukan, i tre vågor, över jordens alla kontinenter. I juli 1918 skrev svenska tidningar att epidemin som startat på våren nått södra Sverige. Spridningen var oerhört snabb.

I dag beräknas att spanska sjukan tagit mellan 50 och 100 miljoner liv. En tredjedel av alla jordens invånare, då 1,6 miljarder, tros ha infekterats av viruset.

Värst var den andra vågen, hösten 1918. Den första vågen liknade mer en vanlig säsongsinfluensa, både i det att främst var mycket gamla och små barn som dog, men också på grund av årstiden.

Unga vuxna drabbade

Nu drabbades i stället påfallande ofta unga vuxna, de som normalt sett har starkast motståndskraft mot sjukdom. Mer än hälften av dem som dog i andra vågen var i åldern 20–40 år. Även under den tredje vågen, året därpå, var de värst drabbade.

Spanska sjukan gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret.  Ett starkt immunförsvar betydde då en kraftigare överreaktion och mer skador på lungorna, med ökad dödlighet som konsekvens. För omgivningen var det skrämmande och oförklarligt, och att till synes unga och tidigare friska drabbades har ibland beskrivits som unikt för spanska sjukan.

Men i sin bok Att lura åldrandet – hälsohetsen som jagar oss ända in i döden skriver den amerikanska författaren och debattören Barbara Ehrenreich att detta med överreaktion hos immunförsvaret inte är helt unikt, utan att immunförsvaret agerar fiende också vid sjukdomar, även vissa cancerformer.

Samma råd…

När det gäller råd för att stoppa smittspridningen under spanska sjukan närmar vi oss vår egen tid.

Mycket av myndigheters och auktoriteters råd känns igen: Undvik folksamlingar, noggrann hygien, isolering. Andra råd från läkare känns främmande, eller vittnar om ett dåtida Fattigsverige: Gurgla morgon och kväll, samt ta laxermedel så fort symtomen visar sig som Victor Berglund, medicine docent vid Lunds universitet, råder i en broschyr från 1918: Vad hava vi att göra oss för att skydda oss mot spanska sjukan?

Här är historiens svåraste pandemier

Pesten utlöste våldsam förföljelse i jakten på syndabockar. Judar i flera städer på kontinenten anklagades för att sprida smitta, bland annat genom att förgifta brunnar, och dömdes efter tortyr som ”skyldiga”. Nürnbergkrönikan från 1493 visar avrättning på bål.
Pesten utlöste våldsam förföljelse i jakten på syndabockar. Judar i flera städer på kontinenten anklagades för att sprida smitta, bland annat genom att förgifta brunnar, och dömdes efter tortyr som ”skyldiga”. Nürnbergkrönikan från 1493 visar avrättning på bål.

Justinianska pesten

Drabbade främst östra Medelhavsområdet på 540-talet under den östromerske kejsar Justinianus tid. Under kommande två århundraden skedde återkommande utbrott, med smittspridning upp till dagens Tyskland. Antalet dödsoffer är okänt, men räknas som pandemi och inledning på den första av tre pestvågor.

Smittkoppor

Ursprunget är okänt, men variolaviruset, som orsakar sjukdomen, har konstaterats i flera tusen år gamla fynd i Egypten och Kina. Bara under 1900-talet har mer än 300 miljoner människor dött i smittkoppor. Vaccin togs fram redan på 1700-talet, men först 1980 förklarade WHO sjukdomen utrotad.

Digerdöden

Ett mycket omfattande utbrott av pest – en zoonos, spridd av djur (råttor) – under medeltiden, som i mitten av 1300-talet spritt sig över Gamla världen. Närmare 25 miljoner människor kan ha dött i Europa, och 75 miljoner människor totalt.

Stora pesten i London (the great plague)

Böldpest som krävde närmare 100 000 liv 1665–1666, en fjärdedel av stadens dåvarande befolkning. Räknas som en del av den andra pestvågen, som inleddes med digerdöden, där återkommande utbrott skedde fram till 1700-talet.

Kolera

Tarmsjukdom med ursprung i trakterna av den indiska floden Ganges. Möjligen skedde en mutation och en aggressivare variant av kolerabakterien uppstod i början av 1800-talet. Sjukdomen spred sig sedan med återkommande utbrott under 1800-talet. Sverige drabbas första gången 1834. I Europa dog sammanlagt omkring 100 miljoner människor under epidemier under seklet.

Spanska sjukan

1918–1920. Svår influensa som bröt ut i slutskedet av första världskriget. Omfattande truppförflyttningar på grund av kriget drev sannolikt på snabb smittspridning. En andra sjukdomsvåg blev svårast, och drabbade särskilt unga i åldern 20–40 år. Pandemin slog globalt, och nådde även avlägsna öar i Stilla havet och Arktis.

 

Källa: Wikipedia, Dick Harrisson Stora döden (Ordfront), Allt om historia Historiens värsta katastrofer (Saga-Egmont)

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn. Foto: SvD/TT

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Filip Rydolw

... ordförande för Arlandaklubben som organiserar flygplatskontrollanter. Först drabbades ni av pandemi och nedskärningar, sen blev det sommarkaos och personalbrist. Hur har ni det nu på Arlanda?

Mattias Käll medverkar ofta i Transportarbetaren. Foto: Lilly Hallberg

Plasten, livet, döden – möt vår illustratör Mattias Käll

Kreativ. Mattias Källs människor hittar sedan länge vägen in i Transportarbetaren. Tidningens ofta anlitade illustratör utforskar i sin konst också vårt förhållande till varandra och till naturen – och är sedan årsskiftet utvecklingsledare för bild och form i Region Örebro.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.

Granskning: Arbetsvillkor
De äldre och etablerade stora transportföretagen har i regel kollektivavtal. De nya bolagen har facket inte lyckats skriva avtal med ännu.

Flera paketleverantörer saknar kollektivavtal

E-handel. Många av utmanarna bland transportföretagen som levererar paket saknar fortfarande kollektivavtal. Undantag finns. Early Bird har kollektivavtal i alla led och Best Transport har skärpt kraven efter svidande avslöjanden.

Distribution till kunder och företag sker mer eller mindre dygnet runt. Foto: John Antonsson

Enkät: Har ni kollektivavtal?

Paketleverantörer. Trots bistrare tider tuffar e-handeln på. Transportarbetaren har skickat ut en enkät med frågor om kollektivavtal till de största bolagen som levererar e-handelsvaror. Alla bolag med kollektivavtal har svarat på frågorna. Inget av dem utan.

Nilsbuss-kollage

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

Vad hände sedan?
Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Diskriminering

Stoppad direkt som kvinna

Nobbad. Petra var inte ens gravid. Hon var bara kvinna. ”Så vi har anställt en kille som börjar nu i oktober. Hoppas du har förståelse” skrev åkeriet. Nu utreder DO fallet.

Diskriminering
Emma Brodin föreläser om feminism och var med och startade nätverket Kvinnor i Transport.

”Bli med barn är ju en helt naturlig grej”

Facket. När Emma Brodin började köra lastbil och sökte jobb fick hon frågan om hon skulle skaffa barn snart. – Vad har det med min förmåga att köra lastbil att göra? säger Emma som är ordförande för avdelning 9 Örebro – Transports första feministiska avdelning.