Giovanni Boccaccios skildring av digerdöden Pesten i Florens 1348, i novellsamlingen Decamerone, tolkad i etsning av Luigi Sabateli d.ä.
Close
Giovanni Boccaccios skildring av digerdöden Pesten i Florens 1348, i novellsamlingen Decamerone, tolkad i etsning av Luigi Sabateli d.ä.
Close
Kultur

Pandemier och teorier, pest eller kolera ibland

Farsoter. När nya, tidigare okända sjukdomar härjar ligger det i människans natur att söka orsaker. Också långt bortom Folkhälsomyndighetens förklaringar. Arga gudar, dålig luft, CIA, förgiftade brunnar, mobilmaster och minoriteter har alla pekats ut som skyldiga – teorierna som följer i pandemiers spår är en mörk historia långt före dagens antivaxxare.

Farsoter har följt människan genom historien, utplånat kulturer men också lagt grunden för nya strukturer i samhället. Digerdöden ryckte bort mer än en tredjedel av Europas befolkning i mitten av 1300-talet. Men efter det som var den första vågen av pestutbrott kunde välståndet i stora områden öka för dem som överlevt, jorden kunde bättre föda dem och livsvillkoren överlag för folket stärktes när det rådde vad som i dag skulle kallas brist på arbetskraft.

Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet, beskriver i sin bok Stora döden, hur samhället förändrades för gott. Framför allt på grund av konsekvenserna – ingen annan händelse, eller kedja av händelser, har orsakat större förödelse än den farsot som svepte över stora delar av den Gamla världen på 1300-talet. Gårdar lämnades öde för gott, och namn som Döderhult vittnar om de genomgripande konsekvenser pandemin förde med sig. Med Dick Harrissons ord: För många framstod farsoten som en syndaflod.

Ända fram till 1700-talet var pesten ständigt närvarande i människors medvetande som ett hot.

Digerdöden

Just digerdöden – som startade den andra stora pestpandemin i historien – känner de flesta till. Men andra pandemier, både tidigare och senare, har i hög grad fallit i glömska. Trots all modern kunskap är fortfarande mycket om ursprung till sjukdomarna höljt i dunkel. Det är heller inte säkert vad som orsakade epidemier historiskt, även om de benämns pest – orsakat av bakterien Yersinia pestis – kan det också röra sig om andra smittsamma sjukdomar, som smittkoppor, orsakade av ett virus. Först efter 80 år efter spanska sjukan (1918–1920), som skördade fler liv än någon influensapandemi i historien kunde forskare identifiera det virus som var orsak. Men även om proteinet är likt fågelinfluensan är uppkomsten okänd.

Människans vilja att göra gott, för att undkomma smitta, löper som en röd tråd genom historien. Med modern teknik når informationen snabbt fram, men även på medeltiden nådde rykten om pestens fasor människor innan deras samhälle drabbades. Då genomsyrade gudstron människors föreställningar. Föreställningen om pesten som ett Guds straff ledde till våldsamma försök till botgöring. Gisslartågen, med ursprung i norra Italien under 1200-talet fick ett uppsving. De så kalla flagellanterna vandrade i trasor längs vägar, piskade sig själva och varandra blodiga. Det blev ett av pestens smittovägar.

Konspirationsteorier

Snabbt sprids också konspirationsteorier om vaccin mot covid. En av de mer fantasifulla menar att Bill Gates använder vacciner för att injicera övervakningschip i människor världen över.

Men så många som en av fyra svenskar ser det som ”troligt” eller ”säkert” att farliga biverkningar av vacciner medvetet döljs för allmänheten, uppger de i en stor brittisk undersökning gjord av opinionsmätningsföretaget Yougov och publicerad i the Guardian.

Samtidigt kämpar jättar som Facebook och Youtube mot vad företagen ser som desinformation. Videoplattformen Youtube tar sedan i höstas ned alla videor som hävdar att godkända vacciner är farliga. Redan ett år tidigare censurerades alla inslag om kopplingen corona/5G-master för trådlös överföring av radiovågor.

Östersund, liksom Norrlands inland, drabbades hårt av spanska sjukan. Här en sal på det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i staden, hösten 1918. Nära hälften av Östersunds då 13 000 invånare insjuknade i influensan och över 100 dog i ”spanskan”. Foto: TT nyhetsbyrån
Östersund, liksom Norrlands inland, drabbades hårt av spanska sjukan. Här en sal på det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i staden, hösten 1918. Nära hälften av Östersunds då 13 000 invånare insjuknade i influensan och över 100 dog i ”spanskan”. Foto: TT nyhetsbyrån

Den italienska författaren Giovanni Boccaccio påbörjade sin novellsamling Decamarone 1348. Ramberättelsen är den om tio ungdomar som flyr till en avskild gård utanför Florens då pesten når staden. Det litterära verket har flera gånger aktualiserats i tider av krig och pandemier, och tolkats som en möjlighet att fly det onda, också i vår tid som i filmen med samma titel från 1971 av Pier Paolo Pasolini.

Men verkligheten handlade för många mindre om chans till flykt, och mer om förföljelse.

Syndabockar

Att söka syndabockar var vanligt. Judar på flera håll på kontinenten pekades ut som skyldiga, tvingades under tortyr att erkänna ”sin skuld” för pesten och mördades.

En annan vanlig förklaring till pestutbrott var planeternas ogynnsamma ställning, som drev fram ångor som spreds. Ett av de viktigaste sätten att skydda sig mot smittan blev därför att undvika den smittsamma luften eller gasen, den så kallade miasman. Olika typer av masker utvecklades, och de som tvangs hantera lik efter pestdöda rökte för att undvika ångorna.

Spanska sjukan

Drygt 100 år före medier började rapportera om ett tidigare okänt virus från staden Wuhan i Kina drog spanska sjukan, i tre vågor, över jordens alla kontinenter. I juli 1918 skrev svenska tidningar att epidemin som startat på våren nått södra Sverige. Spridningen var oerhört snabb.

I dag beräknas att spanska sjukan tagit mellan 50 och 100 miljoner liv. En tredjedel av alla jordens invånare, då 1,6 miljarder, tros ha infekterats av viruset.

Värst var den andra vågen, hösten 1918. Den första vågen liknade mer en vanlig säsongsinfluensa, både i det att främst var mycket gamla och små barn som dog, men också på grund av årstiden.

Unga vuxna drabbade

Nu drabbades i stället påfallande ofta unga vuxna, de som normalt sett har starkast motståndskraft mot sjukdom. Mer än hälften av dem som dog i andra vågen var i åldern 20–40 år. Även under den tredje vågen, året därpå, var de värst drabbade.

Spanska sjukan gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret.  Ett starkt immunförsvar betydde då en kraftigare överreaktion och mer skador på lungorna, med ökad dödlighet som konsekvens. För omgivningen var det skrämmande och oförklarligt, och att till synes unga och tidigare friska drabbades har ibland beskrivits som unikt för spanska sjukan.

Men i sin bok Att lura åldrandet – hälsohetsen som jagar oss ända in i döden skriver den amerikanska författaren och debattören Barbara Ehrenreich att detta med överreaktion hos immunförsvaret inte är helt unikt, utan att immunförsvaret agerar fiende också vid sjukdomar, även vissa cancerformer.

Samma råd…

När det gäller råd för att stoppa smittspridningen under spanska sjukan närmar vi oss vår egen tid.

Mycket av myndigheters och auktoriteters råd känns igen: Undvik folksamlingar, noggrann hygien, isolering. Andra råd från läkare känns främmande, eller vittnar om ett dåtida Fattigsverige: Gurgla morgon och kväll, samt ta laxermedel så fort symtomen visar sig som Victor Berglund, medicine docent vid Lunds universitet, råder i en broschyr från 1918: Vad hava vi att göra oss för att skydda oss mot spanska sjukan?

Här är historiens svåraste pandemier

Pesten utlöste våldsam förföljelse i jakten på syndabockar. Judar i flera städer på kontinenten anklagades för att sprida smitta, bland annat genom att förgifta brunnar, och dömdes efter tortyr som ”skyldiga”. Nürnbergkrönikan från 1493 visar avrättning på bål.
Pesten utlöste våldsam förföljelse i jakten på syndabockar. Judar i flera städer på kontinenten anklagades för att sprida smitta, bland annat genom att förgifta brunnar, och dömdes efter tortyr som ”skyldiga”. Nürnbergkrönikan från 1493 visar avrättning på bål.

Justinianska pesten

Drabbade främst östra Medelhavsområdet på 540-talet under den östromerske kejsar Justinianus tid. Under kommande två århundraden skedde återkommande utbrott, med smittspridning upp till dagens Tyskland. Antalet dödsoffer är okänt, men räknas som pandemi och inledning på den första av tre pestvågor.

Smittkoppor

Ursprunget är okänt, men variolaviruset, som orsakar sjukdomen, har konstaterats i flera tusen år gamla fynd i Egypten och Kina. Bara under 1900-talet har mer än 300 miljoner människor dött i smittkoppor. Vaccin togs fram redan på 1700-talet, men först 1980 förklarade WHO sjukdomen utrotad.

Digerdöden

Ett mycket omfattande utbrott av pest – en zoonos, spridd av djur (råttor) – under medeltiden, som i mitten av 1300-talet spritt sig över Gamla världen. Närmare 25 miljoner människor kan ha dött i Europa, och 75 miljoner människor totalt.

Stora pesten i London (the great plague)

Böldpest som krävde närmare 100 000 liv 1665–1666, en fjärdedel av stadens dåvarande befolkning. Räknas som en del av den andra pestvågen, som inleddes med digerdöden, där återkommande utbrott skedde fram till 1700-talet.

Kolera

Tarmsjukdom med ursprung i trakterna av den indiska floden Ganges. Möjligen skedde en mutation och en aggressivare variant av kolerabakterien uppstod i början av 1800-talet. Sjukdomen spred sig sedan med återkommande utbrott under 1800-talet. Sverige drabbas första gången 1834. I Europa dog sammanlagt omkring 100 miljoner människor under epidemier under seklet.

Spanska sjukan

1918–1920. Svår influensa som bröt ut i slutskedet av första världskriget. Omfattande truppförflyttningar på grund av kriget drev sannolikt på snabb smittspridning. En andra sjukdomsvåg blev svårast, och drabbade särskilt unga i åldern 20–40 år. Pandemin slog globalt, och nådde även avlägsna öar i Stilla havet och Arktis.

 

Källa: Wikipedia, Dick Harrisson Stora döden (Ordfront), Allt om historia Historiens värsta katastrofer (Saga-Egmont)

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Våga tycka till om ekonomi

Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.

Collage filmtips

Strejk och kamp – på film

Filmtips. Sveriges arbetsmarknad är nära nog ”bäst” i världen på att inte ha strejker eller konflikter. Det mesta löser sig i förhandlingsrummen. Här är några filmtips om strejk och facklig kamp.

Elina startade Yogina Academy för två år sedan och efterfrågan är stor. ”Ibland erbjuder jag gratiskurser och webbinarier inom kvinnohälsa. Första gången var det över 800 anmälda.” Foto: Pernilla Ahlsén

”Jag brinner för att hjälpa kvinnor”

Yogainstruktör. Jobbet som lastbilschaufför till och från Gävle hamn innebär mycket väntan och körningar utan avbrott. Det är perfekt för Elina Munter som använder tiden till att vidareutbilda sig och undervisa i gravidyoga och mammaträning.

Månadens medlem
Niclas trivs på Gotland. ”Jag kommer nog aldrig flytta härifrån. Vill jag ha storstadspuls kan jag åka till Visby. Men där jag bor är det väldigt lugnt. Jag gillar det. Jag jagar mycket och trivs med att vara ute på landet.” Foto: Pernilla Ahlsén

Niclas brinner för bra arbetsmiljö

Bevakning. Efter 30 år i bevakningsbranschen, varav de senaste 11 på Gotland, kan Niclas Fagerberg jobbet utan och innan. I jakt på en ny utmaning blev han skyddsombud. Nu brinner han för att kollegorna ska ha en bra arbetsmiljö och rättvisa arbetsvillkor.

Kultur
”Ekonomi är inte så svårt som vissa vill få oss att tro, man kommer väldigt långt med lite sunt bondförnuft”, säger Elinor Odeberg.

Våga tycka till om ekonomi

Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.

Vägsträckan
Svinesundsbron. Foto: Pernilla Ahlsén

Historiskt viktig väg i väst

E6 Svinesund–Uddevalla. Hundra år efter unionsupplösningen invigdes den nya bron över Svinesund. Tullstationen på svenska sidan visar att bron från Norge i dag utgör EU:s yttre gräns. Någon passkontroll finns inte men yrkesförare måste anmäla gods som förs in.

Sirin Celik presenterade sin fallstudie vid slutkonferensen i Rom den 7 juli.

Gig inte upp!

Plattformsarbete. Vägen är förberedd för en arbetsmarknad där gigjobb blir norm. Det menar Transports utredare Sirin Celik, som deltagit i ett EU-projekt om möjligheter och svårigheter att skapa anständiga villkor för dem som arbetar för plattformsföretag.

Osund konkurrens?
Övervakad rastplats i Jönköping.

Det skulle bli lika lön – blev 32 avgifter

Åkeri. Mer än ett år har gått sedan EU-reglerna som skulle sätta stopp för lönedumpning på vägarna infördes. Facit: 32 sanktionsavgifter för transportföretag som saknat utstationeringspapper och facket saknar alltjämt verktyg att granska företagen som kör tillfälligt i landet.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. Foto: Albin Händig

”Det behövs fler vägkontroller”

Åkeri. Transportföretagens samhällspolitiska chef Tina Thorsell tycker att det är bra att reglerna från mobilitetspaketet finns på plats, men med nya regler är det en massa barnsjukdomar och ett regelverk som tolkas olika över hela Europa.

Kultur
Collage filmtips

Strejk och kamp – på film

Filmtips. Sveriges arbetsmarknad är nära nog ”bäst” i världen på att inte ha strejker eller konflikter. Det mesta löser sig i förhandlingsrummen. Här är några filmtips om strejk och facklig kamp.

Sommartips 2023
Västernäventyr på småländska. High Chaparall i Kulltorp är förebild för många parker med västerntema. Foto: High Chaparall

Krutrök, karuseller och karameller

Nöjesparker. Klassiker som Liseberg och Skara sommarland. Vilda djur. Sagoteman som i Astrid Lindgrens värld eller Tomteland. Vilda västern-äventyr eller vikingatid för alla åldrar. Landet är fullt av nöjesparker. Här är en lista från norr till söder, 23 ställen sommaren -23. Med aktuella priser så att kostnaden inte behöver bli en humörsänkare redan i entrén.