Ledare

På spaning efter framtiden

Ledare. Nästan varje dag ramlar det in mejl i min e-postkorg som handlar om försök med förarlösa fordon, nya kraftfullare batterier till elbilar, åkeriföretag som ställer om till fossilfritt eller forskare som provar nya tekniska lösningar för att ladda bilar med elektricitet under färd.

Det blir en ständig påminnelse om att vi befinner oss mitt uppe i en omställning som ingen vet hur den slutar. Om den ens har ett slut…

Ett problem som både forskare och beslutsfattare brottas med är att den tekniska utvecklingen går allt snabbare. En innovation som framstår som den ultimata lösningen för framtiden kan vara passé 24 månader senare.

Som forskare avundas man antagligen Baltzar von Platen som körde i gång bygget av Göta kanal. Grävarbetet började 1810 och det tog 22 år innan hela den 19 mil långa kanalen var klar och kunde tas i bruk.

Omdebatterat

Under politikerveckan i Almedalen i somras var morgondagens fordon och bränslen, liksom förarlösa fordon, ett av de frågekomplex som avhandlades på flest seminarier och debatter.

En debattör hävdade att de beslut Sverige fattar nu om höghastighetståg och kanske elektrifierade landsvägar blir styrande i 100 år framåt.

Jag har svårt att tro att det blir så. Jag tror inte ens att vi kan förutse hur exempelvis gods och paket skickas om 50 år.

Snabba förändringar

En sak tycks framtidsstrategerna i vart fall vara överens om. Att det är närmast hopplöst att försöka ge dagens ungdomar utbildningar som fortfarande är relevanta när de fyllt 45 år.

Det sägs att världen står inför den fjärde industriella revolutionen. En del analytiker förutspår att robotisering och annan automatisering kan hota uppåt 40 procent av dagens arbetstillfällen. Visst det skapas nya jobb, men de kommer inte att täcka det enorma bortfallet.

Framtidsspaning

Världen – och inte minst fackföreningsrörelsen – står inför utmaningar vi inte ens kan överblicka.

Trots det har Transportarbetaren börjat arbetet med en framtidsspaning. Det första reportaget kommer i december och handlar om godstrafiken.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    11 november, 2017

    Göta Kanal är ett strålande exempel på när den tekniska utvecklingen (tågen) körde i från båtfrakten.
    Kanalprojektet brottades dessutom med ekonomiska problem vilket tog sig i uttryck av en aktieägares yttrande,
    "det enda vatten som kommer att flyta i detta dike är aktieägarnas tårar". Projektet kan vara en varning för alla höghastighetsvurmare när det gäller tåg. Den enda sträcka jag känner till som har varit lönsam ekonomisk är den mellan Barcelona och Madrid. Robotutvecklingen gällande omvårdnadsbranscher kan vara positiv, även ekonomisk, då personaltäta områden blir för dyra och den mänskliga arbetskraftsbristen blir för stor. Självkörande bilar på vägarna i detta land med snö, is och halka är rätt så utopiskt. Likaså eldrift för lastbilar. Där måste en bränsleutveckling komma till stånd.

Lästips:

Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojekt om klimatomställningen. Foto: John Antonsson

Transportarbetarna avgörande för klimatet

8 frågor. Klimatutsläppen ska mer eller mindre upphöra fram till år 2045. I centrum av händelserna står förarna. Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojektet Justit. För att chaufförernas perspektiv ska bidra till klimatomställning som är rättvis för arbetarna.

Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Ellastbilar. Foto: Annika Hamrud Illustration: Mattias Käll

Elektrifiering på väg

Ny teknik Snart finns tekniken. De allra tyngsta lastbilarna kan köras på el även långa sträckor. Men infrastrukturen dröjer. Transportarbetaren har besökt Scania i Södertälje för att kolla in den senaste tekniken.

Kärt barn har många namn

Krönika. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Psykopaten i rummet

Relationer. Folk som är alltför dominanta och överlägsna brukar man, en aning vårdslöst, kalla för psykopater.  Jag tror de flesta har en eller några personer med psykopatiska drag i sin närhet. Jag har ett par stycken.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Lön från arbete ska gå att leva på

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Besatt av kallbad

Hälsa. Jag håller hårt i stegen och går sakta ner i det tre grader kalla vattnet. Mitt hjärta rusar och min första reaktion är att fly upp på torra land. Adrenalinet pumpar runt i min kropp. Jag blundar och andas djupt några gånger. Tankarna i mitt huvud slutar snurra. Nu är det bara jag och vattnet.

Lönerna sänks – vinsterna ökar

Pengar. Frimärket ska höjas till 15 kronor och jag tänker på Postnords vd, som fick en löneförhöjning på 22 procent i år, och nu tjänar 840 000 kronor i månaden. Hyresgästföreningen meddelar att förhandlingarna med bostadsbolagen i Stockholm har strandat.

Avtal 2023

Transport kräver historiska löneökningar

Debatt. Svenska Transportarbetareförbundet kräver 5,5 procent i löneökning på 12 månader samt ett engångsbelopp med 5 700 kronor. Vårt lönekrav är högre än övriga fackförbunds i årets avtalsrörelse. Vi kräver den högsta ökningen i modern tid och vi är beredda att göra det som krävs för att få igenom våra krav.

Klyftan till de rika fortsätter att öka

Ledare. En topp-vd tjänar i snitt 77 gånger mer än en lastbilschaufför eller en terminalarbetare. Det visar LO:s rapport Makteliten. Och precis som förra året är det en eskalerande utveckling, där klyftan mellan arbetare och näringslivets toppchefer vidgas mer och mer.

Näven är knuten

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i gång mina vänner och vårt förbund har denna gång valt att ställa sig utanför LO-samordningen som ju i mångt och mycket styrs av industrifacken.

Debatt: Plattformsdirektivet
Ilan de Basso. Foto: Socialdemokraterna

Därför röstade jag nej till plattformsdirektivet

Debatt / Ilan de Basso (S): Plattformsekonomin har gett tillgång till varor och tjänster som underlättar livet och skapat en ny marknad för jobb. Samtidigt har anställda vittnat om oacceptabla arbetsförhållanden och dåliga löner. Plattformsekonomin går en oroväckande väg till mötes om företag som utnyttjar plattformsarbetare tillåts undvika sitt arbetsgivaransvar.

Malin Björk. Foto: Vänsterpartiets bildbank/Agnes Stuber Ciczie Weidby. Foto: Vänstergruppen i Europaparlamentet

Vi har olika bilder av direktivet

Replik / Malin Björk och Ciczie Weidby (V): Den 2 februari röstade EU-parlamentet med bred majoritet för att förslaget till direktiv för plattformsarbete ska gå vidare för förhandlingar med medlemsländerna i rådet. Vi står bakom förslaget och menar att det kan genomföras i Sverige med hänsyn tagen till vår arbetsmarknadsmodell.

Ilan de Basso. Foto: Socialdemokraterna

Brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande

Slutreplik / Ilan de Basso (S): Direktivet kommer nu gå vidare till förhandling med medlemsländernas regeringar. Vi är överens om att plattformsekonomin måste regleras, brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande över processen. Slutsatsen är att svensk arbetsmarknad ska skyddas från arbetarfientliga, högerkonservativa politiker.