Debatt

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Foto: Shutterstock

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

Från 2028 görs fossila bränslen dyrare genom att vägtransporter inkluderas i EU:s nya utsläppshandelssystem (ETS 2).

Samtidigt kräver EU att 45 procent av alla nya lastbilar ska vara nollutsläppsfordon redan 2030 och 90 procent år 2040 vilket i praktiken innebär en utfasning av lastbilar med förbränningsmotorer.

Men innan åkeriföretagen kan ställa om krävs rätt förutsättningar. Det måste finnas tillräcklig laddinfrastruktur, ett elnät med kapacitet för depåladdning och fordon till rimliga priser. I dag saknas mycket av detta. Den så kallade AFIR-förordningen, som kräver ett visst antal laddstationer längs huvudvägnätet, är ett steg framåt, men långt ifrån tillräckligt.

För att omställningen ska lyckas krävs samarbete mellan eldistributörer, laddoperatörer, myndigheter, politiker och näringsliv.

Framför allt måste elnäten byggas ut så att företag kan ladda sina fordon på egen adress.

Det tar tid och kräver tillstånd, markarbeten och stora investeringar som åkeriföretagen inte kan bära ensamma.

Vi uppmanar därför de nordiska regeringarna att använda intäkterna från ETS 2 till att finansiera utbyggnaden av elnätet. Då kan inkomsterna från fossila bränslen användas för att finansiera den gröna omställningen.

Enligt beräkningar från Carbon market watch väntas ETS 2 generera omkring 3 000 miljarder kronor mellan 2027 och 2032.

Vägtransporter står för 1,4 procent av EU:s BNP och ännu mer i Norden. Genom att säkerställa goda konkurrensvillkor i åkeriföretagen kan vi skapa tillväxt och samtidigt minska utsläppen.

Åkeriföretagen är redo att bidra men för att lyckas krävs samarbeten för att skapa rätt förutsättningar för att bedriva verksamhet med nollutsläppsfordon.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jag, en ”eltrucker”

Davids krönika. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Rasta Tönnebro i Hälsingland. Foto: Justina Öster

Regeringen vill kompensera för försvunna rastplatser

Arbetsmiljö. Bristen på rastplatser för yrkesförare har blivit allt värre. Nu svarar ansvarig minister att en miljardsatsning på förbättringar väntar.

För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

Jag, en ”eltrucker”

Davids krönika. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Alexandras krönika. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makt­en.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

Vi vill se ordning och reda på svensk arbetsmarknad

Debatt. För att stoppa arbetslivskriminalitet krävs att landets politiker tar ett reellt ansvar för offentliga upphandlingar. Det skriver Transports ombudsman Joakim Borg, som kandiderar för Socialdemokraterna till Sveriges riksdag.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

Hur mycket och hur länge?

Ledare. Har du koll på hur din pension blir? Och hur länge du ska jobba innan du går in i nästa fas i livet? Arbetstiden handlar inte bara om veckoarbetstiden utan också om hur länge vi ska jobba. Är det din viktiga valfråga?

Ditt engagemang är värdefullt

Ordförandeord. Våren och sommaren närmar sig snabbt nu. Enligt min uppfattning är det den bästa tiden på året. Ljuset kommer tillbaka och du kan äntligen lätta lite på vinterklädseln. Angående det fackliga har första maj passerat och fokus börjar alltmer hamna på valet i september. Därefter väntar avtalsråd för oss Transportare.

Arbetstid utan kontroll hotar trafiksäkerheten

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.