Ledare

På spaning efter den väska som flytt

Ledare. Om knappt ett år håller Svenska Transportarbetareförbundet kongress. Det känns stort och viktigt. Väl medveten om att historien aldrig upprepar sig, människor alltid, tänkte jag lyfta något viktigt för mig. Handväskan. Eller rättare i dag, axelremsväskan.

Sökande efter den perfekta väskan upprepas ständigt. Den som rymmer det som klarar en genom dagen och livet. Plånbok, borste, cerat, en pocketbok, mobil(er), liten vattenflaska och annat nödvändigt.

Jag ser det som en sund utveckling att handväskan/axelremsväskan numera inte bara är något för kvinnor. Det självklart konstiga är ju att någon klarar sig utan, men jag är uppvuxen i en tid när män med mindre eller medelstora väskor närmast betraktades som suspekta – om det inte rörde sig om portföljer eller attachéväskor med kodlås. En jämnårig killkompis fick i högstadiet ständigt höra ”roliga” kommentarer om sin udda stil. Han hade ryggsäck.

Jag har undersökt väskor på loppisar i när och fjärran, tittat på verkliga dyrgripar i Paris och New York och fyndat bra kopior på Storks i såväl Mönsterås som Oskarshamn.

Lite oväntat fick jag syn på den till synes optimala handväskan inne på IT-avdelningen, som ligger granne med tidningen på förbundskontoret i Stockholm. Precis lagom stor, i blå-grå kraftig och jeansliknande textil. Perfekt med axelband och fack på utsidan, fin liten logga. Väskan stod på ett bord, men kort senare fick jag besked vad det handlade om.

Kongressväskan 2017. Här kan vi tala om önskan att historien upprepar sig. För den åtråvärda mindre väskan verkar helt slut på lager, så att säga. Av IT blev jag rekommenderad att vända mig till kommunikationsavdelningen, som vänligt fick fatt i ett slags plastväska från förra kongressen. Säkert bra och praktiskt på många vis men inte helt jämförbar. Jag har blivit rekommenderad att ta frågan vidare, till såväl vaktmästeri som vu-sekreterare. De som visste vad jag talade om beklagade, någon hade hemma en egen väska som tyvärr var väldigt sliten. Alla var eniga om att Kongressväskan -17 var väldigt lyckad och fin.

Mina kamrater på tidningen verkade inte riktigt ha koll, och hade för övrigt annat att bevaka under kongressen 2017 än kongressväskans design. Och det kan man ju förstå. Det kommer ju nya chanser. Också för mig att vara med om verkligt väsentliga saker. Men även om det inte är min sak att styra något i förbundets kongress vill jag ändå uttrycka ett hopp om samma väska som 2017.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Yngve Lindkvists samhällsintresse växte sig starkt när han blev äldre och medveten om orättvisor.

”Jag har upplevt så mycket”

Fackligt. 20 år som lastbilschaufför, 20 år som ombudsman och över 20 år på PRO, där han fortfarande är mycket aktiv. Det är Yngve Lindkvists långa karriär i korthet.

Tommy Jonsson och Jimmy Ovesson tar hjälp av informatörer runt om i landet. Foto: Robert Eriksson / Jönköpings-Posten

Ordning & reda bygger nätverk

Transport. Pandemin har åtminstone klingat av och nu ska Sverige och resten av EU få nya regler för den internationella åkeritrafiken. Transports Ordning och reda-verksamhet har rustat upp och byggts ut med ett nätverk över hela landet.

Magnus Falk

Facket startar fraktkampanj riktad till konsumenter

Facket. Transport har startat en kampanj där de uppmanar konsumenter att välja fraktalternativ med kollektivavtal. Helst ska paketet också skickas till ombud – om det inte delas ut av tidningsbudet.

Vart är vi på väg inom LO och politiken?

Ordförandeord. Frågetecknen runt framtidens LO och framtidens socialdemokrati har blivit allt fler och svaren tyvärr allt färre den här hösten.

Klimatkonferensen Cop26

Framgång eller misslyckande

Rapport. I november möttes världsledare i Glasgow för toppkonferens om klimatet, Cop26. Ulf Jarnefjord, under många år regionalt skyddsombud på Transports Göteborgsavdelning, var på plats. Här skriver han själv om mötet – om fackligt samarbete, om miljöhot och svårigheter att nå resultat. Läs hela rapporten här:

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Och barnen då?

Samhällsbärarna. ”Det dånar uti rättens krater / snart skall uppbrottets timma slå!” Kanske är det som det sjungs i Internationalen? Barnmorskorna vill i vart fall inte längre, chaufförsbristen är monumental med hundratusentals vakanser i Europa och brist på tusentals förare i Sverige.

Syndensberg – om att ge ut en egen bok

Böcker. Det sägs att varje människas liv är en roman, en sanning som yttrats så många gånger att den nästan blivit en floskel. Tur är det dock att inte alla människor skriver romaner för redan nu kommer det ut 15 000 boktitlar varje år i Sverige.

Räddad av världens uslaste lastbil

Arbetsmiljö. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

LAS – om detta måste vi prata

Debatt. Lagen om anställningsskydd betyder också att vi vågar gå samman på arbetsplatserna och organisera oss fackligt. När man läser förslag till förändring av turordningen så vet vi att det kommer att drabba de som är sjuka lite för ofta, de som säger ifrån, de som chefen inte riktigt tycker ”passar in”.

Kissnödiga män och kvinnor

Även färdtjänstförare måste få kissa!

Insändare. Nu får det vara nog! En färdtjänstförare, vi kan kalla honom ”Gustavsson”, talar om för facket att han ringt Beställningscentralen (BC), hos Region Örebro Län, för att meddela att han behöver en paus för han var så kissnödig att det gjorde ont. Svar: Det går inte.

LAS-förändringarna bryter mot det fackliga löftet

Debatt. Att LAS-förändringarna var dömda att gå i stöpet säger sig självt, när man läser det fackliga löftet. Vad det beror på kan de lärda få tvista om. En sak är klar, alla förbund kan inte se förändringen som en förbättring.

Återupprätta respekten för kroppsarbetet

Debatt. I den historiska romanen "Varvsslammer" beskriver författaren Aino Trosell med stor värme arbetet på varven i Göteborg.

Vi borde tala om det

Ledare. Brunt är inte en färg som andra. I politiska sammanhang i Sverige har hetaste modefärgen hösten 2021 sedan länge ett helt annat symbolvärde. Står för rasism, exkludering, unken nationalromantik och blodsmystik.

Chaufförsbrist och ellastbilar

Ordförandeord. Häromdagen träffade jag en åkare som provar en helt elektrisk tung lastbil. Han var uppe i Stockholm för att träffa energiminister Anders Ygeman och klaga på den bristfälliga laddinfrastrukturen och bristen på el, i framför allt södra Sverige.

Bländande ljus ett arbetsmiljöproblem

Insändare. Ta bort alla bländande ljus i transportbranschen och bli mer effektiv! Forskning visar att man blir trött och stressad av felriktad arbetsbelysning och bländande ljuskällor.

Se åt vänster först!

Ledare. Mansplaining. Smaka på ordet. ”Man” ihopbakad med engelskans ”explain” (förklara) – nytt ord, gammal företeelse. Är övertygad om att vi alla någon gång känt oss drabbade, oavsett kön: Någon förklarar något på ett nedlåtande och drygt vis, i en kombination av övertro på sin egen kunskap och ointresse för den andras.

Vi riskerar att få en hård käftsmäll

Ordförandeord. Transportare, vi riskerar att ha en käftsmäll på Sveriges arbetare på ingång. Jag pratar så klart om den nya arbetsrätten, försämringarna i LAS med mera.