Otryggheten har ökat
26 tidningsbud utsattes för våld eller rån på jobbet under förra året. Ytterligare 33 personer hotades under sina arbetspass. – 59 personer är 59 för mycket. Man ska inte behöva utsättas för våld på sin arbetsplats, säger Torsten Heinberg, beteendevetare på Arbetsmiljöverket.
Beskjuten. Rånad med pistol. Nersparkad. Hotad av morgontidiga prenumeranter. Listan över vad tidningsbud har råkat ut för under 2011 är dyster läsning.
Mest händer det i storstadsregionerna. Men även på landsbygden och i annars lugna ytterdelar av städerna har bud utsatts för våldsbrott och hotfulla situationer under året.
I juli knivskars ett bud i Västerås svårt. I januari misshandlades en distributör i Norrköping med slag och sparkar av två personer.
Flera av dem som Transportarbetaren har talat med tycker sig se en ökning av det oprovocerade våldet.
– Det känns som att otryggheten har ökat. Förr var tidningsbud fredade på ett annat sätt.
Det säger Lars Jonasson, sektionsordförande för tidningsbuden på avdelning tre i Göteborg.
Jozsef Végvári, huvudskyddsombud på Pressens Morgontjänst i Stockholm och ordförande för avdelning 5, är inne på samma spår.
– Att vi som bär ut samhällsinformation blir rånade och slagna, det är inte klokt. Förr hälsade man på buden och lämnade dem i fred. Nu är det inte så. Jag tror att det är en signal om att människor är allt mer pressade i dagens samhälle.
Det är svårt att dra några tydliga slutsatser av statistiken. De senaste åren har antalet anmälningar ökat på vissa ställen och minskat på andra.
Men förändringarna kan också bero på hur pass bra företagen är på att anmäla när något händer. Torsten Heinberg på Arbetsmiljöverket bekräftar dock tidningsbudens bild av samhällsutvecklingen.
– Risken för att råka illa ut på jobbet har ökat generellt.
Till det finns ingen enkel förklaring. Men Heinberg säger att samhällsklimatet har blivit hårdare.
– I dag har vi ett samhälle som går mot mer ojämlikhet, högre arbetslöshet, större fattigdom och utanförskap. Dessutom importerar vi en del brottslighet, eftersom rörligheten över gränserna är större än för 10–15 år sedan.
Tidningsbud är inte den mest våldsutsatta yrkesgruppen. Men till skillnad från poliser, väktare, vårdpersonal eller värdetransportörer har de varken hand om stora värden eller utövar makt över andra.
En del av de händelser som tidningsbud råkar ut för är rån på antingen personliga ägodelar, bilar eller nyckelknippor. Men det allra mesta handlar bara om att budet varit på fel plats vid fel tillfälle.
– Tidningsbudens arbetstid sammanfaller med den tid då onyktra kroggäster är på väg hem. Men också med den tiden då de som planerar att göra något kriminellt är ute, säger Torsten Heinberg.
Oprovocerat våld från okända personer är svårt att förebygga. Därför är det viktigt att arbetsgivaren har en beredskap för att sätta in stöd till den anställde om något faktiskt händer. Men det går också att minska risken för hot och våld i arbetet.
– Det handlar om att försöka förstå vad som provocerar och undvika de situationerna så långt som möjligt, säger Heinberg.
Utbildningar och tydliga rutiner kan göra skillnad, menar han.
– Ett exempel är bussförarna. När det kommer en hotfull och onykter passagerare ska de avstå från att kontrollera färdbevis. Det är ett sätt att undvika våld.
Eftersom tidningsutdelning är ett ensamarbete är det extra viktigt att arbetsgivaren gör en riskbedömning.
– Vet man vilka områden som är speciellt utsatta kan man se till att de är lättare att få kontakt där om något händer. Till exempel kan flera bud arbeta nära varandra. Att kunna påkalla hjälp snabbt är oerhört viktigt, säger Torsten Heinberg.
