Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.
Close
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.
Close
Ett år med corona

”Osäkerheten är jobbigast”

Krisbransch. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Frågorna hänger fortfarande i luften efter att regeringen och samarbetspartierna har förlängt permitteringsstödet. Igen. Nu till den sista juni.

Magnus Bärnsten verkar ändå rätt lugn där han sitter hemma vid köksbordet i Uppsala. Luttrad efter att ha följt flygets konjunkturer upp och ner sedan han hoppade på ett sommarjobb på Arlanda, direkt efter gymnasiet.

Egentligen hade Magnus tänkt plugga vidare men han trivdes, och blev kvar.

– Det var skönt att jobba och tjäna pengar och vi är ett bra gäng med god sammanhållning.

Klubbordförande

I dag har Magnus hunnit fylla 39 och är klubbordförande på Cargo Center. Ett flygfraktbolag som under coronakrisen gått från som mest 60 procent korttidspermittering till nuvarande 20.

– Det har gått lite successivt, från 40 till 60 procent och så tillbaka till 40 igen. Ledningen har fått hantera situationen och lägga om kursen flera gånger. Fast det har hela tiden funnits en framtidstro, att det ska bli bättre och bättre.

En ny kund före årsskiftet gav också en liten skjuts uppåt, tillägger Magnus.

Han har alltid haft bra chefer, säger han. Tycker att dialogen mellan parterna fungerar, att arbetsledarna lyssnar och att fack och arbetsgivare sällan behöver ”slå varandra i huvudet med paragrafer”.

Formalia är väl inte hans starkaste sida. Men kollegorna i klubbstyrelsen kompletterar varandra, även om mötena varit färre under flygkrisen.

Magnus ser tillbaka på tidigare dippar.

– Vi hade en sväng ner i början av 2000-talet också. Då var jag precis på gränsen att få gå, men blev kvar. Efter det tog jag tjänstledigt, läste engelska och statsvetenskap i Växjö.

Dynamisk arbetsplats

Fack och politik har alltid intresserat Magnus. Han har lätt för engelska och ställde siktet på att bli översättare. Men så föddes sonen Loke och livet på Arlanda rullade på. Dynamisk är hans beskrivning av flygplatsen som surrar av språk och ger möten med olika människor och yrkesgrupper.

Magnus gillar atmosfären, mixen.

– 2009 blev jag uppsagd. Sedan fick jag komma tillbaka och jobba på timme i en månad innan jag blev återanställd. Så det har varit några varv nära gränslinjen. Det är aldrig kul när bra jobbarkompisar sägs upp och försvinner, men en del kommer tillbaka igen.

Permitteringarna har gett Magnus Bärnsten mer tid att umgås med sonen Loke. ”Men jag är ganska rastlös och har ingen tidsslukande hobby att gräva ner mig i”, säger han.
Permitteringarna har gett Magnus Bärnsten mer tid att umgås med sonen Loke. ”Men jag är ganska rastlös och har ingen tidsslukande hobby att gräva ner mig i”, säger han. Foto: Justina Öster

Vårsolen lyser stark genom rutan. Men vinden biter över Fyrisån med badbrygga ett stenkast bort och äventyrsbadet, där Magnus föredrar att sonen badar. Loke (11 år) har fått närmare till skolan – efter föräldrarnas separation då Magnus flyttade till en ny lägenhet. Hans nya partner bor i Göteborg.

Promenader

Flytten och att komma i ordning har tagit sin tid under pandemiåret 2020. Men förutom böckerna på engelska och den utökade kvalitetstiden med sonen har Magnus ingen ”tidsslukande hobby” att gräva ner sig i. Gym lockar inte

– Allt jag rörde mig före coronan var på jobbet. Jag upptäckte att jag vägde lite för mycket så jag började ta många promenader för att hålla mig i form.

Magnus beskriver sig som ganska rastlös. Att jobba mindre har varit både påfrestande och skönt. Allt blir en vana.

– Har man varit ledig i två veckor och ska jobba igen i två dagar tycker man plötsligt att det är jobbigt. Men nu när vi gått upp till nästan till full tid igen så vänjer man sig vid det också.

Knepigt och rörigt

Under en lynnig virustid har flygarbetarnas arbetsscheman ändrats månad för månad. Knepigt och rörigt för både arbetare och arbetsledare, summerar Magnus.

– Vid 40 procents arbetstid var det lättare att ändra scheman, men nu när vi närmar oss heltid blir det allt svårare.

I praktiken har det lett till mer helgjobb, liksom arbete på storhelger som jul och nyår och intensiva onsdagar.

– Visst är folk vana vid att arbetstiderna ändras, men när det blir så många tvära kast blir det svårt att planera sitt liv. Det väcker missnöje.

Involvera fler

När det jäser brukar klubben skicka ut frågan: Vad kan vi göra för att förbättra situationen? Ofta finns det någon som är bra på att sitta och klura ut bättre lösningar, beskriver Magnus.

– På det sättet involverar och aktiverar vi fler. Det stärker oss som facklig organisation, samtidigt som företaget tjänar på att missnöjet minskar och folk mår bättre.

Fast, här kommer brasklappen. Under coronakrisen har inflytandet över arbetstiderna krympt. Men kan de anställda bara återgå till full tid så ser Magnus mer kontinuerliga scheman och mer delaktighet framför sig, igen.

Under pandemin har arbetet också löpt på genom att kollegorna bytt pass med varandra, inflikar han. En skrivning i kollektivavtalet sätter också stopp för allt för mycket helgarbete.

– Vi får inte jobba fler än två helger av tre.

Permitteringslön

Utan permitteringslön kan Magnus knappt föreställa sig hur det gått för företaget. Ändå har vissa fått gå ner mer i lön än andra.

– Fast det har varit hanterligt och alla är glada över att staten gick in med stöd. Det gav oss betydligt bättre trygghet.

Permitteringar och ändrade scheman har också lett till mer skiftande arbetsuppgifter. Magnus har sin långa erfarenhet och gör gärna ”lite allt möjligt” från lastning och lossning till datorjobb, styrning, planering och eftersökning av gods. Andra är inte lika glada och kan behöva mer tid för att lära in nytt.

– Det behöver ledningen ta hänsyn till, anser Magnus.

Hans upplever att transportarbetarna på den riksomfattande flygavdelningen svetsats samman under krisen, trots att många sagts upp.

Försiktig ljusning

Swedavias statistik tyder på en försiktig ljusning inom flygfrakten. Magnus stalltips är att hela flygbranschen kommer att fortsätta gå upp och ner även i fortsättningen.

– Konjunktur och kronkurs styr både import och export och olika förutsättningar avgör var flygbolag väljer att etablera sig. Fraktflyget är beroende av och kan inte frikopplas från passagerartrafiken. Rent fraktflyg är ganska ovanligt.

Så länge människor vill resa har flyget en framtid, resonerar Magnus.

– Miljön har hamnat betydligt längre fram i folks medvetande, men vi lever i en sammankopplad värld och folk vill se andra platser.

Att fortsätta prispressen på resor blir ohållbart i längden. Många flygbolag gick på knäna redan före pandemin och fler kommer att slås ut, spår han.

Restriktionerna tär

Rent allmänt har alla restriktioner och begränsningar tärt.

– Att inte få träffa farmor, mormor och morfar och fira storhelger ihop är jättetråkigt. Man hör om coronan, läser om coronan, debatterar coronan tills det står en upp i halsen.

Fast allra jobbigast är osäkerheten, slår Magnus Bärnsten fast.

– Att vi inte vet hur det kommer att gå. Om det kommer en våg till? Vi har ett ganska bra godsflöde på jobbet nu, men än är det här inte över.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lee Ljungberg har arbetat som flygvärdinna i 16 år. Lika länge har hon navigerat mellan olika hudtillstånd, till följd av den utmanande arbetsmiljön i luften. Foto: Maria Lund

Livet i luften – en utmaning för huden

Kabinpersonal. Livet i luften utmanar hudens status. En dränerande cocktail av nattflygningar, stress och arbete genom tidszoner fick flygvärdinnan Lee Ljungbergs hud att slå bakut.

Hudproblem vanliga för flygvärdinnor och lastbilschaufförer. Illustration av Ingrid Fröhlich

Huden mår sämst i hytt och kabin

Hälsa. Huden är inte bara en yta. Den är en bortglömd beskyddare med många fiender. Inom transportarbetarkåren finns några av de yrken som löper störst risk för en hud i kris.

Transportarbetarens logga

Obehörig i varselväst stoppad bland planen

Bevakning. Säkerhetspersonal på Arlanda upptäckte tidigt på söndagsmorgonen en obehörig man i varselväst ute vid flygplanen. Mannen greps kort senare av polis och är nu misstänkt för sabotage.

Månadens medlem
I år satt säkerhetskontrollanten Therése Svenningsson för första gången, och som enda kvinnan, med i Transports förhandlingsdelegation för bevakningsavtalet.

Kärlek, flyg och väskor

Bevakning. Therése Svenningsson har 22 års erfarenhet av att kontrollera andras bagage. I år satt hon för första gången med i förhandlingsdelegationen för bevakningsavtalet.

Kulturintervju
Ahmed Alneaimi har varit undersköterska sedan 1995. Han jobbar på ett demensboende i Malmö. Nils-Petter Löfstedt / Stavro Filmproduktion

Med kameran riktad mot de som tar hand om oss

Dokumentärfilm. Hur värderas arbetet som går ut på att ta hand om andra människor? Det är den centrala frågan Nils Petter Löfstedt ställer i sin film Det omätbara.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Hallå där!
Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Tommy Jonsson

…som får 2024 års pris från Europeiska arbetsmyndigheten (European labour authority) för sitt initiativ att sätta upp ett mobilt fackligt kontor i Jönköping.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?