Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.
Close
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.
Close
Ett år med corona

”Osäkerheten är jobbigast”

Krisbransch. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Frågorna hänger fortfarande i luften efter att regeringen och samarbetspartierna har förlängt permitteringsstödet. Igen. Nu till den sista juni.

Magnus Bärnsten verkar ändå rätt lugn där han sitter hemma vid köksbordet i Uppsala. Luttrad efter att ha följt flygets konjunkturer upp och ner sedan han hoppade på ett sommarjobb på Arlanda, direkt efter gymnasiet.

Egentligen hade Magnus tänkt plugga vidare men han trivdes, och blev kvar.

– Det var skönt att jobba och tjäna pengar och vi är ett bra gäng med god sammanhållning.

Klubbordförande

I dag har Magnus hunnit fylla 39 och är klubbordförande på Cargo Center. Ett flygfraktbolag som under coronakrisen gått från som mest 60 procent korttidspermittering till nuvarande 20.

– Det har gått lite successivt, från 40 till 60 procent och så tillbaka till 40 igen. Ledningen har fått hantera situationen och lägga om kursen flera gånger. Fast det har hela tiden funnits en framtidstro, att det ska bli bättre och bättre.

En ny kund före årsskiftet gav också en liten skjuts uppåt, tillägger Magnus.

Han har alltid haft bra chefer, säger han. Tycker att dialogen mellan parterna fungerar, att arbetsledarna lyssnar och att fack och arbetsgivare sällan behöver ”slå varandra i huvudet med paragrafer”.

Formalia är väl inte hans starkaste sida. Men kollegorna i klubbstyrelsen kompletterar varandra, även om mötena varit färre under flygkrisen.

Magnus ser tillbaka på tidigare dippar.

– Vi hade en sväng ner i början av 2000-talet också. Då var jag precis på gränsen att få gå, men blev kvar. Efter det tog jag tjänstledigt, läste engelska och statsvetenskap i Växjö.

Dynamisk arbetsplats

Fack och politik har alltid intresserat Magnus. Han har lätt för engelska och ställde siktet på att bli översättare. Men så föddes sonen Loke och livet på Arlanda rullade på. Dynamisk är hans beskrivning av flygplatsen som surrar av språk och ger möten med olika människor och yrkesgrupper.

Magnus gillar atmosfären, mixen.

– 2009 blev jag uppsagd. Sedan fick jag komma tillbaka och jobba på timme i en månad innan jag blev återanställd. Så det har varit några varv nära gränslinjen. Det är aldrig kul när bra jobbarkompisar sägs upp och försvinner, men en del kommer tillbaka igen.

Permitteringarna har gett Magnus Bärnsten mer tid att umgås med sonen Loke. ”Men jag är ganska rastlös och har ingen tidsslukande hobby att gräva ner mig i”, säger han.
Permitteringarna har gett Magnus Bärnsten mer tid att umgås med sonen Loke. ”Men jag är ganska rastlös och har ingen tidsslukande hobby att gräva ner mig i”, säger han. Foto: Justina Öster

Vårsolen lyser stark genom rutan. Men vinden biter över Fyrisån med badbrygga ett stenkast bort och äventyrsbadet, där Magnus föredrar att sonen badar. Loke (11 år) har fått närmare till skolan – efter föräldrarnas separation då Magnus flyttade till en ny lägenhet. Hans nya partner bor i Göteborg.

Promenader

Flytten och att komma i ordning har tagit sin tid under pandemiåret 2020. Men förutom böckerna på engelska och den utökade kvalitetstiden med sonen har Magnus ingen ”tidsslukande hobby” att gräva ner sig i. Gym lockar inte

– Allt jag rörde mig före coronan var på jobbet. Jag upptäckte att jag vägde lite för mycket så jag började ta många promenader för att hålla mig i form.

Magnus beskriver sig som ganska rastlös. Att jobba mindre har varit både påfrestande och skönt. Allt blir en vana.

– Har man varit ledig i två veckor och ska jobba igen i två dagar tycker man plötsligt att det är jobbigt. Men nu när vi gått upp till nästan till full tid igen så vänjer man sig vid det också.

Knepigt och rörigt

Under en lynnig virustid har flygarbetarnas arbetsscheman ändrats månad för månad. Knepigt och rörigt för både arbetare och arbetsledare, summerar Magnus.

– Vid 40 procents arbetstid var det lättare att ändra scheman, men nu när vi närmar oss heltid blir det allt svårare.

I praktiken har det lett till mer helgjobb, liksom arbete på storhelger som jul och nyår och intensiva onsdagar.

– Visst är folk vana vid att arbetstiderna ändras, men när det blir så många tvära kast blir det svårt att planera sitt liv. Det väcker missnöje.

Involvera fler

När det jäser brukar klubben skicka ut frågan: Vad kan vi göra för att förbättra situationen? Ofta finns det någon som är bra på att sitta och klura ut bättre lösningar, beskriver Magnus.

– På det sättet involverar och aktiverar vi fler. Det stärker oss som facklig organisation, samtidigt som företaget tjänar på att missnöjet minskar och folk mår bättre.

Fast, här kommer brasklappen. Under coronakrisen har inflytandet över arbetstiderna krympt. Men kan de anställda bara återgå till full tid så ser Magnus mer kontinuerliga scheman och mer delaktighet framför sig, igen.

Under pandemin har arbetet också löpt på genom att kollegorna bytt pass med varandra, inflikar han. En skrivning i kollektivavtalet sätter också stopp för allt för mycket helgarbete.

– Vi får inte jobba fler än två helger av tre.

Permitteringslön

Utan permitteringslön kan Magnus knappt föreställa sig hur det gått för företaget. Ändå har vissa fått gå ner mer i lön än andra.

– Fast det har varit hanterligt och alla är glada över att staten gick in med stöd. Det gav oss betydligt bättre trygghet.

Permitteringar och ändrade scheman har också lett till mer skiftande arbetsuppgifter. Magnus har sin långa erfarenhet och gör gärna ”lite allt möjligt” från lastning och lossning till datorjobb, styrning, planering och eftersökning av gods. Andra är inte lika glada och kan behöva mer tid för att lära in nytt.

– Det behöver ledningen ta hänsyn till, anser Magnus.

Hans upplever att transportarbetarna på den riksomfattande flygavdelningen svetsats samman under krisen, trots att många sagts upp.

Försiktig ljusning

Swedavias statistik tyder på en försiktig ljusning inom flygfrakten. Magnus stalltips är att hela flygbranschen kommer att fortsätta gå upp och ner även i fortsättningen.

– Konjunktur och kronkurs styr både import och export och olika förutsättningar avgör var flygbolag väljer att etablera sig. Fraktflyget är beroende av och kan inte frikopplas från passagerartrafiken. Rent fraktflyg är ganska ovanligt.

Så länge människor vill resa har flyget en framtid, resonerar Magnus.

– Miljön har hamnat betydligt längre fram i folks medvetande, men vi lever i en sammankopplad värld och folk vill se andra platser.

Att fortsätta prispressen på resor blir ohållbart i längden. Många flygbolag gick på knäna redan före pandemin och fler kommer att slås ut, spår han.

Restriktionerna tär

Rent allmänt har alla restriktioner och begränsningar tärt.

– Att inte få träffa farmor, mormor och morfar och fira storhelger ihop är jättetråkigt. Man hör om coronan, läser om coronan, debatterar coronan tills det står en upp i halsen.

Fast allra jobbigast är osäkerheten, slår Magnus Bärnsten fast.

– Att vi inte vet hur det kommer att gå. Om det kommer en våg till? Vi har ett ganska bra godsflöde på jobbet nu, men än är det här inte över.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Riksväg 72. Morgon i Läby. Foto: Lilly Hallberg

Salavägen – klassiker mellan slätt och skog

Riksväg 72. Den är inte bred och sträckningen verkar naturgiven. Milstenar vittnar om att här har folk färdats i hundratals år. Riksvägen går genom Västmanland och norra Upplands kulturbygd och trafiken är tidvis tät och tung.

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Transportarbetarna förtjänar bättre

Ledare. Efter två år med en pandemi som lamslagit stora delar av samhället blir det allt klarare vad som är vår välfärds kärna. Skola, vård och omsorg ska bara fungera, oavsett sjukfrånvaro och karantän. Men för allt fler blir det nu också tydligt att en annan bransch och dess medarbetare är oumbärlig i ett väl fungerande samhälle: Transportarbetarna, du och dina arbetskamrater.

Redan före flygkrisen ville Gate gourmet gå över från Transports till Hotell- och restaurangfackets cateringavtal med sämre villkor för medlemmarna. Tvisten mellan företag och fack började hösten 2020 och slutade med förlikning den 3 september 2021. Enligt uppgörelsen betalar företaget allmänt skadestånd till 62 uppsagda medlemmar. Foto: Justina Öster

Uppsagda: ”Kanske kom företaget för billigt undan”

Cateringarbetare. Pengarna ger plåster på såren. Men det hade varit spännande att se hur det gått om Transport och Gate gourmet mötts i Arbetsdomstolen. Så reagerar några cateringarbetare som sagts upp och får skadestånd i en uppgörelse mellan parterna.

Ungas kommande pensioner. Illustration: Mattias Käll

Kommer dagens unga kunna leva på sin pension?

Pensioner. Den transportarbetare som föddes 2001 och började arbeta som 20-åring kan räkna med pension tidigast vid 67 år. Och om det ska bli en hygglig pension måste hen fortsätta jobba till minst 70.

Hallå där!

Ludwig Eriksson

…Transports ungdomsansvarige, som förbereder för förbundets ungdomsforum.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Månadens studiekommitté
Från vänster: ordningsvakt Philip Kretz Lindén, värdetransportör Sofie Nordén, studieorganisatör Patrik Persson, åkerichaufför Peter Roos, tidningsbud Patrik Petersson och tidningsbud Maths Nilsson. Foto: Justina Öster

Mer kunskap ger mer makt

Malmö. – Utan kunskap får vi tysta arbetsplatser. Vet du som anställd inte vad du har för rättigheter och skyldigheter blir du lätt passiv och rädd att åtgärda något. Patrik Persson på Malmöavdelningen slår ett slag för facklig utbildning.

Kultur
”När man öppnar dörren följer ratten med. Det är en kul grej med bilen som räddade BMW från total bankrutt”, säger P-O Åberg om sin mintgröna BMW 300 Isetta från 1959. Bredvid står en annan tysk minibil, en Goggomobil. Foto: Kamilla Kvarntorp

Samlare utan mål

Mopedfantast. En flygplanspropeller, gamla radioapparater och kameror, en Wurlitzer-jukebox och en lyxig trampbil av märket Austin J40. Men framför allt mopeder är det som gäller för samlaren P-O Åberg.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Skolbussföraren Shabaz Jamal, ombudsman Lone Olsson och uppsökaren Jon Wall på parkeringsplatsen utanför Vellinge taxi.

”Utan avtal ingen klisterlapp”

Taxiprojektet. Regn, rusk och grillad korv. Skolbussföraren Shabaz Jamal skakar hand med ombudsman Lone Olsson. Men alla blir inte lika glada när Transports Malmögäng dyker upp för att märka bilar. Med kollektivavtal.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Månadens medlem
Yngve Lindkvists samhällsintresse växte sig starkt när han blev äldre och medveten om orättvisor.

”Jag har upplevt så mycket”

Fackligt. 20 år som lastbilschaufför, 20 år som ombudsman och över 20 år på PRO, där han fortfarande är mycket aktiv. Det är Yngve Lindkvists långa karriär i korthet.

Månadens verksamhet
Tommy Jonsson och Jimmy Ovesson tar hjälp av informatörer runt om i landet. Foto: Robert Eriksson / Jönköpings-Posten

Ordning & reda bygger nätverk

Transport. Pandemin har åtminstone klingat av och nu ska Sverige och resten av EU få nya regler för den internationella åkeritrafiken. Transports Ordning och reda-verksamhet har rustat upp och byggts ut med ett nätverk över hela landet.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.