Oro för mjältbrand i Göteborgs hamn

Ett 20-tal personer behandlas nu med antibiotika efter att containrar som misstänks kunna innehålla mjältbrand lossats i Göteborgs hamn. – Det är absolut ingen rolig situation. Vi går alla och håller tummarna för att proven ska visa att klövmjölet i containern inte innehöll mjältbrandsbakterier, säger Transports huvudskyddsombud Mikael Karamanolis.

Mjältbrand, eller så kallad antrax, är en allvarlig infektionssjukdom. Enligt Vårdguiden förekommer den främst hos djur, men har i vissa fall även överförts till människor.

Proverna analyseras nu vid Statens veterinärmedicinska anstalt och slutgiltiga svar väntas först i mitten av nästa vecka.

Berörd personal har träffat smittskyddsläkare och äter antibiotika i väntan på provsvaren. Deras arbetskläder har förseglats, enligt andra uppgifter bränts upp, av försiktighetsskäl. På APM Terminals har även lastmaskinen, Movern, som användes vid lossningen, tills vidare tagits ur arbetet.

Misstänkta fall av mjältbrand ska alltid rapporteras till den lokala smittskyddsenheten, som vidtar åtgärder, och till Folkhälsoinstitutet.

Uppgifterna är i dagsläget osäkra, men lasten på sammanlagt sex containrar från Indien ska ha hanterats av hamnarbetare anställda vid APM Terminals och Logent port and terminals. Två av arbetarna som kom i kontakt med lasten är medlemmar i Transport. Hur många fler stuveriarbetare respektive provtagningspersonal som är berörda är i dagsläget oklart.

– Vid såna här tillfällen sprids mycket rykten och spekulationer. Vissa är oroliga, andra tar det lugnare. Det är en läggningsfråga, konstaterar huvudskyddsombudet Mikael Karamanolis som arbetar på Logent.

Värst är känslan av ovisshet, menar han.

– Det här är en farlig bakterie så det som hänt är mycket olyckligt, säger Karamanolis.

Han avvaktar utvecklingen och håller kontakt med arbetsgivaren och Transports regionala skyddsombud.

– Vi kommer att göra en ordentlig utredning av händelsen tillsammans med arbetsledningen, försöka förebygga och göra allt som ligger i vår makt för att detta inte ska upprepas, poängterar Mikael Karamanolis.

Klövmjölet tillverkas av klövar och hovar och används som gödningsmedel på åkrarna. Den aktuella sändningen kom till Jordbruksverkets kontrollstation i slutet av förra veckan. När containern öppnades föll några påsar med mjöl ner. De sprack och dammet spreds.

Efter det togs stickprov.

Personalen på APM Terminals kallas i dag, fredag, till ett informationsmöte med företagets säkerhets- och kommunikationsansvariga. Från ledningens sida försöker man tona ner oron med uppgifter från Jordbruksverket om att provtagningarna sker av försiktighetsskäl, för att utesluta eventuell smittorisk. Uppgifter finns om att Smittskyddsläkaren uppfattar fallet som ”lågmisstänkt”.

Transports huvudskyddsombud Daniel Börjesson APM Terminals har bara knapphändiga uppgifter.

– Vi fick information om containrarna med klövmjöl i onsdags och i dag ska vi få veta mer. Enligt de första preliminära resultaten ska det inte vara någon fara, men vi får se när de färdiga provsvaren kommer. Vad jag sett hittills har frågan hanterats på rätt sätt med kontakt med sjukvården.

En kvinnlig stuveriarbetare uppges ha sopat en av de aktuella containrarna.

Daniel Börjesson har arbetat i Göteborgs hamn sedan 1997 och aldrig hört talas om misstänkt mjältbrand i lasten tidigare.

– Någonstans har det felat. Vi måste sätta in åtgärder så att den här händelsen inte upprepas, betonar han.

Roger Jönsson är regionalt skyddsombud i Transports hamnavdelning 2. Han har länge arbetat med skydd mot farliga gifter och gaser. Misstankar om mjältbrand i lasten är däremot nytt även för honom.

– Det är väldigt allvarligt. Mjältbrandsbakterier eller sporer kan ju användas som strids- eller terrormedel och hittills har jag bara hört talas om det i brevförsändelser i USA. Händelsen ska anmälas till Arbetsmiljöverket som en olycka och bli ordentligt utredd. Nu får vi främst rikta in oss på att hjälpa medlemmarna. Man mår inte så bra när man får den här typen av besked.

I nästa vecka ska Roger Jönsson delta i ett seminarium om farliga gaser i containrar. En viktig arbetsmiljöfråga som lyfts i hamnarna runt om i Europa eftersom hamnarbetarna riskerar att få i sig gifterna när de öppnar containrarna, förklarar han.

– Billiga gaser, bland annat stridsgaser från andra världskriget, används som bekämpningsmedel i containrar från Asien för att ta död på ohyra. Det är allvarligt att man inte följer gällande regelverk och viktigt att lyfta frågan eftersom problemen tyvärr inte minskar utan snarare ökar.