Nya EU-direktiv gynnar facket
Svenska upphandlingslagar har kritiserats för att gynna oseriösa entreprenörer och arbetsgivare när kontrakt vunnits enbart på lägsta pris. Nu ökar möjligheten att ställa krav på socialt ansvar när EU:s upphandlingsdirektiv görs om. Kerstin Ahlberg, doktor i juridik vid Stockholms universitet, säger att de nya reglerna är ett steg framåt för fackförbunden.
I januari i år antog EU nya direktiv om offentlig upphandling. På många sätt går de i linje med förändringarna som Socialdemokraterna och LO vill genomföra med sitt tiopunktsprogram ”Ordningsregler för svensk arbetsmarknad”. Direktiven ökar nämligen möjligheterna för offentliga upphandlare att ställa högre krav på socialt ansvar. Krav på kollektivavtalsenliga villkor för anställda och kontroll av underentreprenörer är exempel på sådant ansvar. Samtidigt ska även små och medelstora företag få större möjlighet att vara med och tävla om kontrakten.
Kerstin Ahlberg säger att det är svårt att gissa hur utfallet av de nya direktiven blir för arbetstagarna, men att de förhoppningsvis kan leda till att fler anställda får bättre villkor.
– I en del medier, till exempel på Aftonbladets ledarsida och i tidningen Arbetet, har direktiven beskrivits lite väl optimistiskt. De innebär ett steg framåt ur ett fackligt perspektiv, men kanske inte i den utsträckningen man hoppas på, säger hon.
Hon förklarar att hur den svenska lagstiftningen kommer att påverkas beror på vad politikerna väljer att göra med direktiven. Det finns vissa förändringar som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra och andra som är valfria.
Omfattningen av de nya möjligheterna att ställa krav bestäms därför av politikerna i riksdagen. Medlemsstaterna har två år på sig att genomföra direktiven, så vem som regerar kommande mandatperiod kan spela roll.
– Socialdemokraterna har uttryckligen sagt att de ska tillämpa de här möjligheterna. Samtidigt så har Alliansen inte sagt att de inte tänker göra det, så det är svårt att veta hur det går, säger Kerstin Ahlberg.
Trots ovissheten om utfallet, finns det några förändringar som är tydliga. Till skillnad från tidigare, är staten skyldig att se till att den som vinner en upphandling lever upp till fastställda miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser. EU kräver alltså någon typ av kontroll, så att entreprenören sköter sig. Möjligheten att kontrollera underentreprenörer blir också större vid en del upphandlingar, exempelvis av byggentreprenader, genom att huvudentreprenören måste namnge sina underentreprenörer till den upphandlande myndigheten.
De nya direktiven tar större hänsyn till kvalitet än förut, vilket kan innefatta arbetstagarens situation. Det blir också möjligt att förbjuda att leverantörer vinner upphandlingskontrakt enbart på lägsta pris.
Upphandlarna kommer att ha möjlighet att plocka bort bud i upphandlingar som anses onormalt låga. Till exempel om ett pris på en tjänst är så lågt att pengarna omöjligt kan räcka till att betala avtalsenliga löner.
Kerstin Ahlberg berättar att de nya direktiven också, till skillnad från de nu gällande, ”erkänner” att man behöver ta hänsyn till arbetstagarnas situation och behovet av bättre kontroll.
Den nya tonen är kanske något som kan få det nuvarande svenska, mycket försiktiga, förhållningssättet till EU:s upphandlingsregler att förändras.
– I nuläget kan upphandlande myndigheter kräva mer av entreprenörerna än vad de gör. De nya direktivens inriktning på kvalitet borde göra så att upphandlarna vågar ställa högre krav utan att oroa sig lika mycket för att stöta sig med EU-rätten, sammanfattar Kerstin Ahlberg.
