Kristoffer Nilsson
Close
Riddaren i natten. Kristoffer Nilsson har gått från brevbärare till att sortera post och dela ut tidningar. Han gillar stillheten, att höra vinden prassla i löven.
Close

”Nu kan jag det här”

Mötet. Nattens hjälte har lämnat sin sista tidning. Kristoffer Nilsson blir illustratör och tecknare på heltid.

Kristoffer Nilsson
På plats i sin hemtrevligt röriga hemateljé, fullproppad med konst och arbetsredskap – som grafikpressen. Foto: Justina Öster

Allra bäst tycker jag om den hemlöse, som till och från, dyker upp i Kristoffer Nilssons underfundiga seriestripp Nattens hjältar. År efter år har han hämtat stoff från sina tidningsbudsrundor på Söder i Stockholm. Filialen ligger strax om hörnet, från hans bostad räknat.

– Kristoffers tidning säger kollegorna om Transportarbetaren, eftersom det är jag som tecknar serien.

Han ler fast klockan är kvart i tre, en ljum septembernatt. Vi är inne på filialen och Kristoffer flänger mellan tidningsbänk och pakethylla, fyller sin vagn. Efter 19 år som tidningsbud är han inne på sitt nästnäst sista gångpass bland flerfamiljshusen.

Kristoffer Nilsson
Med vana steg mellan hyllorna på filialen fyller Kristoffer noggrant och metodiskt budvagnen med tidningar och paket. Han saknar gemenskapen med kollegorna, men som 70-plussare får han komma när de gett sig i väg. Foto: Justina Öster

– Rundorna ska göras om, säger han. Så ledningen såg väl sin chans att säga upp mig, som är 70-plussare. Jobbet kommer att bli tyngre och stressigare för dem som är kvar.

Ute är mörker, så mörkt det kan bli i en stad med milt sken från gatljus, neonskyltar och väntande taxibilar. Kristoffer är ensam på filialen, så när som på en kollega. 73 år fyllda räknas han till riskgruppen för corona och kommer, enligt ledningens restriktioner, först när jobbarkompisarna gett sig i väg.

– Det är trist att inte kunna ses, men…

Tidningsvagnen är full med Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens industri och Ny teknik, plus någon enstaka Ridsport. Pakethögen signalerar böcker, medicin och babysaker när Kristoffer styr ut i natten. Hans vita hår står på ända och byxorna slutar en bit upp på vaden. Så här dags går han mitt i gatan, obesvärad av trafikljus. Äger stan, sin lite blyga sida till trots.

Kristoffer Nilsson
Hissen upp och hissen ner. Paketen signalerar tydligt vad de innehåller. Foto: Justina Öster

– Det är så skönt och stilla nattetid, blåser bara lite i träden. Råttor? Det syns inte så många längre. Förr var det ett jäkla springande kring krogarna vid Hornstull.

Nattvandrare som snor och tigger tidningar har också blivit färre. En tid delade han med sig till en äldre kvinna som alltid undrade om han hade något läsbart över. Sen fick han nog. Varför skulle hon få tidningar gratis när andra prenumeranter betalade?

– I början var vi rädda att paketen skulle bli stulna, men så blev det inte. Frukostpåsarna gick däremot inte hem.

Antalet prenumeranter har rasat rejält, fast nu upplever Kristoffer att läsandet av papperstidningar stabiliserat sig på en lägre nivå, i alla fall på hans trakt. Trognast är de gamla. Kristoffer trycker upp porten och lägger en noga kontrollerad tidningsbunt på en framställd stol utanför äldreboendet.

– Vi får inte gå in längre. För mig är det bara bra, det underlättar jobbet. Andra klagar inte, men när vi fick gå in på boendena glömde jag mig ibland och slamrade. Klagomålen kom direkt. Men jag är så inne i min rytm, ursäktar sig Kristoffer.

Kristoffer Nilsson
Från att stå dubbelvikt över kärran sträcker Kristoffer på sig i hela sin längd. Han gillar arbetsvästen, där man samlar tidningarna i en bunt över magen och låter kärran stå. Foto: Justina Öster

Arbetsrytmen går från fötterna med arbetsskor (urvalet har bantats) till händerna med handskar. De är bra men slits snabbt, fingertopparna tittar fram. Och fast han rotar dubbelvikt över vagnen får den bra betyg, som lättkörd. Kristoffer markerar ett lämnat paket på handdatorn, mobilen. Det var en del krångel med den elektroniska budboken när den kom, men nu är han glad att slippa böckerna med sidor som ramlade ur. Han plockar en tidning ur sin arbetsväst med ”instoppsögla” och hissdörren hinner knappt gå igen utanför prenumeranten innan han har nästa Dagens Nyheter beredd.

Efter 19 år är knepen många för att spara steg. Som att trycka ner hissarna i förväg, när portuppgångarna är på rad. Och ta uppgången närmast vagnen sist, i fall han råkat glömma någon tidning.

Kristoffer Nilsson
Himlen skiftar färg från svart till blå och staden börjar vakna. Hemma blir det kaffe och en macka vid 6-snåret innan Kristoffer kryper till kojs och sover till 13-tiden.

Förslitningsskador efter jäktat trappspring har Kristoffer sluppit. Det är hissen upp som gäller, där stannar han och matar sig ner, våning för våning för att skona sin kropp. Pensionen kommer att räcka till två digitala morgontidningar, har han räknat ut. Papperstidningar då?

– Jag bor på tredje våningen utan hiss och vill inte utsätta min arbetskamrat för det.

Vi gör ett hopp till Kristoffers hem. Att kliva över tröskeln är som att stiga in i ett kulturkafé. Han borde öppna ett så fler fick knalla runt, kika i böcker och se på all konst som täcker varje ledig yta.

– Vad ska man med vita väggar till, undrar han och plirar bakom glasögonen.

Kristoffer har varit tidningsbud sen 2001 och trivts. Jättebra. Så känslorna är lite svårtolkade inför pensionen, å ena sidan. Å den andra.

Betraktelser av Kristoffer Nilsson
Kristoffers senaste bok Betraktelser har givits ut av Almlöfs förlag.

– Men jag tror att allt som sker har en mening. Nu är det tänkt att jag ska ägna mig åt konst och litteratur. Göra fler böcker efter Betraktelser, som nyligen gavs ut. Hoppas jag.

600 exemplar ligger nerpackade i lådor som står staplade i Kristoffers vardagsrum. Tanken är att han ska distribuera dem själv, men han har inte riktigt fått kläm på hur.

Tjocka tegelstenar är de. En svartvit man naglar fast läsaren med blicken på omslaget. Kristoffer själv? Eller en gestalt ur någon av hans favoritförfattare Dostojevskijs romaner? Han har så många att ta in hemma i sin röda läsfåtölj, Hjalmar Söderberg, Samuel Becket och alla de andra. Även de som fallit i glömska, författare vars böcker Kristoffer rotar fram på sina strövtåg till antikvariat och bokhandlare.

Det är människoöden han fascineras av och tecknar ner i ord och bild på olika kaféer. På eftermiddagarna, när han sovit ut efter nattarbetet.

– Jag går hem och lägger mig när andra går till jobbet. Ibland är tidningarna försenade. Då blir det jättejobbigt att dela hiss med dem som ska i väg. En gång råkade jag köra vagnen över tån på en kvinna. Hon blev jättearg.

I sin senaste bok har Kristoffer samlat 101 betraktelser, teckningar och grafik. Han berättar också om sitt eget liv. En del är hämtat från hans blogg, annat från Facebook. Där dök Kristoffer upp ganska sent, men nu följer inläggen i tät ström.

Att knalla runt i Kristoffer Nilssons vardagsrum är som en upptäcktsfärd i hans liv. Färska rosor i varsin vas berättar om hans tidigare sambo och fru, som båda gått bort. Från arbetsbordet har han vacker utsikt mot en lummig innergård. Inga trafikljud når in. ”Rosor är lika vackra färska som torkade”, tycker han.
Att knalla runt i Kristoffer Nilssons vardagsrum är som en upptäcktsfärd i hans liv. Färska rosor i varsin vas berättar om hans tidigare sambo och fru, som båda gått bort. Från arbetsbordet har han vacker utsikt mot en lummig innergård. Inga trafikljud når in. ”Rosor är lika vackra färska som torkade”, tycker han. Foto: Justina Öster

På väggarna har flera av tavlorna försetts med gångjärn, för att ge plats för fler alster. Under. När man viker ut dem. Sambon Råsi och hustrun Chris är båda döda, men lever i minnet och har varsin hylla med färska rosor och minnessaker. För några år sedan flyttade Kristoffer också hem sin ateljé.

– De flesta är inte mina, säger han, lutar sig mot dörrposten och nickar mot tavlorna.

Men jag hittar ändå en hel del av hans karaktäristiska svarta, spretiga figurer. Människor som sällan är vackra.

– Näe, han skrattar. Till min första utställning kom en jobbarkompis med hund. Han gick runt och sa sedan: Du måste ha haft en svår barndom!

Så var det nu inte. Snarare blandade sig upplevelserna från jobbet som mentalskötare i trycksvärtan, intresset för de lite kantstötta individerna. Som den hemlöse i Transportarbetarens serie. Till utseendet påminner han om sin upphovsman, men där tar likheten slut, avgör Kristoffer.

För egen del har han levt ett tryggare liv. Växte upp på en gård i Kullabygden, utanför Helsingborg. I släkten: bönder för hela slanten, men hans föräldrar bröt sig loss och jobbade upp en firma som sålde lastbilskapell. Kristoffer arbetade i kapellverkstan och lärde sig hur egensinniga skånska åkare ska tas. Meningen var att han eller systern skulle ta över firman. Men Kristoffer drog till Lund för studier i litteraturhistoria, allmän historia och nationalekonomi.

– Det slutade i en examen som var helt oanvändbar.

Kristoffer sträcker ut benen under bordet med knallröd vaxduk. Till nytta kom nog utbildningen, ändå. I skrivandet och arbetet som illustratör, länge för fackliga tidningar som förr vek betydligt mer utrymme för kultur.

– Jag gick på Grafikskolan i Malmö, fastnade från början för grafik. För hantverket.

Kristoffer Nilsson fastnade nästan genast för grafik och har hållit fast vid konstformen. Det är hantverket han gillar, att skära och hugga motiven ur trästycken. Men han jobbar också som tecknare och illustratör.
Kristoffer Nilsson fastnade nästan genast för grafik och har hållit fast vid konstformen. Det är hantverket han gillar, att skära och hugga motiven ur trästycken. Men han jobbar också som tecknare och illustratör. Foto: Justina Öster

Han skär och hugger ut bilden i ett trästycke, stryker sedan färg över och trycker motivet mot papperet i en grafikpress. På bladet blir bilden spegelvänd. Pressen står på en byrå i ateljén, tummad av svarta fingrar.

Vi är tillbaka ute på Kristoffers tidningstrakt. Pelargoner lyser som spridda höstbloss i loftgångarna. Han avverkar dem systematiskt, ökar tempot och himlen färgas blå. Overkligt blå. En färg att drömma om som konstnär? Kristoffer ser upp från kärran:

– Jag tycker mest om molnig himmel. Dramatisk.

Att ställa om dygnsrytmen till dagtid blir nog inget större problem, tror han.

– Jag är anpassningsbar.

Och jag tror honom, även när han berättar om kollegan som är så lätt att han åker ledstången ner med tidningsbunten. Klockan går mot sex. Staden vaknar sakta, gäspar ut cyklar, bilar och människor, välta elsparkcyklar. Vi passerar Drakenbergsgatans staty av – ja, en drake.

När du läser detta har Kristoffer Nilsson hälsat på den för sista gången. Som distributör.

– Nu kan jag ju det här. Jag slutar, på topp.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Janne:
    5 oktober, 2020

    Mycket välskriven artikel, ville inte att den skulle ta slut.

  2. Ulf Hinders:
    1 oktober, 2020

    En fin artikel om en lika sympatisk människa som utmärkt konstnär!

Lästips:

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Frida Bergström jobbar som miljöarbetare på Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö.

Ett lyft att byta från vårdjobb till miljöarbete

Mötet. Frida Bergström är fjärde generationens miljöarbetare och fackligt skyddsombud. På vinterhalvåret kombinerar hon arbetsmiljöarbetet med att hoppa in där det behövs, på sommaren kör hon en specialbyggd kärltvättsbil.

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog är sjukskriven för att hon har en tumör i magen. Snart har hon varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS hjälper också till. Försäkringen toppar upp pengarna från Försäkringskassan med tio procent av hennes lön.

Månadens medlem
Vi möter Anamaria en ledig dag på ett café i Orminge centrum, nära hennes lägenhet.

Anamaria är med i Svenska Truckers

Åkeri. Anamaria Lara Sjögren har jobbat i åkeribranschen sedan hon tog studenten. Hon har just skrivit på för ytterligare två nya säsonger av Svenska Truckers. – Jag kollar inte själv längre, kan inte se mig själv på tv, säger hon.

Hallå där!
Anders Palmqvist från Transport avd 12 tar ekomot LOs Kulturpris från Susanna Gideonsson, avgående LO-ordförande. Foto: Lars Forsstedt

Anders Palmqvist

… på Transports Malmöavdelning 12 som på LO:s kongress fick ta emot ett av årets kulturpris för arbetet med arbetsplatsbibliotek och boklådor på medlemmarnas arbetsplatser. Hur var det?

Kultur
Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Hallå där!

Helena Wahlberg

…ADR-chaufför från Hallsberg som kör farligt gods i hela landet. Du brinner för att få till fler och bättre rastplatser för lastbilar. Varför är det så viktigt?

ArbetsLIV
Många lastbilschaufförer säger: Jag vet aldrig när jag kommer hem och så var det för mig också tidigare. Fast på ett litet åkeri var det inga problem med barnen, åkaren hade själv småbarn, säger Fredrik Lindby.

Fredrik vill vara chaufför OCH pappa

Livspusslet. – Kan inte kärringen hämta barnen? Det är den vanligaste frågan distributionsföraren Fredrik Lindby fått på sina lastbilsjobb. Han vill gärna veta när han kommer hem på kvällarna och inte missa barnens uppväxt.

Månadens medlem
Ulf Sundqvist tar gärna med sig systemkameran ut på promenad. ”Skapandet är roligt, att man ser mönster i omgivningen. De dyker upp för en”, säger han.

”Skyddsombud är roligaste uppdraget”

Bensinstation. Skövdesonen Ulf Sundqvist utbildade sig till bilmekaniker. Men lumpen förde honom till Stockholm, där han träffade sin Ann och fick jobb på bensinmack. Därifrån var klivet inte långt till Transport – och mormors bransch. Hon drev åkeri och fostrade sju barn.

Kultur
Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare i endokrinologi och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus med över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem.

”Doktor lagom”: Träna aldrig mer än du behöver

Hälsa. Undvik att träna hårt, hoppa över frukosten och ta gärna ett glas rödvin till din sena middag. Det är några av råden som professorn och överläkaren Fredrik Nyström ger i sin pocketaktuella bok Radikalt lagom.

Månadens klubb
Fem sjättedelar av klubbstyrelsen, med ombudsman Annica Collstam i mitten. Från vänster: Daniel Norén, Adam Abdelraouf, Tobias Persson, Leon Antypas och Christer Svensson. (Saknas på bilden gör klubbens sekreterare Nor Zouaiter.)

Vägen framåt – dialog, inte krig

Lager. Det har varit på gång länge. Nu har nybildade klubben på Cevas lager i Brunna, norr om Stockholm, haft sitt första årsmöte. Att förbättra genom att själva organisera är en grundtanke på terminalen där Zalandos varor packas.

Hallå där!

Anna Almqvist

…LO-ekonom och författare till rapporten Makt­eliten. Den visar att eliten i storföretagen tjänar 73 gånger så mycket som en lastbilschaufför.

Månadens medlem
”Jag är en social person”, säger Heba Hammoush som gärna tar sig en pratstund med sina kunder när tillfälle ges. Foto: Sven Rosell

Heba vill inspirera andra kvinnor

Miljöarbetare. Som barn drömde Heba Hammoush om att få köra lastbil när hon blev vuxen. När hon tagit sig till Sverige blev hon den första kvinnan från Mellanöstern som utbildade sig till lastbilschaufför.

Hallå där!

Sofie Vianden

... Du kör ägg ihop med en kvinnlig kollega och bad i Facebookgruppen Queen of the road om tips på en skoj-dekal (liknande registreringsskylt) som du och kollegan kan pryda framrutan i lastbilen med. Vad blev det för text?

Internationella kvinnodagen
Illustration: Shutterstock

Behövs det en särskild kvinnodag?

Enkät. Den 8 mars infaller Internationella kvinnodagen som vill uppmärksamma bristande jämställdhet mellan könen och kvinnors situation i alla världens länder. Behövs det en särskild kvinnodag?